Så fort det blir dyrare att använda el när systemet är hårt belastat – och billigare när vi har stora överskott – lär folk haja till.

Numera kan den alerte konsumenten stundvis tjäna pengar på att förbruka el, medan de traditionella kraftproducenterna får skrämselhicka.

Den som sussade lull missade ett historiskt ögonblick. Mellan klockan ett och fem på natten till måndagen 10 februari – samma dag som Fortum släppte sitt årsresultat – hade Finland och Sverige negativa elpriser för första gången någonsin. Priset var rentav minus 20 cent per megawattimme (0,02 cent per kWh) på elbörsen Nord Pool. Börspriset, som är exklusive nät och skatter, styr konsumentavtalen med rörliga elpriser.

Att negativa priser samtidigt drabbade Danmark och Tyskland var vardagsmat, då länderna har en betydligt högre andel väderberoende produktion, framför allt vindkraft.

Det har tillkommit mycket vindkraft de senaste åren i både Finland och Sverige. Nu satte vinterstormen Ciara ordentligt spinn på turbinerna. I kombination med mycket nederbörd som fyllt på vattenmagasinen, det milda vädret och strejkerna som sänkte elförbrukningen inom skogsindustrin uppstod ett tillfälligt elöverskott. Då tvingas producenter betala för elen som de genererar medan konsumenterna får betalt – samma grundprincip som vid negativ ränta.

Sverige har upplevt en investeringsboom i vindkraften sedan 2016, som resulterar i ett maffigt elöverskott, trots att en kärnkraftsreaktor i Ringhals har stängts och ytterligare en möter samma öde vid utgången av 2020. Också i Finland, som i åratal innehade snudd på europeisk jumboposition inom installerad turbinkapacitet, har vindproduktionen ökat kraftigt. Samtidigt har kraftverken blivit större och mer effektiva. Det betyder att negativa elpriser blir allt vanligare framöver.

Elektriciteten har unika egenskaper: den måste konsumeras i samma stund som den produceras. Möjligheterna att lagra el i stor skala är ännu begränsade. Vid effektbrist skjuter priset i höjden – men vid överutbud kraschar priset genom golvet.

Varför stänger producenterna då inte av när de en gång inte får betalt? Produktionen kan vara subventionerad, dessutom finns tekniska och ekonomiska begränsningar för hur snabbt man kan justera solelsanläggningar, kärnkraft, strömmande vattenkraft och äldre vindkraftverk.

En sak bör alla konsumenter inse: elpriserna kommer att variera allt mer, som i Danmark och Tyskland, där elförbrukning kan vara nästa gratis eller rentav ge klirr i kassan när det blåser mycket, men extremt dyr då det är vindstilla.

För hushåll med vanligt rörligt elavtal blir ett tillfälligt negativt elpris knappt kännbart, men har man timdebitering och möjlighet att styra sin elanvändning under dygnet kan man profitera. Tekniken finns och kan snart få större genomslag – förutsatt att konsumenterna är aktiva. Då lyder frågan: får vi se ett nytt beteendemönster hos kunderna?

Ett stort problem inom elmarknaden är nämligen att prissignalerna inte är tillräckligt starka för att privatkunderna ska reagera på dem. Signalen kunde stärkas ifall fler av elräkningens komponenter blir rörliga och anpassas till marknaden eller belastningen på elsystemet. Så fort det blir dyrare att använda el när systemet är hårt belastat – och billigare när vi har stora överskott – lär folk haja till.

I praktiken kan det handla om värmepumpar som slår på för fullt vid låga elpriser för att ackumulera värme, för att sen stängas av när priset stiger, samt elbilar som laddas enligt samma mönster.

Ett negativt elpris slår hårt mot all slags elproduktion och försnabbar stängningen av olönsamma kolkraftverk. Kraftjättarna är allt annat än nöjda, på senare år har allt fler röster höjts för en genomgripande energimarknadsreform.

För producenterna, som enligt dagens elprismodell endast får betalt för produktion, skapar negativa elpriser ett samhällsekonomiskt problem som på sikt kan får allvarliga konsekvenser för hela elförsörjningen. Ingen vill bygga ny kapacitet om man inte kan räkna hem investeringen.

Två saker är säkra: elräkningen lär bli ovanligt billig denna vinter, och alla får vi vänja oss vid större prisfluktuationer framöver.