Tommy Westerlund i ledaren på

Värnplikten måste bli mångsidigare och öppnas för fler. Alla intresserade behövs.

Rätten och möjligheten att göra sin värnplikt kan och bör göras mer jämlik. De fysiska kraven behöver inte vara lika höga på alla beväringar, varje soldat behöver inte vara lämpad för främsta linjen. Det finns säkert ytterst motiverade män och kvinnor som gärna skulle utföra sin värnplikt om de bara fick.

Mycket talar för att vårt värnpliktssystem kommer att rustas om rejält. Både försvarsmaktens beredskap och politikernas insikt om behovet av en förnyelse vittnar om det.

Försvarsmakten har redan tidigare uttryckt oro för att allt färre genomför sin värnplikt. Endast två av tre män utför i dag hela sin värnplikt. Samtidigt minskar åldersklasserna, vilket också kräver åtgärder. Dessutom finns det all orsak att öka såväl jämställdheten som jämlikheten i fråga om värnplikten.

Regeringen tillsatte för några dagar sedan fyra parlamentariska kommittéer för att bereda ”betydande” samhälleliga reformer. De här kommittéerna skapar bred förankring om de lyckas komma överens i sitt arbete.

En av kommittéerna har i uppgift att förbereda en reform av vår värnplikt. Alla riksdagspartier är representerade och med stöd av de frågor som Yle har ställt till alla kommittémedlemmar är den politiska beredskapen stor att grundligt se över vårt värnpliktssystem. Det förefaller inte heller omöjligt att nå en gemensam syn.

Kommittén har tid på sig fram till hösten 2021 att komma med förslag.

Alla medger att värnplikten kunde vara mycket mångsidigare än i dag. Det finns behov av en mängd olika kunskap och det gör det i sin tur möjligt för helt nya grupper att utföra sin värnplikt. Inte minst sådana som tidigare inte har uppfyllt exempelvis fysiska krav på tjänstgöring. Rätten och möjligheten att göra sin värnplikt kan och bör göras mer jämlik.

De fysiska kraven behöver inte vara lika höga på alla beväringar, varje soldat behöver inte vara lämpad för främsta linjen. Det innebär samtidigt att det kunde finnas fler tjänstgöringsklasser än dagens två för den som genomför sin värnplikt. Det finns säkert ytterst motiverade män och kvinnor som gärna skulle utföra sin värnplikt om de bara fick. Behovet är stort också av sådana som inte nödvändigtvis kan utbildas i fysiskt hård tjänst.

Ett exempel är diabetiker, som Försvarsmakten nyligen befriade – eller hindrade – från värnplikt. Det ska vara fullt möjligt att ge dem och även personer som har vissa fysiska begränsningar en lättare och mer teoretisk utbildning.

Jämställdheten kan förbättras genom att exempelvis öppna uppbåden för alla, både kvinnor och män. Och för den som inte vill göra värnplikt kan det bli aktuellt med en obligatorisk samhällstjänst. Det finns en brokig skara hot mot dagens samhälle som vi måste vara förberedda på och då krävs en viss grundutbildning.

Även civiltjänsten kommer att diskuteras och där finns säkert också skäl att fundera över om den mer kunde rikta in sig på en utbildning som är till nytta vid krissituationer av olika slag och för samhällssäkerheten i en vidare mening.

En majoritet av den parlamentariska värnpliktskommitténs medlemmar förefaller att vara beredda att göra värnplikten mångsidigare och öppna möjligheterna för fler. Speciellt tanken på att göra uppbåden obligatoriska för alla har ett brett stöd. Endast Vänsterförbundets representant skulle helst hålla uppbådet frivilligt för kvinnor.

Intresset för att avtjäna frivillig värnplikt bland kvinnor har de senaste åren vuxit. Om uppbåd, men inte obligatorisk värnplikt, i framtiden skulle gälla även kvinnor ökar sannolikt intresset för armén bland dem och som en följd av det skulle de som vill göra värnplikt säkert också bli fler.

Kommendören för armén, generallöjtnant Petri Hulkko, har konstaterat att två eller tre gånger fler kvinnor än i dag gärna kunde utföra värnplikt varje år. Det skulle innebära att 2 000–3 000 kvinnor rycker in årligen. Dels har de flesta kvinnor som hittills varit i armén visat stor motivation, dels skulle fler kvinnor kompensera då männen blir färre på grund av de krympande åldersklasserna.

För ett trovärdigt totalförsvar, enligt vår försvarsdoktrin, krävs det tillräckligt manskap – såväl män som kvinnor.