Här skördar knarkkriget sju liv varje dag
När vänsterledaren Andrés Manuel López Obrador blev Mexikos president för ett år sedan lovade han att bekämpa landets höga brottslighet. Men mordstatistiken har skjutit i höjden och i fjol utsågs gränsstaden Tijuana till världens mordtätaste stad.
Diego heter egentligen något annat. Han är 31 år. För snart fem år sedan vägrade han låta sig rekryteras av ett kriminellt gäng i hemstaden Ceiba i norra Honduras. Som hämnd började gänget döda hans familjemedlemmar, en efter en.
Drömmen om Amerika vann och förde honom hit, till sandstranden bakom muren som separerar mexikanska Tijuana från amerikanska San Diego. Men våldet här är ungefär som hemma i Ceiba.
Diego ser på medan muren, som fortsätter omkring hundra meter ut i havet, splittrar de dånande vågorna. Solens sista strålar kastar ett dramatiskt sken över skådespelet. Här och där sitter kärlekspar vid små strandbrasor och verkar oberörda av den isande vinden.
Han pekar på ett centimeterstort, blått ärr på sin svullna kind. – Här. Han tar sig för bröstet.
– Och här. Han formar fingrarna som en pincett mot axeln. – Den här kulan tog jag ut själv. Människosmugglaren som hade lovat ta honom och hans vän till den amerikanska drömmen sköt honom med fem skott. Smugglaren stannade mitt i öknen och krävde att han skulle få deras pengar. Diego vägrade. Vännen, en 25-årig migrant från El Salvador, dog av smugglarens kulor.
Det har gått någon månad sen dess. Nu hugger Diego ved och tänder strandbrasor åt turister. För varje brasa tjänar han 5 pesos eller 25 amerikanska cent. Han hyr ut strandstolar för 20 pesos stycke.
Han är rädd för att smugglaren ska hitta honom.
Tijuana är besudlad av kriminella nätverk och människosmuggling har blivit en lukrativ verksamhet för många av dem.
Varje dag försöker i genomsnitt 174 migranter från olika delar av Latinamerika ta sig förbi gränsområdet kring Tijuana. Många av dem blir kvar.
Vi åker uppför stadens bergsvägar. Utsikten är svindlande. När vi nästan nått toppen av det branta landskapet möts vi av polisens avspärrningsband. En bit bort står åtta vita bilar med blinkande sirener.
Bara en skadad, säger en uniformerad man med tungt vapen.
Den skadade var efterlyst för väpnat rån och sköt mot ett patrullerande fordon. Polisen svarade med samma mynt.
Under tiden ser vi ut över skyskrapor och bräckliga småhus. Hit lockas landsmän av vad som, tack vare närheten till USA, är landets åttonde starkaste ekonomi. Hit kommer konstnärer från grannlandet i norr som lockas av stadsmetropolens konst- och musikscen.
En ”världsstad”
Tvåmiljonersstaden Tijuana har kallats för regionens nya kulturella Mecka och definieras som en världsstad enligt kriterier från Loughborough University.
Tijuana är som djävulen, säger en av lokalinvånarna, den lockar dig att komma för att sedan hålla dig fast i sitt diaboliska grepp.
I en undersökning från mars 2019 hamnade Tijuana högst på listan över världens mordtätaste städer med i genomsnitt sju mord per dag. Fyra av listans fem-i-topplaceringar låg i Mexiko.
Ett mord bland många
Felipe Díaz Zamora, 43 år, är ett av 2020-talets första dödsoffer i Tijuana och en av tio som dödades under en och samma dag.
Zamoras död skapade stora rubriker. Han var en känd restaurangägare i staden.
Han hade flyttat till Tijuana från Spanien nio år tidigare. Han sjöng flamenco för sina gäster. Han arrangerade gratis gatukök med gigantiska paellagrytor för tusentals migranter. Han var omtyckt och populär.
Därför väntar ovanligt många journalister framför den rättsmedicinska byggnadens smutsvita fasad när Ariadna Martínez Magañas stiger ur taxin.
– Min make var en arbetsam person, en älskvärd far och make till fyra barn, säger hon inför tv-kamerorna.
– Jag är rädd för att återvända till vårt hus. Jag är rädd för mina barns skull. Jag är rädd när jag tar dem till skolan. Framför allt är jag rädd eftersom jag inte förstår varför någon ville döda min make. Han hade inga fiender, säger hon innan hon vandrar in till akten som ska välsigna hennes man till den sista vilan.
Ingen går säker
I dag når våldet i Tijuana alla sektorer. Invånare som bor i stadens medel- och överklassområden känner sig inte längre fredade från våldet. Vem som helst kan hamna i en diskussion med fel person eller vara på fel plats vid fel tillfälle.
Medan tidigare våldsperioder i Tijuana har handlat om smuggling av droger till USA, menar experter att den nya våldsvågen har sitt ursprung i ett gängkrig om den lokala knarkförsäljningen.
En poliskälla säger att man gör fem, sex stora knarktillslag varje vecka. De äger rum i stadens alla områden, fattiga som rika.
Den katolske biskopen José Antonio Zembrano är baserad i El Florido, ett av de farligaste områdena i världens farligaste stad. Bakom våldet ligger knarket, intygar han.
– Här säljs alla slags droger. Förra veckan stoppade de mig utanför min kyrka för att erbjuda mig droger.
De flesta i hans församling är migranter, precis som han själv. De har kommit från grannländerna i söder eller andra delar av Mexiko för att finna lyckan i Tijuana. José Antonio Zembrano säger att han måste inge en känsla av hopp och optimism till sina församlingsmedlemmar.
När Andrés Manuel López Obrador blev Mexikos president för ett år sedan lovade han att bekämpa landets höga brottslighet. Ändå har mordstatistiken stigit till nivåer högre än under det ökända ”kriget mot drogerna” mellan 2006 och 2012.
– Jag säger att den ligger i preventiva åtgärder. Regeringens metoder fungerar inte, säger biskop José Antonio Zembrano.