Kinakännare oroar sig för skuldspiral på grund av viruset

Coronavirusutbrottet sätter press på en redan skuldsatt kinesisk ekonomi, säger forskaren Mikael Mattlin vid Åbo universitet. Finland har det relativt sett högsta investeringsoch handelsberoendet med Kina av EU-länderna.

Med tanke på Kinas betydelse för Finland är det anmärkningsvärt hur lätt man ser på de ekonomiska effekterna av coronavirusets utbredning i Finland. Det anser docent Mikael Mattlin vid Åbo universitet, specialist på Kinas ekonomi och politik.

Han har nyligen publicerat en rapport om investeringar mellan Kina och Finland, där man bland annat konstaterar att Finland är det EUland som har det relativt sett högsta investerings- och handelsberoendet med Kina.

– Jag tycker att man tagit det litet väl lätt i Finland, med tanke på hur starkt knuten den finska ekonomin och många finländska företag är till den kinesiska ekonomin, säger Mattlin.

HBL har redan tidigare rapporterat att bilindustrin drabbas hårt då transporterna står stilla och underleverantörerna i Kina stoppar produktionen. Bland de andra branscher som har rapporterats att berörs direkt finns till exempel elektronikoch läkemedelsindustrin.

Konsumtion och produktion drabbas

I en integrerad ekonomi är konsekvenserna ändå mer djupgående och begränsar sig inte till enskilda branscher. Som Mikael Mattlin ser det uppstår dubbla svårigheter då både konsumtionen och produktionen i Kina bromsas in eller stoppas. Produktionsstoppet får följder då reservdelar och råvaror uteblir.

Dessutom får både kinesiska företag och företag som exporterar till Kina problem då konsumtionen står still. En avstannande kinesisk tillväxt är särskilt dåliga nyheter för den europeiska ekonomin, vars låga tillväxtsiffror avhjälpts av konsumtionen i Kina.

– Då kineserna stannar hemma, och på många håll sannolikt inte får lön eftersom de inte kan gå till jobbet, stoppas konsumtionen. Om det här varar i veckor så kommer troligtvis många mindre kinesiska företag att gå i konkurs.

Risken för överskuldsättning i Kina utgör ytterligare sten på bördan, säger Mattlin. De senaste åren har

Kinas skuldberg vuxit i snabb takt och i december betecknade kreditvärderingsinstitutet Moody’s de kinesiska företagens skuldsättning som ett av de största hoten mot världsekonomin.

Ansträngd skuldsättning

Rädslan för att tillväxten mattas av ytterligare kan sporra staten till ännu högre skuldsättning för att sätta liv i ekonomin. I början av februari meddelade den kinesiska centralbanken om ett stimulanspaket på motsvarande 157,5 miljarder euro för att syresätta ekonomin.

Skuldproblematiken är den fråga som Mattlins tankar i första hand kretsar kring då det gäller det nya coronaviruset.

– Om utbrottet hade skett, säg 2005, hade det inte varit ett lika stort problem eftersom Kinas ekonomi då inte var så skuldsatt som nu. Men sedan dess har först företagen och sedan också staten belånat sig allt mer. Ekonomer har oroat sig över utvecklingen en längre tid och virusutbrottet gör det ännu mer bekymmersamt. Jag hoppas att det inte leder till att man gör investeringar i till exempel infrastruktur med tvång, för det anstränger skuldsättningen ännu mer. Det skulle äta av morgondagens tillväxt vilket skapar långsiktiga problem.

Under helgen har det rapporterats att Kina har lättat på restriktionerna i vissa områden i landet. Hur tolkar du det? – Det finns två sidor. Tills viss del verkar det som att de i någon mån har fått bukt med situationen, men samtidigt finns det ett tryck på att motverka situationen och få i gång ekonomin.