Fyra epidemier vinterkräksjuka
Vi lever i vinterkräksjuketider. Men i år är det inte noroviruset som ställer till det.
I Finland pågår fyra epidemier av den kräksjukan som orsakas av sapoviruset.
Antalet epidemier kan bli fler, eftersom det inte är sagt att patienter testas för just sapoviruset, som är en nära släkting till noroviruset. Symtomen är desamma för bägge virus: magramper, uppkastning, diarré och i vissa fall feber.
Under januari och februari har det registrerats bara 262 fall av norovirus jämfört med samma period i fjol då 1 052 personer insjuknade. Under hela fjolåret registrerades 3 388 fall av kräksjukan. Men det verkliga antalet som är sjuka är högre.
– Det vi ser är toppen av isberget. Siffrorna kan komma att uppdateras fler gånger, säger specialforskaren Haider Al-Hello på Institutet för hälsa och välfärd THL.
Det som nu gäller är att rikta blickarna mot sapoviruset, som är nästan identiskt med noroviruset. Båda två hör till samma familj av calicivirus.
– Vi känner till fyra epidemier av sapoviruset.
En epidemi härjar på en myndighet i Helsingfors. Vilken myndighet det gäller vill Al-Hello inte gå in på, men han berättar att sapoviruset slog till redan i november och att det fortsätter spridas där.
Viruset har också slagit till vid idrottscentret Buugi i Jyväskylä och vid två vårdinrättningar, en i Kotka och en i Villmanstrand.
Enligt Yle insjuknade 130 personer i Jyväskylä i januari och idrottscentret städades och desinficerades noga efter virusutbrottet.
– Vi följer noga med hur sapoviruset utvecklas, säger Al-Hello.
Han har personligen varit i kontakt med läkare, epidemiologer och hälsovårdspersonal på flera håll i Finland. Det har visat sig att patienter som testat negativt för noroviruset sedan burit på sapoviruset.
– Nu lönar det sig att testa för sapovirus på alla prov som visar negativt för noroviruset.
Det finns inte ett test som visar resultat för både noro- och sapoviruset, utan det krävs två olika test. och före maten. Det kan även vara bra att byta ut handdukarna mot pappersservetter.
●●Trots att du själv blivit frisk kan du fortsätta smitta andra. Se alltid till att stanna hemma från jobbet minst 24 timmar efter att du blivit frisk, gärna längre.
●●Det är lite oklart varför vinterkräksjukan härjar som värst just på vintern. Det kan bero på att vi är inomhus mer och får mindre solljus eller på att den relativa fuktigheten är högre på vintern.
●●Det finns personer som har en medfödd motståndskraft mot viruset, men de är oftast inte helt immuna. Direkt efter det att man varit sjuk brukar det också finnas viss motståndskraft.
Källa: TT, Folkhälsomyndigheten, 1177 och netdoktor.se
■
En del fall har konstaterats av THL, som fått prov skickade till sig. På vissa håll har hälsomyndigheterna gjort egna tester, som i epidemin vid Buugi.
Haider Al-Hello tror att vi kan få se fler sapovirusepidemier i år då många troligtvis enbart testas för norovirus.
– Det verkliga antalet som insjuknat är sannolikt högre än det vi känner till.
Till skillnad från personer som fått noroviruset registrerar THL inte dem som blir sjuka i sapoviruset i sin databas för smittosamma sjukdomar. Därför har THL inga officiella siffror att gå ut med.
Stanna hemma
Sapoviruset är mycket snarlikt vinterns vanligaste kräksjuka: noroviruset. Symtomen är desamma med magkramper, uppkastning, diarré och i vissa fall feber.
– Du behöver stanna hemma några dagar innan du kan återvända till jobbet, säger Al-Hello.
Viruset kan sitta kvar på dörrhandtag i flera dagar. Ett tips är att använda klorhaltiga rengöringsmedel på ytor för att ta kål på viruset.
Alkoholhaltiga rengöringsmedel är däremot inte alls lika effektiva, eftersom det dröjer 30 minuter innan de verkar.
Du skyddar dig själv allra bäst om du rengör dina händer innan varje måltid och efter ett toalettbesök.
– Att tvätta händerna med tvål och vatten är det enda rätta. Tvätta i 40 sekunder mellan fingrarna och under naglarna.
För att få bukt med viruset hemma ska du också tvätta sängkläder med spår av uppkastning eller diarré i minst 90 grader.
Enligt Haider Al-Hello finns det rätt lite forskning om just sapoviruset. Därför känner man inte till exakt vilka månader som det brukar härja som värst. Enskilda fall uppträder under hela året.
– Men jag skulle tro att viruset förökas mer under den kalla perioden, då det sprids mellan människor som trängs inomhus samtidigt som handhygienen inte är god.
Sapoviruset kan också spridas via dricksvattnet. Viruset orsakade två epidemier på detta sätt åren 2016 och 2018. Då rann avloppsvatten in i dricksvattnet på grund av vattenläckage.
Att tvätta händerna med tvål och vatten är det enda rätta. Tvätta i 40 sekunder mellan fingrarna och under naglarna. Haider Al-Hello Specialforskare, THL