Experter: En pandemi är oundviklig
I det här skedet verkar det allt mer sannolikt att vi står inför en pandemi som kan smitta två tredjedelar av världens befolkning med coronaviruset. Det innebär konsekvenser i vardagen också hos oss.
I nuläget tyder allt på att Världshälsoorganisationen WHO:s strävanden att hålla det nya coronaviruset inom Kinas gränser håller på att misslyckas. De senaste dagarna har viruset spridit sig aggressivt i Italien och Iran, medan nya fall har rapporterats i flera länder och områden – däribland på Teneriffa där man försatt ett hotell i karantän.
Allt tyder på att världen är på väg mot en pandemi som sannolikt kommer att påverka vardagen också här hemma.
Tom Frieden är tidigare chef för US Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Han skriver för CNN att en pandemi är oundviklig, men att ingen vet hur allvarlig den blir.
Han påpekar också att situationen är unik – man har aldrig tidigare kunnat följa med hur ett virus har hittats och sedan sprider sig runt världen. De senaste ”måttligt” allvarliga pandemierna ägde rum 1957 och 1968, båda med omkring 1 miljon dödsfall. Frieden påpekar att vi är mer beredda i dag, men att vi samtidigt är mer sammankopplade med varandra.
Den fackvetenskapliga tidskriften Science uppger för sin del att det är sannolikt att viruset sprider sig på ställen som vi ännu inte vet om – och att det redan är för sent att stoppa spridningen oavsett om man använder ordet pandemi eller beskrivningen ”epidemier på olika håll i världen” som WHO gör.
Science citerar Nancy Messonnier, som leder arbetet mot coronaviruset vid CDC i USA.
– Vi ber allmänheten i USA att samarbeta med oss och att förbereda sig på förväntningen att det här kommer att bli illa, säger Messonier enligt Science.
Enligt de mest dramatiska beräkningarna kommer två tredjedelar av världens befolkning, oavsett hur farligt eller ofarligt viruset är, att smittas.
Syns i vardagen
Tuomas Aivelo, evolutionsbiolog och parasitforskare vid Helsingfors universitet, har följt med virusets framfart och skrivit en del blogginlägg om saken – däribland ett där han noterar att man nu kommer in i en ny fas.
Han skriver att epidemin har orsakat något av panik i norra Italien: ”Hyllorna i matbutikerna i Milano är tomma eftersom folk hamstrar mat. Det är en situation som vi vill undvika.” Han tillägger att vi ska bereda oss på ”business not as usual” och att ”en snabb googling visar att företagsvärlden i Finland inte är beredd på hur man agerar i en epidemi”.
Till HBL säger Aivelo att vi nu verkar gå vidare från en period där myndigheter världen över har försökt förhindra att viruset sprider sig.
– Om det blir en pandemi, och det verkar sannolikt, så kommer vi att gå över till att tygla och dämpa effekterna, snarare än att förhindra spridningen. I Europa är vi snart där. Målet är att sakta ner spridningen så att hälsovården inte överbelastas. I den här fasen tar man till åtgärder som att stänga skolor.
Frågan som man kan ställa sig, påpekar Aivelo, är huruvida covid-19 blir en permanent del av vår tillvaro, som säsongsinfluensan. Det förutsätter ändå att viruset inte muteras.
– Det skulle kräva ett nytt vaccin varje år.
Få fall allvarliga
Trots allt är det viktigt att minnas att det nya coronaviruset inte är fruktansvärt farligt. Till exempel uppger WHO att 80 procent av de smittade klarar sig utan läkarvård, och att en del inte ens känner sig sjuka.
De konkreta konsekvenserna av en pandemi, där en stor del av världens befolkning smittas av viruset, skulle trots det sannolikt synas i vardagen.
– Utöver att stänga skolor kan man begränsa kollektivtrafiken och förbjuda större evenemang. Och så kan man fråga sig hur arbetsgivarna sköter det. Kanske folk uppmanas jobba hemifrån. Alla åtgärder strävar mot att minska på de sociala kontakterna, säger Tuomas Aivelo.
Han upplever att det mest intressanta i sammanhanget är hur det sköts på lokalt plan. Det är tjänstemän i de olika städerna och kommunerna som fattar själva besluten.
– Staten kan koordinera, men inte mycket mer än det. Det vore intressant att få veta hur väl beredda man är ute i landet.
Inte samma åtgärder
Tuomas Aivelo tror däremot inte att vi kommer att se åtgärder som i Italien där tiotusentals människor har försatts i karantän.
– Vi kan isolera och försätta enskilda människor i karantän, och stänga skolor, reglera hälsovården och förbjuda större evenemang. Grövre tag än det kräver nog undantagslagar el
ler nya speciallagar. Juridiskt är man ute på djupt vatten, säger Aivelo.
Bland de konkreta konsekvenserna finns risken för överfulla sjukhus, något som är bundet till hur väl man lyckas begränsa virusets framfart – vilket i sin tur är kopplat till eventuella åtgärder som stängda skolor.
– Målet är att ha så få som möjligt som samtidigt är sjuka. Lyckligtvis pekar allt i nuläget på att viruset inte är så farligt. Och Finland har bra beredskap, det är inte så att vi riskerar få störningar i elförsörjningen när en stor del av befolkningen insjuknar.
Leveransproblem och hamstrande
Lasse Lehtonen, professor i hälsorätt och direktör för diagnostik på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS), håller med Aivelo om att en eventuell pandemi med största sannolikhet leder till regleringar och begränsningar i vardagen också i Finland. De första åtgärderna kommer att synas vid sjukhusen som med stor sannolikhet blir överfulla.
– Den stora frågan är hur många som smittas. Med tillräckligt stort antal kommer vi att se störningar i hälsovården och att man måste separera de smittade från övriga patienter. Det syns sedan som långsammare eller flyttad vård för andra patientgrupper. Det goda är att vi är vana vid det i Finland från andra epidemier. Följdfrågan är sedan hur väl platserna räcker.
Han räknar också med störningar i flera länder om och när en pandemi slår till mot hela Europa – bland annat stängda gränser, störningar i varuleveranser, brist på vissa livsmedel och, i vissa länder, en situation där staterna måste ta till åtgärder för att trygga vissa grundläggande behov som mat, värme och rent vatten.
– Min magkänsla är att det är osannolikt att vi börjar stänga städer i Finland. Vi har inte samma karantänkultur som i andra länder. Och de som insjuknar stannar sannolikt hemma. Min största oro är tillgången på kritiska varor och att det uppstår brister.
Lehtonen nämner ett exempel från Hongkong i måndags. Där uppstod ett rykte om att toalettpappret höll på att ta slut – något som ledde till hamstring och att toalettpappret faktiskt tog slut. I och med modern minutlogistik, långa logistikkedjor och små lager i affärerna kan man räkna med att det uppstår brist på vissa varor och livsmedel också här.
– Man måste bereda sig på sådana fenomen, att människor inte beter sig rationellt trots att vi faktiskt inte går mot jordens undergång. Viruset kan orsaka vissa störningar, men det är inte slutet.
Lehtonen påpekar också att Finland har en mycket fungerande beredskap, också med tanke på coronaviruset.
– World Economic Forum listade de bäst förberedda länderna. Finland kom på åttonde plats, vi är alltså i topp-10. Vi har planer, och vi har saker och ting under kontroll. Och så tyder allt hittills på att viruset i sig inte är så farligt.
Eller, som Tuomas Aivelo uttrycker det i sin blogg:
– Det finns ingen orsak till panik, men det finns all orsak att vara beredd.