Saara Cantell gör författardebut
Saara Cantell är den kvinnliga filmregissör som gjort flest filmer i Finland. Nu debuterar hon som romanförfattare. Kan du föreställa dig din roman som film?
Hemma hos Saara Cantell finns, som hos så många andra av oss, papplådor fulla av osorterade foton.
– Att titta på gamla foton kan vara tungt, säger Cantell.
– En del foton visar vänner som dött, andra dokumenterar folk man glömt eller vänner som har skilt sig.
Foton är minnen som plötsligt övermannar oss. Vissa minnen förtränger vi, andra modellerar vi om så att de passar vår självbild. Insikten att vi förvandlat ett minne kan vara nog så överraskande.
Huvudpersonen Virva i Saara Cantells roman Kesken jääneet hetket gör en sådan upptäckt när hon läser sin gamla dagbok.
I den finns den obarmhärtiga sanningen – den om att Virva i rollen som älskarinna åt en gift man inte upplevde sig som så självständig och fri som hon senare inbillade sig att hon var.
Saara Cantell gjorde en likadan reflektion som Virva när hon läste sina gamla dagböcker.
– Jag tvingades inse att minnet inte är att lita på. Sedan läste jag flera vetenskapliga artiklar om hur vi bygger upp vår egen version av något som har hänt.
Romanen om Virva är en berättelse om en kvinna som åldras från barn till medelålders, en historia om en familj, om systerskap och frånvarande fäder och en kärleksskildring.
”Bra bok. Lite för mycket sex men annars påminner den om Drakarna över Helsingfors”, löd omdömet från äldste sonen och Saara Cantell skrattar.
Erfarenheterna från att ha regisserat film blev Cantells ingång till sexskildringarna.
– Jag försökte beskriva hur sexscenerna känns inte hur de syns, och det var en lättnad. När man gör film har man alltid kameran att tänka på.
Skriva i huvudet
Fröet till romanen om systrarna Virva och Salla och deras relationer med män, barn, föräldrar och väninnor föddes redan för 15 år sedan.
Saara Cantell säger att hon under alla de här åren skrivit boken i sitt huvud. När hon fyllde 50 insåg hon att det var dags att sätta i gång.
Under åren som filmregissör har hon vant sig vid att skriva manus men en roman är något annat.
– Man skapar världar både som roman- och manusförfattare. Men som romanförfattare leker man med språket och strävar efter att hitta den rätta, fina meningen.
– Jo, men inte hela romanen eftersom den utspelar sig under femtio år. En film som täcker en så lång period blir lätt en diashow.
– Jag kan se berättelsen om relationen mellan systrarna Virva och Salla och om passionen mellan Virva och Kristian som en film.
Kristian Eriksson är Virvas stora passion men han är gift och tvåbarnsfar när Virva och han träffas. Kristian är finlandssvensk vilket Saara Cantells man också råkar vara.
– Månne jag inte har lånat en del ur mitt eget liv men Virva är inte jag. Och Salla påminner inte om min syster förutom till utseendet.
Förkärleken för det finlandssvenska återkommer i en passus när Virva noterar att två äldre kvinnliga släktingar har finlandssvenska kroppar, kroppar som påminner om Tove Janssons figur.
– Vissa människor är seniga och slanka och har kroppar som jag själv skulle vilja ha, säger Saara Cantell.
Metoo förändrade branschen
Saara Cantell är utbildad filmregissör och har regisserat åtta långfilmer samt flera kortfilmer och tvserier. Hon är hedersmedlem i föreningen Women in Film & Television Finland och är känd för att vara orädd vad gäller jämställdhetsfrågor inom filmbranschen.
Filmbranschen var tidigare känd som en manschauvinistisk värld men tvingades till förändringar tack vare metoo.
– Det är svårare att bete sig som ett svin i dag, konstaterar Cantell men tillägger att hon ännu hoppas på den riktiga förändringen.
– Det handlar om vem som får berätta vad och om hur vi definierar en riktig berättelse.
Saara Cantell säger att hon hoppas att filmbranschen snart är redo att lämna det enögt kvinnliga och manliga perspektivet och i stället satsar på ett allmänt perspektiv.
– Traditionellt har det varit så att en film med en man i huvudrollen tar sig an en stor och allmängiltig berättelse medan en film med en kvinna i huvudrollen behandlar ”kvinnliga frågor”.
Själv har Saara Cantell i snart sex år ägnat sig åt ett långt projekt, filmen Siskokset. Den filmen handlar om ett tvillingpar som i 30-årsåldern får veta att de har ett halvsyskon på Island. Filminspelningarna har pågått under flera år och premiären är beräknad till tidigast 2023.
Andra projekt finns, bland annat ytterligare en roman men också den tidtabellen är lite oklar.
– Svårast för en frilansare är det att på riktigt våga ta sig tid för ett projekt. En frilansare kan inte tacka nej till ett jobb.