Saml och Sannf oense om hur interpellationen ska lyda
Samlingspartiet skriver ett eget förslag till misstroendevotum mot regeringen, och undertecknar inte Sannfinländarnas interpellationstext. – Vi har så pass olika utgångspunkt, säger gruppordförande Kai Mykkänen.
Sannfinländarna meddelade redan tidigare att partiet lämnar in en interpellation om regeringens hantering av situationen på gränsen mellan Grekland och Turkiet. Partiet presenterar innehållet på onsdag.
På tisdagen beslöt Samlingspartiets riksdagsgrupp att den inte undertecknar Sannfinländarnas interpellation, utan formulerar en egen motivering till misstroendevotum mot regeringen.
Misstroende vill partiet ändå rösta om.
– Den slags påverkan mot EU som vi ser från Turkiets sida är såpass allvarlig att vi vill upprätta en beredskap i Finland och se starkare ställningstaganden i EU, som är den nivå där man ska påverka, säger partiledare Petteri Orpo (Saml).
– Tyvärr fanns det sådana motiveringar i interpellationen som vi inte kan underteckna.
Gruppordförande Kai Mykkänen (Saml) säger att partierna har olika åsikt om gränskontroller och om EU-politiken.
– Vi utgår från att inre gränskontroller har en direkt negativ inverkan på sysselsättningen, men mer än så öppnar jag inte upp Sannfinländarnas skrivningar. Vi har väldigt olika utgångspunkter, det handlar inte bara om punkter och kommatecken. Vi anser att en gemensam europeisk lösning är det vi ska sträva efter, medan Sannfinländarna förhåller sig skeptiskt till sådana, säger Mykkänen.
Samlingspartiet kommer i sitt förslag till misstroendevotum att kritisera regeringen för otydligheter i linjen gentemot Greklands agerande, inte minst beslutet att inte ta emot nya asylansökningar i en månad.
– EU hade stött Greklands agerande, inklusive Finland, men kommunikationen på hemmaplan har varierat, säger Orpo.
Samlingspartiet anser att det kan behövas undantag som motiveras av den inre säkerheten.
– Det är inte en problemfri fråga. Men nu har vi sett nya fenomen där det tydligt är fråga om utomstående påverkan. Om Grekland tillät det, skulle landet kunna hamna i kaos. Det skulle också i förlängningen kunna leda till att människorättsoch flyktingavtal verkligen skulle riskera undertryckas. Att tillåta undantag skulle alltså skydda internationella flyktingavtal och människorättsavtal, säger Orpo.
Både Orpo och Mykkänen är tidigare inrikesministrar. De känner alltså till att det under de senaste åren har varit svårt att nå en gemensam europeisk migrationspolitik.
– Ibland är det så att en kris kan öppna fler knutar än tre år av förhandlingar. Nu när vi bevittnat ett försök att pressa Europa och att Grekland tagit till avvikande åtgärder, kan det öppna upp för att vi når en lösning där asylsökande inte går över gränsen utan i stället behandlas vid gränscentra, och att man kan fokusera på att hjälpa de mest utsatta direkt från krisområdena, säger Mykkänen.
Orpo och Mykkänen säger att de förväntar sig att regeringen går vidare på diskussionen om att öppna upp beredskapslagen för att gå igenom vad som skulle gälla för Finland i en motsvarande situation, och förväntar sig att regeringen bjuder in alla riksdagspartier till en gemensam parlamentarisk beredning.
– Detta för att vi som ett land vid EU:s yttre gräns ska kunna agera i ett läge där den inre säkerheten är allvarligt hotad, säger Orpo.
Han har föreslagit en lagändring som skulle möjliggöra att gränsmyndigheterna tillfälligt kan låta bli att ta emot asylansökningar. Orpo var inrikesminister då omkring 1 700 asylsökande anlände via Raja-Jooseppi och Salla 2015 och 2016. Enligt Orpo bar händelserna tecken på hybridpåverkan.