Vi kan alla vara släkt med ”MacGyver”

Visst känns det häftigt att vara släkt med 1990-talets största kultfigur, men han känner sig knappast finlandssvensk.

Vi som var barn på 1990-talet, vi känner Angus MacGyver, rollfiguren som kutade runt med hockeyfrilla, läderjacka, t-tröja och stentvättade jeans. I Mirakelmannen, som serien hette på svenska, klarade MacGyver sig ur den värsta sortens knipor, som att desarmera bomber, genom att vara händig. Ofta hade han bara sin schweiziska armékniv till hjälp. Äldre barn kanske tyckte att MacGyver var lite töntig, för serien var både snäll och trygg. I dag är han oavsett en kultfigur.

I februari, några veckor efter att Richard Dean Anderson, en av 1980- och det tidiga 1990-talets största tv-kändisar, fyllde jämna 70 år, skedde något som fick familjechattarna på Messenger och Whatsapp att vakna till liv bland exil- och hemmaösterbottningar. Vasabladet och Svenska Yle hade tagit hjälp av släktforskare för att kolla om ryktet om MacGyver verkligen kunde stämma. Svaret var ja, Richard Dean Anderson, som spelade karaktären, har finlandssvenska familjeband.

Anderson växte upp i den lilla staden Roseville i Minnesota, en delstat som många finlandssvenska emigranter slog sig ned i. Han var en lovande hockeyspelare tills två brutna armar satte stopp för karriären. Efternamnet är Richard Deans starkaste koppling till Svenskfinland. Hans gammelfarfar hette Johannes ”John” Anderson Skrifvars och föddes 1860 i Vexala, en by utanför Nykarleby. Gammelfarmors namn var Sofia Jakobsdotter Böös och hon föddes samma år i Jeppo, inte långt från Vexala.

Det är förstås spekulationer, men man kan anta att paret talade Vexalaoch Jeppodialekt med sin son John Irenius Anderson, ”MacGyvers” farfar. Men på en ny kontinent vattnas hemspråket ut.

Peter Ragnvaldsson, ordförande för Helsingfors släktforskare, förstår varför det blev sådant hallå om Richard Dean Andersons finlandssvenska rötter. Samtidigt, konstaterar han, är ju USA ett hopkok av en massa olika folkslag. ”MacGyver” har inte bara finlandssvenska släktingar, utan även irländska, skotska, tyska och fransk-kanadensiska rötter.

Släktforskning är som en sjukdom, men en rolig sjukdom, säger Ragnvaldsson. Det som driver honom allra mest är att försöka lösa gåtor och mysterier som ingen klarat tidigare. För i släktforskning kommer alltid väggen emot. Då behöver man envist streta vidare.

För den som vill bli sin egen privatdetektiv och ”avslöja” om en annan kändis har finlandssvenska rötter, rekommenderar Ragnvaldsson att man läser boken Emigrantforska på nätet. Att gå en kurs i släktforskning lönar sig också, för då lär man sig knepen för hur man använder den uppsjö av databaser som finns världen runt.

Ett annat tips är det finska Emigrantinstitutet, som har passageraroch passlistor och via dem kan man kolla när en kändis ättlingar steg på ett ångfartyg och lämnade Finland.

Även om det främst är pensionärer som har den tidskrävande släktforskningen som sin hobby, har även yngre börjat intressera sig för sina rötter tack vare DNA-testen. Trots att företagen som erbjuder de här tjänsterna kritiserats, bland annat för att de kan sälja detaljerad information vidare, tycker Peter Ragnvaldsson att man inte ska vara alltför ängslig. Testet kan nämligen vara ett komplement till din egen släktforskning.

Däremot ska man glömma tanken på att testet berättar allt om dina förfäder. Först behöver man göra grovjobbet och släktforska. Kartorna som visar hur många procent av dig som kommer från ett visst geografiskt område tycker han man kan strunta i, för de är inte alls tillförlitliga och är i värsta fall direkt missvisande.

Det testen däremot kan hjälpa dig med är att få reda på dina närmaste släktingar från de senaste 300–400 åren. Det Ragnvaldsson åtminstone vet är att företaget FamilyTreeDNA har många användare i Finland och Sverige.

I grunden vill de flesta i något skede av livet lära sig mer om sin egen familjs historia och få reda på något nytt om sig själv. I mitt fall visade det sig att min gammelmormor var småkusin med ”MacGyvers” farfar och att min gammelfarmors mamma var småkusin med ”MacGyvers” gammelfarfar, alltså Johannes ”John” Anderson Skrifvars, han som på 1800-talet lämnade Fattigfinland för att söka lyckan i Amerika.

”Släktforskning är som en sjukdom, men en rolig sjukdom, säger Ragnvaldsson.”

SOFIA HOLMLUND

reporter