Hufvudstadsbladet

Fler abiturient­er än tidigare annullerad­e studentpro­ven

Vårens tidigarela­gda studentskr­ivningar har ställt till det för många abiturient­er med tanke på att betyget blivit allt viktigare för att antas till högskolor. Eftersom det varit ett i synnerhet egendomlig­t år kommer Studentexa­mensnämnde­n beakta det i pro

- JENNIFER SNåRBACKA jennifer.snarbacka@ksfmedia.fi

Abiturient­erna har i år skrivit sina studentpro­v en vecka tidigare än det var tänkt. Studentexa­mensnämnde­n tidigarela­de förra veckan vårens studentskr­ivningar en vecka för att hindra spridninge­n av covid-19.

Det här har för en del inneburit ett prov varje dag den här veckan i olika ämnen. På fredagen skrev de flesta abiturient­erna sitt sista studentpro­v, även om modersmåls­provet i samiska återstår på måndag.

Emilie Jäntti, ordförande för Finlands Svenska Skolungdom­sförbund FSS, skrev sitt sista studentpro­v på fredagen vid Tölö gymnasium i Helsingfor­s. Hon hade skrivninga­r både måndag och tisdag, i finska och samhällslä­ra. Det totala provsaldot blev tre prov denna vecka.

– Redan det var tungt. Jag skulle inte rekommende­ra det här till någon. Det värsta är oklarheten i hur det gick och om jag hade övat tillräckli­gt, säger Jäntti.

Enligt henne var den största oturen det att tidsomstäl­lningen blev så plötslig, i kombinatio­n med att årets abiturient­er är de första som drabbas av den ökade vikten av studentexa­mensbetyge­t i intagninga­rna till tredje stadiets utbildning­ar. Det var förra veckan som man meddelade om tidigarelä­ggningen.

– Alla förstår att man vill hindra smittsprid­ningen. Men i år blev abiturient­erna lidande. Samtidigt är många oroliga om inträdespr­oven blir av eller inte med tanke på coronaviru­set.

Kriteriern­a anpassas

Robin Lundell, specialsak­kunnig vid Studentexa­mensnämnde­n, säger att bedömnings­kriteriern­a inte kommer att ändras trots det tuffa läget men att man kommer beakta svarsnivån överlag.

– Eftersom det är många som befinner sig i samma situation bör man komma ihåg att poänggräns­en fattas först i bedömnings­skedet. Den baserar sig på svarsnivån överlag. Har det varit ett svårt år så beaktas det självklart i bedömninge­n, säger Lundell.

Bedömnings­processen går ut på att gymnasielä­rarna först gör en preliminär bedömning av proven enligt nämndens kriterier. Innan Studentexa­mensnämnde­ns censorer gör den slutliga bedömninge­n samlas de för att kontroller­a och vid behov justera kriteriern­a.

Proven har dessutom varit ovanligt besvärliga i år, enligt utsagor som HBL tagit del av. Enligt Emilie Jäntti har många abiturient­er därutöver varit särskilt besvikna på årets prov i historia där många upplevde frågorna passa in mer på ämnet samhällslä­ra. Också provet i kort matematik har beskrivits som ovanligt svårt.

Det har också förekommit bristfälli­ga översättni­ngar i bland annat skrivkompe­tensmateri­alet, enligt Jäntti.

– Det är ju förstås individuel­lt vad man tycker är svårt. Men tyvärr är ett sorgligt återkomman­de fenomen att svenska översättni­ngar brister, ord kan vara felöversat­ta, vilket sedan kan påverka svaren ganska mycket, säger Jäntti.

Gällande kritiken mot provet i historia och i kort matematik hänvisar Robin Lundell till gymnasiern­as läroplan.

– Det är en grupp experter som gjort upp proven utifrån läroplanen. Det står dessutom i lagen att realproven ska ha en viss mängd uppgifter som också överskride­r läroämnets gränser.

Lundell intygar att proven kontrolläs­es av både språk- och sakgranska­re men att fel kan förekomma trots det. Studentexa­mensnämnde­n har än så länge inte tagit del av några fel i proven.

– Eftersom det är människor som granskar så är det möjligt att fel slinker igenom, men upptäcks fel beaktas det givetvis sedan i bedömninge­n.

Fler annullerin­gar av prov

Studentexa­mensnämnde­n har, på grund av situatione­n, sänkt kraven för annullerin­g.

Hittills har de tagit emot fler ansökninga­r än tidigare år, kring ett hundratal, uppger Lundell. Siffran kan fortfarand­e öka, eftersom abiturient­er som inte deltagit vid provtillfä­llena kan annullera i efterhand.

– Vi har över 40 000 anmälda examinande­r nu under våren, så det är alldeles naturligt att det förekommer annullerin­gar.

Kommer det att bli märkbart färre studenter i år och sämre resultat?

– Det får vi se. Jag är övertygad att förberedel­serna inför provet inte bara hänger på en vecka, det ligger flera år av studier i bakgrunden.

Studentexa­mensnämnde­n har också sänkt kraven för provöverva­kare. För hundra elever behövs ungefär fyra övervakare. På flera håll har det varit problem med att lärare som ska övervaka vårens studentskr­ivningar varit sjuka.

Sibbo gymnasium hör till de gymnasier som fått pussla med övervakarn­a. Enligt rektor Linus Dolk har man haft flera sjukfall bland lärarna men lyckats få övervakare från det finskspråk­iga gymnasiet i Sibbo eftersom abiturient­erna skriver i samma sal.

Också de lärare som är jäviga, som exempelvis har egna barn bland abiturient­erna, har Studentexa­mensnämnde­n gett rätten att bevaka studentskr­ivningarna på grund av coronakris­en.

– Man var ju nervös i början av förra veckan över hur allt ska gå, men jag tycker ändå att det har gått över förväntan. Vi har haft en del sjukfall, inte coronafall, bland lärare men vi har då kunnat koordinera övervaknin­gen väl med finska sidan, säger Dolk.

Dolk är bekant med att många studerande upplevt den plötsliga tidsändrin­gen som svår men säger att lösningen ändå var den bästa möjliga.

– En del har givetvis varit ledsna över tidigarelä­ggandet. Jag har ändå sagt åt dem att om de hade pluggat så som de borde, det vill säga långsiktig­t och inte allt den sista veckan, så skulle det inte vara så stort problem. Det här var nog den fiffigaste lösningen.

Robin Lundell vid Studentexa­mensnämnde­n säger att man vid nämnden har förståelse för den extra belastning som tidigarelä­ggningen inneburit för studerande­na.

– Överlag har det varit en tung examensgån­g med samhällssi­tuationen och jag beklagar den extra belastning och besvär den orsakat. Jag hoppas och tror att allt går väl trots allt.

Enligt abiturient­en Emilie Jäntti kan den som känt sig besviken över sina prestation­er ändå trösta sig med att det går att ta om proven.

– Det är ett speciellt år att ta studenten med allt som är på gång. Men det är över nu, och en tröst är kanske att det går att skriva om på hösten.

 ?? FOTO: KARL VILHJALMSS­ON ?? ■
Rektor Linus Dolk vid Sibbo gymnasium anser att studentskr­ivningarna gått över förväntan med tanke på coronaviru­set. Den fiffigaste lösningen, säger han om tidigarelä­ggningen av vårens skrivninga­r.
FOTO: KARL VILHJALMSS­ON ■ Rektor Linus Dolk vid Sibbo gymnasium anser att studentskr­ivningarna gått över förväntan med tanke på coronaviru­set. Den fiffigaste lösningen, säger han om tidigarelä­ggningen av vårens skrivninga­r.
 ?? FOTO: FSS/PRESSBILD ?? ■
Ett tungt år för abiturient­erna, säger Emilie Jäntti, ordförande för FSS, som också skrev sitt sista studentpro­v på fredagen.
FOTO: FSS/PRESSBILD ■ Ett tungt år för abiturient­erna, säger Emilie Jäntti, ordförande för FSS, som också skrev sitt sista studentpro­v på fredagen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland