Festdroger vanliga bland unga

Användningen av så kallade festdroger som ecstasy och amfetamin har blivit vanligare de senaste fyra åren. Enligt Institutet för hälsa och välfärd THL har ungefär fem procent av finländarna någon gång i sitt liv provat på tyngre droger än cannabis – det är lika mycket som hela Svenskfinland.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL:s) senaste alkohol- och narkotikaundersökning är det allt vanligare att finländare provar och använder droger. I Finland har 45 procent av unga vuxna i åldern 25– 34 år provat på olaglig narkotika under sin livstid. Cannabis är den vanligaste drogen. På andra och tredje plats ligger festdrogerna ecstasy och amfetamin.

Margaretha och Sebastian är två helsingforsare som använder festdroger. På vardagarna lever båda två som de flesta andra – de är mellan 20 och 30 år gamla, utbildade och har fast anställning. Men deras veckoslut ser lite annorlunda ut. Då använder de droger.

– Det är ett ganska lustigt ord, knarkare, säger Sebastian som har provat på allt från centralstimulerande droger som kokain till hallucinogener som LSD och läkemedel som oxikodon.

Terapidrog

De flesta festdroger är framställda för att öka psykisk och fysisk aktivitet, därav deras popularitet på dansoch nattklubbar världen över. Klubbarna i Helsingfors är inget undantag. I Finland är den mest populära festdrogen ecstasy eller MDMA, följt av amfetamin. I somras började Margaretha använda båda två.

– Någon erbjöd mig droger och jag tänkte ”varför inte?”, säger hon när jag frågar henne varför hon tog emot sitt första ecstasypiller.

– Ecstasy ger mig en extra kick. Musiken är roligare och jag blir koncentrerad. Drogen ger mig lyckorus i någon vecka, säger Margaretha.

Att ecstasy ger lyckorus efter användning är inte normen. Efter en kväll där ens serotoninnivåer höjs är det vanligt att man känner sig nedstämd dagen efter. På engelska används ofta termen ”blue monday”, eller den blåa måndagen, för att beskriva den sorts känsla som man upplever efter att ha använt ecstasy.

Under vårt samtal refererar Margaretha till ecstasy som en terapidrog. Jag är inte förvånad eftersom ecstasy ger användare upplevelsen av minskade negativa känslor och en ökad känsla av samhörighet. Samtidigt för ecstasy med sig risken för överhettning, värmeslag, illamående, ångest och panikattacker.

Den typiska knarkaren

Den vanliga utekvällen följer samma mönster hos både Margaretha och Sebastian. Den börjar med hemmafest, oftast med ett kompisgäng. De lyssnar på musik, dricker öl och röker kanske marijuana. Senare ser de sig omkring ifall någon har något starkare att bjuda på.

Det finns en viss etikett när det gäller festdroger: att bjuda. Sebastian berättar att det hör till att dela med sig. Om man har så bjuder man kompisarna.

Finns det inte droger på en förfest är det inget problem. Enligt Margaretha är det är lätt att få tag på festdroger på olika nattklubbar i Helsingfors.

– Det är bara att fråga, de flesta vill hjälpa, säger Margaretha.

Enligt Espad-undersökningen säger 5–8 procent av europeiska ungdomar att det är lätt att få tag på amfetamin och ecstasy. Undersökningen mäter bland annat droganvändande bland 15–16-åringar i europeiska länder. Färska siffror visar att tre procent av ungdomarna har provat på andra droger än cannabis.

Enligt Margaretha och Sebastian är det omöjligt att veta vem som använder droger och vem som inte gör det.

– Det kan vara vem som helst. Den typiska knarkaren existerar inte, den har inget ansikte, säger Margaretha.

Festandet drar ofta ut till långt in på morgonen. När Sebastian är påverkad har han inte lust att gå och lägga sig.

– Jag är i ett annat sinnestillstånd och tänker inte normalt.

När effekten av drogerna börjar avta är det annorlunda. Han har haft obehagliga upplevelser när han har tagit för mycket.

– Jag kan inte avgöra vilka tankar som är verkliga, säger han.

Sebastian behöver inte ta sig långt från sin ytterdörr för att köpa droger eftersom han köper dem på nätet.

Med nätbeställning kommer hemleverans.

– Om man lägger till en extra slant eller köper mycket på en gång kan man få drogerna levererade vart man vill. Vill jag ha något specifikt och snabbt är det nätet som gäller, säger Sebastian.

Den första drogen Sebastian kom i kontakt med är cannabis. Han började röka på när han flyttade hemifrån som 18-åring.

– Det förde med sig en sorts frihet, säger han.

Tre år senare, när han var 22 år gammal, började han använda festdroger. Det var på en hemmafest som en kompis bjöd honom på amfetamin. Sebastian tackade nyfiket ja.

– Det var spännande eftersom det är olagligt. Vardagen kändes lite tråkig och jag ville göra den roligare.

Som HBL har skrivit tidigare har unga nu i större utsträckning en mer positiv syn på cannabis än tidigare. Samma trend gäller attityder till festdroger – 27 procent av ungdomar anser att det inte är farligt att prova på ecstasy, jämfört med sex procent år 1995. Motsvarande siffror för amfetamin är 20 och 8 procent. Vid kontinuerligt användande av drogerna anser 2–3 procent att det är riskfritt.

Umgänget varierar

Både Sebastian och Margaretha bru

kar umgås med människor som använder samma droger som de gör. Gruppering enligt preferens, helt enkelt.

– Jag känner människor som bara använder kokain och som aldrig skulle kunna tänka sig att ta något så ”snuskigt” som amfetamin, berättar Sebastian som själv använder amfetamin.

Amfetamin anses vara smutsigt eftersom det ofta innehåller fyllnadsämnen. Om man har tur får man veta vad som finns i det. Om man har otur är något av fyllnadsämnena giftiga. Utöver det är riskerna vid användning av amfetamin bröstsmärtor, rytmstörningar, andnöd, överhettning och blödning under skallbenet.

Alkoholen svårast

Enligt gatewayteorin brukar de som använder lättare droger lockas till att prova på tunga droger. Jag frågar Sebastian om att han är rädd för att hans användande av festdroger leder till allvarliga drogproblem. Det är han inte. Han har satt upp tydliga gränser för sig själv.

– Jag tänker aldrig prova någon intravenös drog. Om man tar det steget blir det ens roll – ens jobb och ens liv.

Det är också viktigt att inte överskatta sina egna gränser. Det finns några droger som Sebastian har testat och som han aldrig vill röra igen.

– Jag har hört och sett hemska saker när det gäller vissa droger. De kan påverka psyket väldigt allvarligt.

Han tycker att det är viktigt att kunna föra en öppen dialog om festdroger.

– Man behöver sprida information om vilka faror som droger medför. Det skulle göra det lättare för människor att söka hjälp om de känner att det har gått för långt.

Margaretha är inte rädd för att börja använda starkare droger än hon gör nu. Hon kanske bara är naiv, säger hon.

– Men jag är rädd för psykos. Jag har bekanta som har reagerat väldigt dåligt på droger.

Är du rädd för att bli beroende? – Ja. En utekväll i somras när jag inte hade ecstasy blev väldigt färglös. Jag försökte njuta av stunden i stället för att söka något annat men jag hade inte roligt.

Efter det har Margaretha börjat tacka nej till droger så att hon inte ska förlita sig på dem för att ha roligt.

– Det är lättare att vara utan tunga droger än att vara utan cannabis eller alkohol. Alkoholen är det svåraste att slita sig från, säger hon.

– Att vara full är en sak och att använda droger är en annan, säger Sebastian.

Allvarliga risker

Sebastian säger att hans drogberoende är psykiskt och inte fysiskt.

– Jag vet att det har gått för långt när jag sitter ensam hemma och är sugen på att knarka. Då inser jag att jag är ute på tunn is och tar en drogfri period. Pausen varar ungefär en månad. – Man kan inte gå runt och vara hög hela tiden. Man måste kunna se skillnad på att vara hög och att vara nykter.

Sebastian påpekar att det är viktigt att man kommer ihåg sina gränser.

– Man spelar hela tiden med den negativa sidan av knarkandet. Om man inte vet vad man gör kan det gå dåligt.

Det har han rätt i. För två år sedan rapporterades 200 dödsfall på grund av narkotikamissbruk i Finland.

Användning, inköp, försäljning och innehav av droger är förbjudet i Finland. På grund av ämnets känsliga natur har namnen på de intervjuade fingerats.

❞ Det kan vara vem som helst. Den typiska knarkaren existerar inte, den har inget ansikte.

❞ Jag tänker aldrig prova någon intravenös drog. Om man tar det steget blir det ens roll – ens jobb och ens liv.