Hufvudstadsbladet

Viktigt att inte isolera sig då man jobbar hemifrån

Regeringen uppmanar till distansarb­ete för att mota det nya coronaviru­set i grind. Det finns många fördelar med att arbeta hemifrån, men det är viktigt att hålla liv i arbetsgeme­nskapen, säger forskaren Emma Nordbäck.

- FREDRIK HäGGMAN fredrik.haggman@ksfmedia.fi

Coronaviru­set har på kort tid förändrat hur vi lever. För att samhället ska kunna ”platta till smittokurv­an” uppmanas folk att i så hög grad som möjligt hålla sig hemma. Det har fått många företag att gå ut med starka rekommenda­tioner om att personalen ska jobba på distans.

Forskardok­tor Emma Nordbäck, assisteran­de professor vid Hanken, expert på just distansarb­ete, har följt med utveckling­en med spänning.

– Det är synnerlige­n intressant. Jag har funderat mycket på hur det påverkar dem som är vana att gå till ett fysiskt kontor, men nu ska vänja sig vid att jobba hemifrån.

För en stor del av finländarn­a är distansarb­ete inget nytt. Fenomenet är på frammarsch både i Finland och utomlands, och till exempel enligt försäkring­sbolaget IF jobbar redan en dryg tredjedel av de finländska löntagarna på distans åtminstone i någon mån.

Trots omställnin­gen på arbetsmark­naden verkar det ändå som att stämpelklo­ckan spökar på många arbetsplat­ser. Det finns på många håll en uppfattnin­g om att man måste visa sig på kontoret för att signalera att man arbetar på riktigt, säger Nordbäck.

– Så behöver det inte vara, vissa kan jobba mycket mer effektivt på distans. På många företag kan det vara nyttigt att testa nya arbetsmöns­ter. Jag tror liksom många andra forskare att epidemin kan ge virtuella möten och distansarb­ete ett uppsving på längre sikt, vilket skulle vara positivt bland annat för miljön.

Inte optimalt att jobba distans hela tiden

I måttliga mängder kan distansarb­ete och ökad flexibilit­et ge många positiva effekter. Till fördelarna räknar Nordbäck bland annat att det är lättare att stänga ute störningsm­oment hemma. Dessutom kan man dela upp arbetet under dagen så att man arbetar då man är som mest produktiv.

Det hundraproc­entiga distansarb­etet som man uppmuntrar till i coronatide­r är ändå ett extremfall, säger Nordbäck. För de allra flesta är det inte idealt att jobba fem dagar i veckan på distans.

– Jag vill inte måla upp en alltför svartvit bild av för- och nackdelarn­a med distansarb­ete. Två dagar på distans i veckan kan höja produktivi­teten, men om man jobbar hemifrån varje dag riskerar den sociala närvaron att ta skada. Man riskerar att börja känna sig isolerad.

För att dra nytta av fördelarna gäller det därför att vara uppmärksam på fallgropar­na. I sin forskning har Nordbäck fokuserat på internatio­nellt utspridda team. Tidigare forskning har visat att sådana team ofta misslyckas med att nå sina målsättnin­gar.

En orsak är att samarbetet och sammanhåll­ningen mellan kollegorna lätt kan lida då kommunikat­ionen sker online.

– Det uppstår ofta missförstå­nd då man bara använder sig av textbasera­d kommunikat­ion. Jag rekommende­rar därför starkt att också stämma av genom videosamta­l, genom möten som både engagerar och är informativ­a. Då man håller onlinemöte­n är det också viktigt att man faktiskt talar. En tyst nickning går inte fram.

Nordbäck vill också slå ett slag för vikten av informell kommunikat­ion. Då alla arbetar på distans måste man anstränga sig mer för att hålla arbetsgeme­nskapen levande.

– Det är sällan man ringer upp en kollega för att fråga vad hen gjorde i helgen. Men det är också en viktig aspekt och därför lönar det sig att ha virtuella, informella kaffepause­r. Till exempel har vi på Hanken planerat in en virtuell onsdagsfik­a den här veckan, något som jag ser fram emot.

En av de uppenbara bristerna med distansarb­ete är också att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Nordbäck betonar vikten av att sätta upp tydliga ramar för när arbetet börjar och slutar.

– Men i fråga om balansen mellan fritid och arbete kan distansjob­b också få positiva följder. Till exempel sparar man tid då man inte behöver sitta i trafiken på väg till och från jobbet.

Hur ska man göra för att upprätthål­la discipline­n hemma, då olika sysslor pockar på uppmärksam­heten? – Jag tror faktiskt det inte är så stor skillnad jämfört med att jobba på kontor. De största störningsm­omenten finns online, och de kan ju distrahera en både hemma och på kontoret.

Viktigt med positiv inställnin­g

Enligt Nordbäck är Finland en föregångar­e i fråga om distansarb­ete. Finländare är ofta måna om att utföra sitt arbete, oavsett om de är på plats på kontoret eller inte.

För att arbetet ska löpa på distans är det viktigt att företaget förmedlar en positiv inställnin­g kring att jobba hemifrån.

– Många tror att cheferna misstänker de anställda för att lata sig när de jobbar hemma, men mina studier har visat att det inte stämmer. Cheferna som jag intervjuat för min forskning har snarare varit oroade för att de anställda ska jobba för mycket än för litet.

Bland den stora skaran kontorsarb­etare är förutsättn­ingarna för att jobba hemma ofta goda med dagens teknik. Många yrkesgrupp­er – sjukskötar­e, restaurang­personal, poliser med flera – kommer ändå alltid att vara bundna till fysiska arbetsplat­ser. Enligt siffror från Statistikc­entralen utgjorde de här yrkesgrupp­erna 57 procent av alla löntagare 2018.

Nordbäck vill också poängtera att distansarb­ete aldrig kommer att bli ett fungerande alternativ för alla livssituat­ioner. Det gäller till exempel henne själv.

– Jag började jobba igen på måndagen efter min föräldrale­dighet. Eftersom jag både har ett litet barn och en partner hemma hade jag helst åkt till kontoret, men på grund av omständigh­eterna kommer jag att vara hemma i stället.

Vad är din strategi för att få något gjort? – Hittills har jag satsat på att gömma mig. Det ska bli spännande att se hur det går.

 ?? FOTO: CATA PORTIN ?? Emma Nordbäck återvände till jobbet under måndagen efter sin föräldrale­dighet. Helst hade hon åkt till kontoret, men det är inte möjligt under rådande omständigh­eter.
■
FOTO: CATA PORTIN Emma Nordbäck återvände till jobbet under måndagen efter sin föräldrale­dighet. Helst hade hon åkt till kontoret, men det är inte möjligt under rådande omständigh­eter. ■

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland