Sjukhus trappar upp beredskapen
Hyvinge först ut med att beställa tält för mottagning av coronapatienter
Hyvinge sjukhus är först ut av sjukhusen i Finland att begära krishjälp av Röda Korset, som är förpliktigat att hjälpa myndigheterna under specifika omständigheter. I går förmiddag riggade Röda Korsets frivilliga upp två tält utanför jourentrén till sjukhuset.
Om och när tillströmningen av patienter med symtom som tyder på covid-19 ökar, kommer sjukhuset att ordna mottagning i tälten på gården.
– Det är för att separera de coronainfekterade från alla övriga patienter redan innan de kommer in i sjukhusbyggnaden, säger Antti Kämäräinen, specialistläkare vid Hyvinge sjukhus.
Röda Korset har beredskap att stå till tjänst med fler tält och frivilliginsatser på andra sjukhusorter, för att lindra den smäll som folkhälsan tar under pandemin.
På ett par timmar reser ett tjugotal av Röda Korsets frivilliga två tält utanför Hyvinge sjukhus jourentré, fastän nästan ingen av dem är bekant med den här sortens evakueringstält förut. De gör det för att sjukhuset bett om hjälp för att klara av en förväntad plötslig ökning av coronapatienter.
– Då behöver vi omedelbart kunna separera de coronainfekterade från andra patienter så att vi minimerar risken för smitta på sjukhuset, säger specialistläkaren Antti Kämäräinen medan han instruerar personal från Röda Korsets logistikcentral om var han föredrar att tälten riggas upp.
Hyvinge sjukhus är först i Finland med att på grund av pandemin utnyttja sin rätt att begära hjälp av Röda Korset som har en skyldighet att bistå hälsomyndigheterna.
– Det är ingen panik, men vi vill vara beredda. Ser man till prognoserna kan vi räkna med en infektionstopp inom några veckor, säger Kämäräinen.
Om eller när det börjar anlända misstänkta coronainfekterade i större antal behövs tälten uttryckligen för snabba bedömningar. De som visar lindriga symtom ska genast skiljas från de svårare fallen efter en första undersökning i tälten. De som behöver sjukhusvård ska sedan få det på den del av sjukhuset som vikts bara för det här ändamålet.
– Tälten är inte avsedda för vård även om man vid behov kan få akut behandling, till exempel syre. Vi har många patienter på sjukhuset som måste skyddas, till exempel hela förlossningsavdelningen, från risken att infekteras av de coronasmittade. Tälten hjälper sjukhuset att fungera dynamiskt i en sådan här situation, säger Kämäräinen.
Beredd på det värsta
– Det är också en arbetarskyddsfråga för vårdpersonalen att de smittade genast kan styras till rätt plats, säger sjukvårdaren Sari Koskela.
Hon är beredd på att covid-19 kommer att belasta sjukhuset mer än tågolyckan i Jokela 1996 och skolskjutningen 2007, men den kommer att vara av annan art.
Därför känns det tryggt att Röda Korset hjälper, och då framför allt Virpi Teinilä som koordinerar arbetet vid FRK:s katastrofberedskapsenhet och som nu befinner sig i Hyvinge för att bidra med expertis för tältarrangemangen. Teinilä har erfarenhet av akuta humanitära kriser. Hon var på plats i Västafrika under ebolautbrottet och har jobbat under flertalet koleraepidemier, senast efter cyklonen i Moçambique för ett år sedan.
– Mitt uppdrag är att uppskatta hur situationen kan komma att utvecklas och hur man är bäst rustad för eventuella överraskningar, säger hon.
Här avser hon att alla kriser har ett förväntat förlopp, men att verkligheten tenderar att avvika från det förväntade.
– Det kan ske här också. Målet är att under alla omständigheter hålla de coronainfekterade skilt från andra. Jag försöker se situationen framför mig visuellt och planera efter det.
Omständigheterna skiljer sig med säkerhet från de kriser hon jobbat med till exempel i Afrika.
– Framför allt har vi åtminstone tillsvidare tillräckliga resurser i Finland.
Lättare nästa gång
När sjukhus- och FRK-personalen är överens om precis var tälten ska stå – tillräckligt nära entrén men utan att bromsa ambulanstrafiken – börjar Outi Amanor från FRK:s logistikcentral dirigera uppgiften. Det gäller att smälla upp två stycken tält med metallstomme så att det ena tältets kortsida vetter mot det andras långsida.
– Det är bra att det inte är panik än, vi tar det i sakta mak och gör jobbet ordentligt, säger hon.
Det uppstår en påtaglig vi-anda när de frivilliga, av vilka de flesta inte känner varandra från förut, lägger delarna i stommen på plats och sedan drar tältduken över stommen.
– Försök se till att ni alla får jobba med varje del av tältet så att ni blir bekanta med hela utrustningen. På det sättet klarar ni det smidigare när ni nästa gång jobbar med andra som inte har gjort det här förut, instruerar Amanor.
Det första tältet står rest efter en knapp timme, och då har man hunnit flytta på det också. Tält nummer två låter sig fixas lite snabbare än det första.
– Om vi reste tre eller fyra tält skulle det säkert börja gå på rutin, säger Jose Mäntylä som steg upp tidigt på morgonen för att hinna ner från Tammerfors där han leder ett av FRK:s lokala första hjälpen-team.
Hjälp som livsstil
Budet att det behövs en frivilliginsats i Hyvinge på tisdagsförmiddagen nådde Jose Mäntylä mitt under ett FRK-möte kvällen innan med coronaberedskap, evakueringstält och mathjälp som tema. Ord blev till handling snabbare än väntat. Mäntylä är en av få på plats som ens har monterat ned ett evakueringstält förut, men det går bra också att montera upp det.
– Vi skulle ha haft en utbildning i just det här i slutet april, men nu kom chansen tidigare. Och det är för sent att öva i slutet av april med tanke på den nu rådande situationen, säger han.
När man iakttar frivilligarbetarna går det inte att ta miste på Mäntyläs entusiasm. Han döljer den inte heller efteråt.
– Nästan all min fritid går till frivilligarbete och första hjälpen-jourer, till exempel på festivaler. Bara i fjol satte jag ner 300–400 timmar på att joura på olika evenemang. En av mina kompisar, som jobbar, lade 800 timmar på frivilligjobb utöver det. Då har det här redan blivit en livsstil, säger han.
Inte för det, frivilligarbete är nog en livsstil redan vid 400 timmar. Engagemanget i FRK har gett Jose Mäntylä nästan hela hans bekantskapskrets.
– Den sociala biten är det bästa. Jag fann exempelvis min nuvarande hustru i första hjälpen-teamet.
Mäntylä jobbar som premiärlöjtnant vid Pansarbrigaden men studerar för närvarande för att få examensarbetet klart.
– Det var tack vare studierna som jag kunde lösgöra mig snabbt och åka hit.
Det är ingen panik, men vi vill vara beredda. Ser man till prognoserna kan vi räkna med en infektionstopp inom några veckor. Målet är att under alla omständigheter hålla de coronainfekterade skilt från andra. Antti Kämäräinen, specialistläkare, Hyvinge sjukhus