Maten tar slut när britterna hamstrar
Butikshyllorna är tomma. Nätbutikerna hinner inte med och stänger sina webbsidor. Coronakrisen har lett till att britterna måste hitta nya sätt att skaffa mat.
Hon sitter i sin bil och vänder telefonens kamera mot sig själv.
– Jag har just kommit ut ur butiken. Det finns ingen frukt och inga grönsaker kvar, säger Dawn Bilbrough.
Hon berättar att hon är sjuksköterska och att hon just har avslutat ett 48 timmar långt arbetspass. Hon är trött och utarbetad.
– Jag vet inte hur jag ska hålla mig frisk. Ni som har tömt hyllorna på mat måste sluta med det för det är sådana som jag som kommer att ta hand om er.
Videon sprids snabbt på sociala medier i Storbritannien. Alla här vet vad Dawn Bilbrough pratar om. Det är svårt att få tag på mat. Hamstringen som började med att hyllorna med toalettpapper, pasta och värkmedicin stod tomma har nu gjort att britterna måste lägga ner tid och energi på att planera hur de ska få tag på livsmedel.
Hyllorna i matbutikerna runt omkring landet är länsade. Många nätbutiker tar inte längre emot nya beställningar, alla hemleveranser är uppbokade.
”Gäller att hålla sig lugn”
Britterna började hamstra under slutet av februari, enligt dataanalysfirman Nielsen. Panikuppköpen överraskade trots det de stora matkedjorna som förlitar sig på algoritmer för att se till att de har tillräckligt med varor i butikerna. Därför hann de inte förbereda sig på den enorma upptrappningen.
Svenska Petra Johansson fick köa när hon skulle handla mat förra veckan. Den lokala stormarknaden i Swanley i sydöstra London öppnade sex på morgonen. När hon kom dit en timme senare var många hyllor redan tomma.
– Det var svårt att få parkeringsplats. Det fanns ingen kyckling kvar, ingen tvål och inga grönsaker. Men jag lyckades köpa en limpa bröd.
Hon berättar att hon såg personer med vagnar fulla med toalettpapper och flera påsar med bananer.
– Hinner folk äta allt de köpt? Maten kommer ju att ruttna i skåpen.
Som tur är har hon mat i frysen. Men hon är orolig över sina svärföräldrar som är över åttio år och har svårt att ta sig ut.
– Min man handlade till dem och var tvungen att köa för att komma in till butiken. Han jobbar för hälsovårdsmyndigheten NHS och visade upp sitt passerkort för att komma in.
Maken såg hur andra i butiken rusade till pastahyllan och att personalen var tvungen att säga till på skarpen till dem som lastat vagnen full med toalettpapper.
– Man blir ju nervös och tänker att man kanske måste storhandla eftersom så många gör det just nu. Men det gäller att hålla sig lugn. Annars bidrar man till problemet, säger Petra Johansson.
Kedjorna minskar utbudet
Under den senaste veckan steg försäljningen av pasta med 828 procent. Försäljningen av handtvål ökade med 1 200 procent, uppger lågpriskedjan B&M.
Kedjorna har nu börjat införa åtgärder för att stoppa hamstringen. Nu går det inte längre att köpa fler än tre artiklar av samma vara.
De stora livsmedelsaffärerna har också valt att skära ner på utbudet. I stället för flera olika sorters pasta eller korv satsar de på enklare basvaror för att få maten till butikerna. Jättekedjan Tesco har både höjt priser och dragit tillbaka 8 000 artiklar för att tackla bristen. Kedjans utbud av färskvaror har krympt med två tredjedelar.
De stora matbutikerna försökte förra veckan införa en timme på morgonen då kunder som är äldre eller lider av hälsoproblem kunde handla. En del butikskedjor har också infört särskilda shoppingperioder för hälsovårdspersonal. Men på söndagen var köerna både utanför och inne i butikerna långa under de skyddade timmarna.
Lägger om verksamhet
Jonas Aurell,som driver den populära matbutiken och kaféet Scandinavian Kitchen i centrala London, har stängt kaféet och flyttat personalen till lagret i de industriella kvarteren i närheten av fotbollsstadion i Wembley. Där jobbar de så att svetten lackar.
– Vi hinner inte riktigt med. Folk hamstrar på nätet. Det är frågan om allt från knäckebröd till frysvaror.
Han är tacksam över att han har kunnat omplacera personalen.
– Vår första prioritet är att se till att alla är anställda har något att göra och får lön. Det här är bra för oss för då har folk jobb.
Han är inte den enda som har tvingats tänka om. Runt omkring Storbritannien görs kaféer om till matbutiker och restauranger satsar på hemleverans, antingen av färdiga maträtter eller av råvaror. Snabbmatskedjan Leon har gjort om 65 restauranger till butiker där deras utbud säljs så att kunderna kan tillreda maträtterna där hemma.
Kedjans grundare John Vincent säger till BBC att han hoppas att det inte bara ska rädda företaget utan också lätta på trycket på matbutikerna.
Förändrat beteende
Det är inte bara hamstring som har lett till tomma hyllor i matbutikerna.
Britterna har under de senaste veckorna ändrat sina matvanor och vad de sätter sina pengar på. 30 procent av matuppköpen har tidigare gått till restauranger, kaféer eller till hämtmat. På grund av regeringens råd om att stanna hemma har de uppköpen under de senaste veckorna flyttats över till matbutikerna.
På fredagen meddelade dessutom premiärminister Boris Johnson att alla restauranger, kaféer och pubar ska stängas och på måndagen sattes landet i karantän.
Nättrafiken till organisationer som ger råd om hur man odlar sina egna grönsaker har ökat, uppger bland annat the Royal Horticultural Society. Efterfrågan på frön, grönsaksplantor och örter har stigit kraftigt.
Brexitlager används nu
Ännu finns det mat i lagren i Storbritannien, men om panikköpen fortsätter som förut kan det påverka kedjornas reservlager och leda till större problem med matförsörjningen. Men den största risken är, enligt brittiska experter, att det nya coronaviruset leder till en minskad personalstyrka på grund av sjukdomsfall och att det gör att de redan hårt pressade försörjningskedjorna brister.
Storbritannien importerar omkring 40 procent av alla livsmedel. Experter varnar att om det tar längre tid för maten att nå Storbritannien på grund av coronaviruset kan det betyda färre, eller dyrare, färskvaror.
Men britterna har något att falla tillbaka på. Många livsmedelsföretag utökade sina lager för att förbereda sig för en brexit utan avtal. De lagren används nu.
Både matkedjorna och regeringen har försökt lugna de brittiska konsumenterna.
– Sluta hamstra, det är inte nödvändigt, sade Boris Johnson under en av sina dagliga uppdateringar om coronakrisen förra veckan.
Trots det trappades hamstringen bara upp. Samtidigt ryktades det i flera medier att London skulle stängas ner och britterna var oroliga över att potentiella utegångsförbud skulle göra det svårare att gå till butiken.
”Det pekar på att allmänheten tappat förtroendet för regeringen, till skillnad från hur det ser ut i resten av Europa – till och med i Italien”, skriver Simon Nixon, ledarskribent för den konservativa tidningen The Times, på Twitter.
Mat för miljard
Enligt myndigheterna i Storbritannien har britterna nu mat värd en miljard euro mer i skafferierna än de hade för tre veckor sedan. Hittills har regeringen uteslutit att införa ransonering. Det är en åtgärd som enligt mätningsorganisationen You Gov nu understöds av 63 procent av britterna.
– Jag hoppas att folk nöjer sig med det de har där hemma och att de ger dem som måste fortsätta jobba en möjlighet att handla, säger Petra Johansson i London.
EKONOMI Vi är på väg in i coronavirusets epicenter. Dagens medieflöde i realtid håller oss starkt bundna till stunden, borta från vad som sedan följer.
En arbetsför nersmittad frisk människa tillfrisknar i de flesta fall på några veckor. Kraschar ekonomin kan dennes liv påverkas för år framåt. Sett ur samhällsekonomisk synvinkel kan skadorna av de ekonomiska konsekvenserna bli betydligt större än de av själva viruset.
Avstannar en stor del av ekonomin för några månader får vi räkna med ett ordentligt bortfall av bnp. Finanskrisen för drygt tio år sedan sänkte vår ekonomi med 8 procent. Liknande siffror är helt möjliga också nu. Skatteintäkterna, moms och inkomst- och vinstskatter, för detta år kommer att minska med miljardbelopp från en redan negativ ”stimulerande” statsbudget. Samtidigt krävs kraftiga kompenserande hjälpinsatser.
När Finlands export till Sovjetunionen föll samman i början av 1990-talet blev följderna grymma för landets ekonomi som ytterligare förvärrades av andra händelser och felaktiga åtgärder. Då var det bara fråga om en tredjedel av vår export som föll bort.
Nu när hjulen okontrollerat stannar blir det besvärligt för alla. Börsen ger en indikation om omfånget. Stora börsnedgångar har förekommit regelbundet. Under den stora depressionen föll kurserna 55–60 procent, under 1970-talets oljekris 45–55 procent och under finanskrisen 35–50 procent. Börsnedgången under de senaste dagarna är på god väg till dessa siffror.
Vad innebär tre månaders inkomstbortfall? Kan skuldsättningen fortsätta att öka?
Stiger räntorna om likviditeten upphör? Utöver viruset har vi en ordentlig ekonomisk kris framför oss nu. Hur djup den blir beror på längden av undantagsförhållandena och förmågan hos de beslutande, för vilka det blir slalomåkningen mellan deflation, massarbetslöshet, hyperinflation, räntor, skuldsättning och likviditet.
Stora kriser påverkar också banker. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn beskriver bra i sin bok, Kuilun partaalla, om spelet bakom kulisserna då den europeiska centralbanken ECB och EU agerar i kris. För euroländerna blir lösningarna svåra. Det finns redan en inbyggd spänning mellan de mycket olika euroekonomierna, de starka i Centraleuropa och de högt skuldsatta Medelhavsländerna.
Tyskland har under åren kunnat påverka med borgenärens rätt villkoren för olika former av understöd. Den gamla stormakten Frankrike som inte själv har kunnat genomföra nödvändiga reformer har en klart avvikande syn på hur euroekonomin skall skötas. Medelhavsländernas relativa position har försvagats. Italiens statsskuld är 130 procent, Spaniens och Frankrikes 100 procent (Sveriges 35 procent, Estlands 8 procent) av bnp. Finska statens lånebörda kan nu öka från 110 miljarder euro till 125–140 miljarder euro.
Faller 8 procent av Finlands bnp bort, betyder det att 20 miljarder euro faller bort. Som jämförelse kan nämnas att hushållens inkomstskatter i fjol var 29 miljarder euro. För detta år får man räkna med en kraftig nedgång i avkastningen från inkomst- och omsättningsskatterna.
Att med skatter finansiera underskottet är helt omöjligt. Återstår ”trycka pengar” och låna. Det senare ökar den skuldsattas beroende av lånegivaren. Sverige som har egen valuta kan skapa för dess ekonomi bäst lämpade lösningar. Däremot är situationen besvärligare för euroländerna. För Finlands del får vi räkna med lösningar som inte är helt optimala för oss.
Min oro är hur sviterna av coronaviruset kommer att påverka inte bara Finland, men den gemensamma valutan. Man får hoppas att vise män finns på plats och har tur. Världen har alltid återhämtat sig från en ekonomisk kris. Frågan är bara hur snabbt och kan det ske med så lindriga skador som möjligt.
Riktlinjerna och strategin för att hantera coronaviruset är nu på plats. Nu är det dags för regeringens fokus att gå in på ekonomin, basen för all fortsatt verksamhet.