Forskare: Viktigt att skapa
Försök skapa tydliga rutiner och lägg inte ribban för högt. De råden ger forskaren Charlotta Hilli till lärare och föräldrar då skolorna nu gått över till undervisning på distans. Vad kan skolan göra om man märker att en elev av en eller annan anledning i
Alla skolor, lärare och elever är olika och har olika omständigheter, och det måste man beakta då skolorna nu går över till undervisning på distans. Det säger universitetsläraren i pedagogik Charlotta Hilli vid Åbo Akademi, som forskar i distansundervisning på olika nivåer.
Då skolan inte längre sätter ramar för när, var och hur är det viktigt att försöka skapa någon form av ersättande struktur och rutiner.
– Alla behöver rutiner, och det är kanske den första stora uppgiften nu. För att inte eleverna ska bli otrygga och osäkra är det viktigt att se till att man behåller någon form av struktur i vardagen, som skolan i vanliga fall erbjuder, säger Hilli.
Det betyder inte nödvändigtvis att man måste stiga upp halv åtta och följa skolschemat, och olika skolor har olika upplägg.
– Det beror mycket på eleven hur stor kapacitet man har att planera och få jobbet gjort under större frihet. Men det är viktigt att läraren har möjlighet att få kontakt med eleverna och se hur arbetet fortskrider. En möjlighet är till exempel att studera ett ämne på förmiddagen och ett annat på eftermiddagen, men det beror på hur skolan ställer sig.
Hilli tror på flexibilitet då det gäller digitala lösningar.
– Kan man ha videokonferens med största delen av eleverna så fint, eller hålla en chatt öppen för alla. Men man måste också lösa situationen med de elever som inte har tekniken, många elever har inte internet hemma och vad gör man då? Det allra viktigaste sättet kan vara att man kan hålla kontakt per telefon.
Man ska inte heller stirra för mycket på de digitala lösningarna, anser Hilli.
– Har man möjlighet så visst kan man använda digital teknik så långt det går. Men man kan också fundera på om det ändå är bättre att eleverna jobbar i en pappersbok, där det finns en tydlig struktur och man inte är beroende av det digitala. Jag tror att situationen är väldigt olika i olika delar av landet.
Med elever från årskurs ett till nio i grundskolan är utmaningarna för distansundervisningen varierande.
– Vissa elever klarar sig bra, gör sina uppgifter och tar kontakt vid behov. Så finns de som kanske behöver mer handledning, stöd eller specialundervisning. Jag beundrar lärarna i dag för de har en enorm utmaning att tillgodose allt det här i den här situationen. Jag hoppas att lärarna tar stöd av varandra och inte ställer för höga krav på sig själva nu, säger Hilli.
En annan utmaning är att också elevernas hemförhållanden är väldigt olika.
– Jag är orolig för de barn som har otrygga förhållanden hemma, eller som kanske har föräldrar som jobbar och därför inte hinner eller kan stödja barnet. Därför är den direkta kontakten med pedagogen jätteviktig, det är viktigt att man kan prata med läraren och ställa frågor.
– Skolan behöver kanske ha en plan för den här situationen, men det här är ett stort frågetecken nu. Skolan ska vara i kontakt med vårdnadshavaren, men det löser inte alltid situationen. Så finns det också elever som inte vill gå i skola, och det är en motsvarande problematik. Nu då vi inte får mötas och tala med varandra och de sociala tjänsterna kanske inte fungerar på samma sätt är det här en riktigt svår fråga, säger Hilli.
Ett råd som gäller både lärare och föräldrar handlar nu om att inte lägga ribban alltför högt.
– Med en så här stor omställning är det bättre att vara lite mindre ambitiös nu än för mycket. Man måste hålla elevernas olika situation och förutsättningar i minnet. Särskilt i det här läget är det bra att förändringarna inte blir alltför stora, att det finns rutiner. Och att man uppmuntrar eleverna att tala med varandra även då de inte ses.