Läkarkåren redo för epidemin
Coronaepidemin kommer att betyda långa dagar för vårdpersonalen, som kan beordras göra längre dagar och utföra andra arbetsuppgifter än vanligt. Den kommande gallringen av de covid-19-patienter som ska ges intensivvård, oroar inte Läkarförbundets ordföran
– Läkarkåren förhåller sig med ro till vad som komma skall och har redan varit engagerad i att lägga om verksamheten vid sjukhusen för att frigöra resurser som behövs för att tackla den instundande epidemin, säger Läkarförbundets ordförande Tuula Rajaniemi.
Sjukvårdsdistrikten har redan satt i gång med att avboka icke-akuta ingrepp och operationer under de kommande veckorna och bedömt vilka patienter som inte kan vänta.
Protespatienter tvingas vänta
En stor patientgrupp som får återbud är de personer som väntar på ortopediska protesoperationer, medan livsviktiga ingrepp som canceroperationer och akuta ingrepp sköts som vanligt.
Operationspersonal som nu frigörs inför den instundande epidemin, kommer att få ägna sig åt att vårda patienter med covid-19.
Rajaniemi säger att det för stunden på många sjukhus råder en avvaktande stämning och att en del läkare passar på att ta ut inprickad semester eftersom det står klart att arbetsmängden mycket snart kommer att skjuta i höjden: Långa arbetsdagar väntar och semestrar kan skjutas fram på obestämd tid.
Gallring normalt på intensiven
De coronapatienter med lunginflammation som behöver sjukhusvård, kommer i första hand att vårdas av lungläkare, allmänläkare och specialister i inre medicin. De mest kritiska fallen som behöver intensivvård kommer att skötas av intensivvårdseller anestesiläkare.
Från Italien har det kommit illavarslande rapporter om hur alla svårt sjuka inte har fått plats på intensivvårdsavdelningarna och hur italienska sjukhus har varit tvungna att ta till katastrofsortering av patienterna.
Också i Finland har det höjts oroade röster för att intensivvårdsplatserna kommer att tryta.
Rajaniemi som själv är anestesiläkare, bedömer att sjukhusen i Finland inte kommer att bli tvungna till hård gallring.
– Intensivvården utgår alltid ifrån att patienten måste dra nytta av vården och att vården inte får vara farligare för patienten än själva sjukdomen.
– Frågeställningar av det här slaget är vardagliga saker för intensivvårdsläkare. Vi är regelbundet tvungna att ta ställning till om en patient gynnas av att läggas in på intensiven, eftersom intensivvård i sig är mycket påfrestande för patienten.
Rajaniemi ser inget exceptionellt i att sjukhusen blir tvungna att ta ställning till vem som får intensivvård, och vem som nekas.
– Min personliga åsikt är att vi åtminstone tillsvidare fortsätter på samma sätt som hittills: Det vill säga att man för varje patient utvärderar nyttan med intensivvård. Då det finns x antal platser på intensiven avväger man vilken patient som kan flyttas till en annan avdelning när man blir tvungen att ta emot en ny patient och platserna på intensiven är fulla. Det här är inget exceptionellt utan helt normalt förfarande redan i dag.
Personalen är bristvara – inte apparaterna
Social- och hälsovårdsministeriet uppger att det finns cirka 1 000 respiratorer på de finländska sjukhusen. Men utöver respiratorerna finns också annan användbar apparatur för så kallad non-invasiv ventilatorbehandling som går ut på att patienter med andningssvårigheter förses med en tättslutande mask eller huva.
– Min bedömning är att apparaterna nog kommer att räcka till. Frågetecknen handlar om det finns tillräckligt med läkare och annan vårdpersonal som kan använda maskinerna säger Rajaniemi och fortsätter:
– Läkarna hoppas av hela sitt hjärta att finländarna följer de regler som har utfärdats och undviker att samlas i grupper eller vistas bland andra människor i onödan. Det här gäller i synnerhet de äldre. Vi gör det här dels för de äldres bästa, dels för att vi måste kunna trygga kapaciteten vid våra sjukhus.