Nativiteten sjunker i Finland år efter år

BARN Sjunkande födelsetal i Finland har varit rubrikstoff i olika medier under flera års tid. Olika teorier och orsaker bakom detta har framförts av specialister och sakkunniga. Ingen verkar dock egentligen veta vilka orsakerna är. Eller vågar man inte säga hur det är?

Anna Rotkirch belyste ämnet på ett rättframt sätt i sin kolumn i HBL (1.2). Ämnet behandlades ingående även i HS (2.2) av flera skribenter.

Rotkirch skriver att regeringen har beslutat höja barnbidraget för det fjärde barnet med tio euro per månad! Till vem riktar man detta stöd!? Åtminstone inte till den finska kvinnan! För invandrarkvinnor är fyra barn ingen ovanlighet, så stödet går väl till dem?

Och sen summan tio (10) euro! Vilket skämt. Borde vara hundra (100) euro om det skall ha någon betydelse. Över huvud taget är det vanskligt att samtidigt tala om pengar och om att skaffa barn. ”Babybonus”, en tusenlapp i reda pengar. Barn kan inte köpas med pengar! Det är en djup sund känsla från hjärtats djup som avgör då man planerar familj.

En sak som också inverkar negativt i familjeplanering är bristen på dagisplatser speciellt i Helsingfors. Vi har fått läsa om hur daghem stängs av de mest märkliga orsaker, såsom avsaknad av bygglov i befintliga byggnader. Brist på behörig personal har även ställt till det. Nu har det gått så långt att svenskspråkiga barn på grund av platsbrist hänvisas till finska daghem.

Kommer här att tänka på en insändare med rubriken ”Lapsiperheen arjen pitää sujua” (ung. En barnfamiljs vardag måste fungera). Vardagen beskrevs ungefär så här: klockan ringer 6 på morgonen, klockan 8 skall barnen vara på dagis och föräldrarna på jobbet. Hur klara av denna ruljangs varje morgon? Alla morgonrutiner skall avklaras med tjuriga barn och trötta föräldrar. Därefter sitta i bilkö till dagis åt ett håll, sedan i bilkö till jobbet åt ett annat håll. Detta skall man hålla på med år efter år. Inte att undra på att unga kvinnor börjar fundera på att det kanske finns något trevligare och bekvämare i livet? Speciellt då många unga kvinnor i dag har skaffat sig examen och har ett bra jobb. Det ger hyggliga inkomster, ekonomisk självständighet, möjlighet att resa och att utveckla sig själv som person.

Avslutningsvis kan sägas att nativiteten minskar i direkt förhållande med hur levnadsstandarden stiger. Ju bättre man har det ekonomiskt, desto mindre behov har man av många barn som skall sköta om en på ålderdomens dagar. Om vi i Finland vill åstadkomma någon förändring till det bättre visavi nativiteten, så måste vi komma loss från denna barnfientliga attityd som nu härskar. Barn skall vara önskade och välkomna, föräldraskapet någonting positivt och eftertraktansvärt. Vardagen måste fungera.