”Kan bankerna förmedla pengarna i tid?”

För att förhindra konkurser och massarbetslöshet skrider regeringen till handling. Fortfarande kan det krävas mer, säger ekonomer.

Under fredagsförmiddagen meddelade regeringen om nya stödpaket för att stödja landets företag, av vilka många löper risk för att gå under i coronaåtgärdernas spår.

Det nya programmet beräknas gå loss på kring 15 miljarder euro. Av den summan är dock bara en liten del direkt stöd. Största delen (över tio miljarder) utgörs av lånegarantier som riktas till företagen via det statliga specialfinansieringsbolaget Finnvera.

En betydande del av paketet går också till att skjuta upp olika betalningar som företagarna i vanliga fall skulle behöva göra, såsom pensionsavgifter. Det ska dessutom gå snabbare att permittera och inleda samarbetsförhandlingar.

Mer kan behövas

Programmet får beröm av ekonomer som HBL har talat med – även om de samtidigt betonar att mer kan komma att behövas.

– Programmet innehåller flera bra, kraftfulla bitar, såsom den förhöjda flexibiliteten på arbetsmarknaden och med skattebetalningarna, säger Finlands näringsliv EK:s chefsekonom Penna Urrila.

Den internationella arbetstagarorganisationen ILO uppskattade i en preliminär utvärdering att mellan 5 och 25 miljoner människor globalt sett kan gå miste om sina jobb till följd av krisen. Enligt Urrila är det för tidigt att säga hur många som hotas i Finland, men det är klart att konsekvenserna kan bli massiva.

– Allra värst drabbade är småföretagen, men också stora märker då efterfrågan nästan försvinner. Problemet är att vi inte har någon aning om hur länge epidemin fortgår. Det är uppenbart att det finns en risk för massiva permitteringar.

Petri Malinen, ekonom på Företagarna i Finland, säger att många av föreningens medlemsföretag har sett sin försäljning minska med upp till 75 procent. Utan regeringens åtgärder skulle många vara konkursfärdiga inom en månad eller bara några veckor.

– En viktig fråga i sammanhanget är om bankerna klarar av att förmedla pengarna. Vi har fått motstridiga bud av våra medlemsföretag. Pengarna behövs nu, men vissa banker har helt enkelt inte personalresurser för att behandla den stora efterfrågan på finansieringstjänster. Det riskerar att bli en flaskhals. Men det positiva är att vi inte har hört om att företag får avslag på sina ansökningar.

Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor i ekonomi vid Helsingfors universitet, berömmer regeringen för de omfattande åtgärderna som enligt honom kommer i rätt ordning. Han menar att det viktigaste i det här läget är att säkerställa företagssektorns likviditet och anser därför att utvidgandet av Finnveras lånegarantier är den största åtgärden. Också uppskoven på pensionsavgifter ses som en bra åtgärd för att tillfälligt få ner kostnaderna.

Vihriälä tror ändå inte att det här paketet blir det sista.

– Ett tänkbart scenario är att staten går in med direkta investeringar i bolag. Man kan tänka sig att staten gör så i fallet med Finnair, som ju redan har fått statsgarantier för lån. När restriktionerna så småningom förhoppningsvis kan lyftas så kommer det också att krävas ytterligare stöd för att få ekonomin på fötter igen.

Vågar företagen ta lån?

För att paketet ska fungera måste de små företagen också våga använda sig av lånemöjligheten, trots osäkerheten för hur situationen kommer att utvecklas. Bland annat Företagarna i Finland har efterlyst mer direkt stöd i tillägg till lånen.

Vågar företagen belåna sig i en sådan här situation där det är oklart hur länge pandemin fortsätter? – En stor del gör nog det, då det är ett sätt att undvika att lägga ner verksamheten. Det är också fråga om väldigt billiga pengar. Men för de företag som har svagare balans är det förstås svårt att ta en sådan risk, säger Vesa Vihriälä.

Också Petri Malinen tror att de förhöjda lånegarantierna kan ge effekt.

– Så länge affärsverksamheten står på en solid grund borde det vara ett reellt alternativ. Det vore viktigt att företag redan nu är i kontakt med sin bank så att de är redo om situationen förvärras.

Bland annat i Sverige har man de senaste dagarna börjat diskutera huruvida de ekonomiska konsekvenserna av coronaåtgärderna i högre grad borde vägas mot de skador som epidemin orsakar. Även om krisen i första hand är hälsomässig stämmer Penna Urrila in i att man i något skede måste väga in ekonomin då man beslutar om strategier.

– Vi måste utgå från att åtgärderna är tillfälliga. Men det är klart att vi snart måste flytta fokus också till de ekonomiska och psykologiska effekterna av krisåtgärderna.

Petri Malinen säger att Finlands företag, med de stöd som hittills har presenteras, klarar sig i några månader. På sikt tror han ändå att efterfrågan normaliseras.

– Just nu köper folk bara toapapper och makaroner, till och med näthandeln har gått ner, men på sikt kommer nog konsumtionen igång även om smittan finns kvar.