Forskare: Skolan kväver barnens kreativitet
Redan länge har Finland placerat sig högt i Pisaundersökningar. Men hur kreativa blir egentligen de elever som går i en av världens bästa skolor? Det får vi snart svar på när Antti Juvonen, Finlands första professor i kreativ pedagogik, drar igång sin för
Men innan vi ger oss i kast med Antti Juvonen ska vi spola bandet till februari 2011.
– Det jag vill göra med den korta tid jag har i kväll är att dela med mig av den kunskap som varit den viktigaste grejen i hela mitt liv.
På scenen i Tucson i södra USA står en gråhårig man. Den ljusblå skjortan sitter lite snett i byxlinningen. Ibland drar han fingret över näsan.
Den gråhåriga mannen har uppenbarligen något viktigt att berätta. Men vad? Jo, att hans studier tyder på att någonting i det amerikanska skolsystemet dödar kreativitet hos barn.
– Ta mänsklighetens historia, två miljoner år, och omvandla den till ett kalenderår, säger han.
1 januari. Vi börjar samla och jaga. Först 19 november uppfinner vi elden. Den 29 december börjar vi bruka jorden. På nyårsafton kommer modern vetenskap till. Varför är det här viktigt? – För 11.05 på nyårsafton grundade vi fabriker. Och ungefär samtidigt grundades fabriker för människor, det vill säga skolor.
Och bara för att få en uppfattning av tidsspannet: Smarttelefonen uppfinns några minuter innan årsskiftet.
Författaren och forskaren George Lands Ted-talk från 2011 handlar inte om historia. Det handlar om kreativitet hos barn.
En gång kontaktades han av den amerikanska rymdmyndigheten Nasa. De bad om ett test för att sålla ut de mest kreativa ingenjörerna, som skulle få de knepigaste kognitiva uppgifterna.
Så Land tog fram ett test. Det visade sig vara så enkelt att även ett barn kunde utföra det. Nasa valde därför att testa 1 600 barn och över en miljon vuxna, vars snittålder var 31 år. Resultaten var hisnande. När de 1 600 barnen var 4–5 år gamla hade 98 procent en kreativ förmåga som motsvarade kategorin ”geni”.
När samma barn hade fyllt 10 var motsvarande siffra 30 procent.
Och vid 15 års ålder hade 12 procent en genialisk kreativ förmåga.
Av de vuxna nådde 2 procent upp till den nivån.
Slutsatsen var inte att Nasa borde anställa små barn, utan att någonting händer i den amerikanska skolan. Den som George Land för en stund sedan kallade ”människofabriken”.
”Finland är inte annorlunda”
För precis ett år sedan inrättade Östra Finlands universitet en ny professur. Antti Juvonen skulle bli Finlands första professor i kreativ pedagogik.
Nudrar han i gång sitt första stora forskningsprojekt. Han ska undersöka om och i så fall hur pekplattor och smarttelefoner kan utveckla kreativitet hos barn.
– Den gängse synen är att unga bara slösar tid på Ipads, de spelar spel och skrollar i sociala medier. Men jag tror att de gör mycket kreativt också. De skapar musik, redigerar bilder och videor, till exempel.
Enligt Juvonen var musikskapandet tidigare mest reproduktivt: man lärde sig spela andras låtar. I dag är tröskeln lägre att göra ett stycke själv, menar han.
– Dessutom har man ansett att en hobby är att spela fotboll eller piano. Men det kan lika gärna vara att göra fotocollage på en Ipad.
Joensuu stad har gett grönt ljus för att göra enkäter och intervjuer bland skolelever. I bästa fall deltar över 8 000 elever i Antti Juvonens studie.
De yngsta som deltar är 7 år, och de får hjälp av sina föräldrar att be