Stora skillnader i flexmöjligheter för föräldrar
Föräldrars möjlighet till flexibla lösningar för att lättare sammanjämka familj och arbete har ökat på åtta år. Det visar Befolkningsförbundets familjebarometer som publicerades på tisdagen.
Den önskade förändringen har ändå enbart berört högutbildade. Skillnaderna i hur män och kvinnor agerar när de får barn är också stora. Fler kvinnor går ner i arbetstid medan män gör riktigt långa arbetsdagar eller veckor.
Möjlighet att påverka arbetstiderna och jobba på distans står högt på föräldrars önskelista. Flexibiliteten har ökat på 2010–talet men enbart för de högutbildade, visar den färska familjebarometern. HBL har bekantat sig med två arbetsplatser som ser familjevänlighet som en konkurrensfördel.
När en åtta månaders bebis får tänder blir sömnen osammanhängande och natten kort också för föräldrarna. Det är Olli Puranen välbekant med.
Den här morgonen har han tagit hand om sitt barn hemma i Norra Haga i Helsingfors och låtit sin hustru sova ut. Ungefär klockan åtta har han inlett arbetsdagen med jobb vid datorn, fortfarande hemma, och vid lunchtid har han fortsatt med möten på DNA:s kontor i Gräsviken. Där finns hans team på arton anställda inom kundservice, vilket innebär att de ger råd per telefon och via chatt.
Bara omkring hälften av teamet är på plats då vi besöker det öppna kontorslandskapet. Resten jobbar på distans. På teleoperatören har man nämligen satsat på att i så hög grad som det bara går möjliggöra distansarbete och flexibla arbetstider.
Just arbetstider är den faktor som allra mest påverkar sammanjämkandet av familj och arbete. Det anser de drygt 4 000 föräldrar till barn under femton år som ingår i Befolkningsförbundets familjebarometer som publicerades på tisdagen.
Det underlättar om man har möjlighet att påverka sin arbetstid, kan man inte göra det lyfts det fram som ett klart försvårande element.
Ungefär hälften upplever överlag att deras arbete innehåller sådant som gör det speciellt krävande att förena familj och jobb. Befolkningsförbundets forskare Tiia Sorsa vänder på steken och lyfter fram att det innebär att hälften av föräldrarna inte ser några större problem. Samtidigt betonar hon att de som valt att inte skaffa barn, kanske av rädsla för att få det att gå ihop, inte har tillfrågats i den här undersökningen.
Nöjdare personal, nöjdare kunder
DNA ingår i Befolkningsförbundets program för familjevänliga arbetsplatser. Personaldirektören Marko Rissanen betonar att också de som inte har barn ska kunna dra nytta av möjligheterna som erbjuds.
För Olli Puranen är den familjevänliga inställningen så betydelsefull att den höjer tröskeln för honom att söka sig till en annan arbetsgivare.
– När barnet föddes i juli kunde jag ordna så att jag var hemma. Jag behöver aldrig fundera om någon tycker och tänker något om det.
Enligt Rissanen är det ett medvetet drag från arbetsgivarens sida.
– Vi tävlar om de bästa förmågorna på arbetsmarknaden.
Han sticker inte heller under stol med att det finns en affärsmässig tanke bakom.
– Då man satsar på personalen återspeglar det sig också på kunderna, säger Rissanen.
Även i familjebarometern kommer vikten av de närmaste chefernas och kollegernas stöd fram. Det kommer på andra plats efter arbetstiderna.
Motstridighet
Klart är ändå att flextid inte är möjligt i alla arbetsuppgifter. Kundtjänsten behöver vara bemannad, butikerna kan inte stå tomma och nätverken behöver övervakas dygnet runt.
Också av familjebarometern framgår en ojämlikhet – och den är delvis paradoxal. Möjligheterna till flexibilitet har ökat mellan åren 2010 och 2018, men bara hos de högutbildade. De högst utbildade har störst möjlighet att påverka sitt jobb, men samtidigt upplever de oftare att det är svårt att kombinera arbete och familj.
– Kanske de som är i högre position också ställer högre krav på sin egen prestation?, frågar sig forskaren Tiia Sorsa.
På DNA har man försökt hitta någon lösning för alla yrkesgrupper.
I kundtjänsten är det möjligt att arbeta på distans och ibland dela upp sin dag så att man har en längre paus mitt i. De anställda kan göra ”hjärtönskningar” som arbetsgivaren lovar att beakta då schemat läggs. Inom företagsservicen har de anställda flextid enligt ett system där hälften per vecka omfattas av den. Så säkerställer man att tillräckligt många är på plats. Den som arbetar på distans behöver inget särskilt tillstånd för det.
I enkäter över personalnöjdhet har betyget stigit rejält, enligt Marko Rissanen. Han betonar att det ännu finns en del kvar saker att göra.
– Fler pappor borde ta ut familjeledighet. De siffrorna har inte förbättrats tillräckligt.
Förändringar i och med barn
Från påsk kommer Olli Puranen att dra sitt strå till stacken och stanna hemma. Han räknar med att det blir ännu mer pusslande från hösten när båda föräldrarna jobbar.
I familjebarometern uppger ungefär hälften att de har ändrat på något i sitt arbete då de har fått barn.
Oftast handlar det om att påverka arbetstiderna.
Skillnaderna mellan män och kvinnor är ändå påfallande. Män gör tre gånger så ofta som kvinnor arbetsveckor på över 45 timmar, och kvinnor går oftare än män ner i arbetstid. Fler kvinnor än män säger sig ha låtit bli att söka ett mer krävande jobb på grund av föräldraskapet.
Likaså har fler kvinnor bytt arbetsuppgifter eller arbetsgivare för att sammanjämkandet ska gå bättre. Enligt Tiia Sorsa är det här ett tecken på att arbetsplatsen inte har lyckats bemöta de anställdas behov särskilt väl.
Attityder
Det är inte bara i kontorsmiljö man funderar på sammanjämkning av familj och arbete. Samtidigt är det uppenbart att alternativen på exempelvis en byggarbetsplats är mer begränsade.
Byggbolaget Skanska gick för några år sedan in för att bli en familjevänlig arbetsplats och gjorde som inledning en enkät på mellanchefsnivå. Enligt Helena Pekkanen, chef för arbetshälsa, visade sig attityderna vara positivare än vad fördomarna kanske gjort gällande.
Många frågade sig ändå i samma veva hur mer flexibla lösningar ska gå att genomföra i praktiken.
Arbetet på ett bygge pågår vanligen mellan klockan 7 och 15.45. Det kan gå att ordna så att någon kommer tidigare eller senare, men av säkerhetsskäl måste en arbetsledare är på plats. När bygget är långt hemifrån är det vanligt att man gör längre dagar och sedan åker tidigare på fredag eller till och med redan på torsdag, men också då måste säkerheten vara tryggad.
I fredags hölls det inledande mötet vid ett av Skanskas bostadsbyggen i Lejle i Vanda. Då tog arbetsledaren också upp flexmöjligheter i enlighet med föreatgets direktiv, berättar projektledaren Iikka Alanen.
Teamet som HBL talar med menar ändå att det inte händer särskilt ofta att någon till exempel ber om att kunna lämna barn på dagis. De tror att det kan vara en kulturell fråga: Man är van vid att arbetstiderna är på ett visst sätt och vågar kanske inte önska särlösningar.
Helena Pekkanen säger att Skanska ändå har velat anta utmaningen.
– Vi vill få arbetskraften att stanna kvar och behöver också kunna locka nya anställda, säger hon och menar att nya generationer ställer andra krav.