Vill ha förändringar efter VM
Chefstränaren Jonne Kähkönen föreslår att skidskyttelandslaget tar modell av nordisk kombination. – Vi måste våga göra förändringar, säger han.
Efter Finlands djupdykning i skidskytte-VM vill chefstränaren Jonne Kähkönen se förändringar i landslagets träning. Det är en lång process, som inte ger resultat inom ett eller två år.
Skidskytte-VM i Antholz i Italien blev ett magplask för Finland. Skyttet var rentav uselt.
– Skyttet räckte inte till för några topplaceringar. Det kan hända att en del av idrottsutövarna försökte lite för mycket i VM, säger chefstränaren Jonne Kähkönen till HBL.
– Positivt att Kaisa var med i medaljstriden ännu i masstarten. Det sista skyttet var verkligen svårt för alla. Hög höjd, alla var redan trötta. Det är egentligen fel att säga att någon misslyckades. Marginalerna är så små. Det handlar om millimeter mellan att misslyckas och göra stor succé.
Hög höjd
Landslaget tillbringade ett par veckor på hög höjd i italienska Martell före VM. Under VM valde Finland att bo uppe på hög höjd. Kähkönen anser inte att det var ett misstag.
– Vi hade en bra plan. Norge var också på läger i Martell, ännu ett stycke högre upp, och bodde bredvid oss i Antholz. De lyckades utmärkt i VM, säger han.
OS avgörs i Peking om två år. Tävlingsarenorna ligger ännu högre än Antholz, på 1 700 meters höjd.
– En del av de yngre idrottsutövarna hade ingen erfarenhet alls av hög höjd förut. Vi tränade en del på hög höjd under träningssäsongen. Det har gett massor av värdefull information.
Gammalmodig filosofi
Landslagets träning har blivit ett hett diskussionsämne efter djupdykningen i VM. Kähkönen har hunnit vara chefstränare i knappt två säsonger och anser att landslaget fortfarande är ett halvfärdigt projekt.
– Det krävs mod att våga göra saker och ting annorlunda än förut. Det är en utmaning i Finland, att alla ställer sig väldigt skeptiska till förändringar, säger Kähkönen.
– Skidskytteträningen i Finland har varit väldigt centrerad kring fysiken. Man borde också vara beredd att göra kompromisser med träningen för att kunna genomföra kvalitetsmässigt bra, grenspecifik träning.
Grenspecifik träning
Han poängterar att skidskytte är skidskytte. Inte skidåkning och skytte. Det är ingen vits att vara världens snabbaste skidåkare om hälften av skotten går förbi. Skyttet är inte heller statiskt, utan i högsta grad avhängigt av skidåkningen.
– Enligt den gamla modellen har man tränat skidåkning och sedan tränat skytte. Vi borde fokusera mer på skidskytteträning, säger Kähkönen.
– Vi har förstås idrottare som ligger på helt olika nivå. De yngre måste kanske bygga mer grundkondition, men ju mer erfaren idrottare det är frågan om, desto mer borde den grenspecifika träningen vara i huvudrollen.
Som nordisk kombination
Kähkönens budskap påminner en hel del om det som Petter Kukkonen, chefstränare för landslaget i nordisk kombination sade till HBL nyligen. Enligt Kukkonens träningsfilosofi handlar det inte bara om att träna skidåkning, utan om att också genomföra teknikträningen effektivt.
– Vi pratade faktiskt med Pete länge förra våren och funderade hur vi skulle kunna samarbeta. Det finns faktiskt en hel del gemensamt mellan nordisk kombination och skidskytte. Både består av två skilda grenar, som kräver helt olika egenskaper, säger Kähkönen.
Fristil en utmaning
I Kukkonens landslag har idrottsutövarna tränat mindre skidåkning, för att orka genomföra den viktiga backträningen tillräckligt bra. Det räcker med att skidåkningen är på en tillräckligt hög nivå. Det samma är sant inom skidskytte. Skytteträningen kräver energi och måste kombineras med skidträningen.
Skidskytte och nordisk kombination har en annan sak gemensamt: skidåkningen avgörs endast i fristil. En notorisk svag punkt för FInland.
– Fristilstekniken är en stor utmaning i Finland. Det är också en möjlighet, för det finns rum för utveckling, säger Kähkönen.
Traditioner
Finland har många VM- och OS-medaljörer i klassisk stil. Väldigt få i fristil. Det är ett problem, som återspeglas i skidskytte.
– Det säger sig självt att det påverkar hur många begåvningar vi får fram i skidskytte och nordisk kombination. Finland har långa traditioner i klassisk stil, och fristilen har varit i en biroll, men vi borde få mera betoning på fristilsträningen bland juniorerna, säger Kähkönen.
Lång process
Hans kontrakt är av modellen 2+2 år. Men av allt att döma fortsätter han i ytterligare två säsonger, fram till och med OS i Peking 2022.
– Jag upplever att det här är en lång process, som inte ger resultat inom 1–2 år, utan först efter flera år. Jag har också hört att det varit tätt med förändringar under de senaste åren i skidskyttelandslaget. Vi måste förstås gå igenom läget efter säsongen. Alla måste förbinda sig till hundra procent. Det viktigaste är att alla tror på det vi gör, säger Kähkönen.
Små framsteg
Han vill också understryka att landslaget gjort framsteg, fast det inte blev några medaljer i VM. Suvi Minkken var 39:a med två bommar i distansloppet i VM.
– Det såg bra ut under tävlingen. En av bommarna kunde lika bra ha varit en träff. Då hade hon varit tio placeringar högre, vilket hade varit en fullträff för henne. Det här är små framsteg som den stora publiken inte nödvändigtvis fäster uppmärksamhet vid.