”Mora-Nisse lyftes fram som kvinnohatare”
I dag åker kvinnor Vasaloppet på samma villkor som män. Men i många år tvingades de ta en hård fajt för att få delta i den klassiska skidtävlingen. I den heta debatten anklagades Nils ”MoraNisse” Karlsson för att vara kvinnohatare.
På söndag åker långloppsstjärnan Britta Johansson Norgren för seger i Vasaloppet och följs av tusentals andra damer i spåren. Så hade det kanske inte varit utan den kamp som några få kvinnor utkämpade på 1960- och 70-talen.
– Det är inte lätt att vara den som bryter normer. Dessa kvinnor fick säkert höra otroligt mycket och fick inget stöd. Så viktiga dessa kvinnor är. Det är vi i dag som ska vara tacksamma för vad de gjorde då, säger Britta Johansson Norgren.
Margit Nordin från Grängesberg var första kvinnan i Vasaloppet när hon åkte den andra upplagan 1923. Åtta dagar senare satte arrangörerna stopp för kvinnor i spåret. I ett styrelseprotokoll från 1923 står det: ”En framhållan om att förbjuda damer tillträde bifalls enhälligt.”
Bröt strax före mål
Idrottsbladet, på den tiden Sveriges ledande idrottstidning, stödde beslutet: ”Det blir något av cirkus och skådespel över Vasaloppet med kvinnligt deltagande och den cirkusdoften får inte vidröra vår enda tävling byggd på historiska motiv. Som väl är finns det även i Mora omdömesgilla ledare, som äro av samma åsikt.”
Därefter var det tyst om kvinnor i Vasaloppet ända fram till 1964 då Berit Ors från Orsa gjorde ett av sina fyra ”hemliga lopp”. Hennes dotter Elsbeth Wikström berättar hur det gick till:
– Hon var med i FBU (Frivillig befälsutbildning) och åkte då en skidskyttetävling som var cirka fyra mil. Då tänkte mamma att hon ville prova Vasaloppet om det var så enkelt att åka fyra mil.
Berit Ors åkte utan nummerlapp och med en kilometer kvar till Mora klev hon av spåret medan de manliga skidkollegorna fortsatte mot målet.
– Funktionärer upptäckte mamma och hon ville inte bråka. Därför åkte hon inte i mål, säger Wikström.
”Mänskliga rättigheter”
Hon åkte Vasaloppet fyra gånger på detta sätt – i hemlighet, utan att gå i mål. Hon tog också kampen utanför spåret.
– Hon var på många sammanträden i Mora med Vasaloppsledningen och var ursinnig när hon kom hem. De hittade på så många orsaker till att kvinnor inte skulle få åka, säger Wikström.
Berit Ors fick kontakt med fler kvinnor som ville åka Vasaloppet. Ett år på 1960-talet genomförde fyra kvinnor loppet i hemlighet.
De tvingades ordna med egna matkontroller eftersom de åkte utan tävlan. En förening ställde upp för damerna: Orsa IF, Berit Ors hemmaklubb.
Rune Andersson i den dåvarande Vasaloppsledningen höll emot när kvinnorna ville in i världens största långlopp. Berit Ors syftade på honom när hon intervjuades av Expressen 1968:
– Ingenting tyder på att männen i Vasaloppets ledning tänker ändra på det orättvisa kvinnoförbudet. Någon har sagt att publiken ska skonas från en så oestetisk syn som en svettig och trött kvinna.
”Mora-Nisse” tog illa vid sig
Berit Ors kamp blev så uppmärksammad att hon på 1960-talet var en av 40 nominerade till priset ”Årets kvinna i världen” av en svensk veckotidning. Hon konkurrerade med bland andra Jackie Kennedy, Barbra Streisand, Astrid Lindgren och Ingrid Bergman.
På 1970-talet trotsade fler kvinnor förbudet. Mest kända är Britt Dohsé och Britta Westhed. De åkte Vasaloppet
1978 – utklädda till män och under falska, manliga namn.
Då gick också jämställdhetsdebatten för högtryck och pressen på Vasaloppsarrangörerna blev hård.
Bland annat fick Vasaloppslegendaren Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, som var tävlingsledare och organisationskommitténs ordförande, kritik och utpekades för att vara drivande i frågan att stoppa kvinnor. Enligt Hasse Eriksson, mångårig tävlingsledare i Vasaloppet och god vän till Mora-Nisse, stämmer inte den bilden.
– Han lyftes fram som en kvinnohatare. Så var det inte. Nils tog väldigt illa vid sig. Ett år, när debatten var som hetast, åkte han exempelvis dagen efter Vasaloppet, hela sträckan tillsammans med sin dotter Marianne och hennes vän Anna. Inte skulle han släppa i väg sin dotter att åka nio mil om han var så anti mot kvinnor i Vasaloppet, som många beskrev honom.
Jämlikt först 2016
Hasse Eriksson lägger i stället skulden på Internationella skidförbundet (FIS):
– FIS förbjöd kvinnor att tävla på längre distanser än 10 kilometer. Vasaloppet hade inget annat val än att rätta sig efter reglerna. Där blev Nils (Mora-Nisse) en talesperson. Detta följdes sedan av argument som sanitetsproblem, duschar och för många deltagare. Men det gick ju snabbt att lösa när vi fick klartecken av FIS att ta med kvinnor.
När Öppet spår introducerades 1979 fick kvinnor officiellt åka distansen och 1981 var det fritt fram för damer i Vasaloppet. Men det dröjde ända till 2011 innan damerna fick lika prispengar som männen och det var först 2016 som det var helt jämlikt med spurtpriser längs med banan.
15 800 åkare är anmälda till Vasaloppet på söndag. Av dem är 2 700 kvinnor.