Redan utsatta drabbas hårdast av pandemin
är riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet, tidigare utrikesminister och var med om att grunda Attac Finland 2001. ERKKI TUOMIOJA
Krigshärdar, flyktingläger och kåkstäder. De människor som redan har minst riskerar att drabbas hårdast av pandemin. – Även om det skulle bli lågkonjunktur i de västeuropeiska länderna så kommer den här krisen att slå hårdast mot kvinnor på den afrikanska landsbygden, säger den svenska organisationen Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.
I vanliga fall arbetar Unicefs hälsochef Stefan Swartling Peterson på huvudkontoret i New York. Men sedan USA i pandemins spår portförbjudit européer att komma in i landet försöker han i stället samordna FN-fondens coronainsatser på distans från Uppsala.
– Det vi i Unicef nu satsar på är smittskyddsinformation till familjer och att stödja lokal sjukvård, säger han.
Unicef arbetar för att förbättra utsatta barns livsvillkor i över 190 länder. Organisationens målgrupp riskerar att drabbas extra hårt när virusepidemin nu sveper över världen.
– Fattiga människor som bor i slumområden eller flyktingläger är mer utsatta. Bor man tätt så ökar förutsättningarna för spridning. 55 procent av invånarna i Afrika söder om Sahara bor i slumoråden där vatten och sanitet ofta saknas. Det samverkar med ekonomisk utsatthet och blir på många sätt den perfekta stormen för ett snabbt smittoförlopp, säger Swartling Peterson.
Unicef oroas särskilt över omotiverade eller feltajmade skolstängningar.
– Det är en mycket kraftfull åtgärd som man bara bör sätta in när det faktiskt är dags. För utsatta barn är skolan en trygghet och den plats där man får dagens kanske enda mål.
Dessutom riskerar barn från resurssvaga hushåll att komma i kläm när de ekonomiska hjulen slutar att snurra.
– Det nordiska trygghetssystemet finns inte i större delen av världen. På många håll är föräldrarnas arbetslöshet lika med akut hunger. Vi kontantstöttar redan nu, exempelvis i Jemen, direkt in i behövandes mobiler. Motsvarande kan vi behöva göra i flera länder, säger Swartling Peterson.
Afrikagrupperna
Biståndsorganisationerna förbereder sig för att hantera den ytterligare påfrestning pandemin oundvikligen kommer att utgöra.
– Vi har skickat ut en första enkät om riskhanteringen till våra samarbetspartner. Det är svårt att göra en prognos i dagsläget. På kort sikt drabbas alltid de redan sårbara hårdast. I ett lite större perspektiv kommer det här att innebära lågkonjunktur i många länder och därmed påverka det internationella biståndet negativt. Den långsiktiga mobiliseringen för kvinnors rättigheter i ett utvecklingsperspektiv tappar fart under en humanitär kris, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors. Afrikagrupperna är en svensk solidaritetsorganisation som är verskam främst i södra Afrika.
Det finns en förhoppning om att Afrika till följd av en ung befolkning – medianåldern ligger runt 20 år – ska besparas de värsta konsekvenserna av en infektion som i första hand är farlig för äldre. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning.
– I Moçambique är våra partner väldigt oroliga. Landet har en hög hiv-prevalens vilket med stor sannolikhet innebär att många yngre hamnar i riskgruppen, säger Lindfors.
Röda Korset
I inbördeskrigets Syrien blir pandemin en ytterligare belastning för ett sjukvårdssystem som redan ligger i ruiner.
– De flesta sjukhus är ju förstörda efter alla år av krig och de som är i drift har svårt att fylla på med medicin och utrustning. Många läkare har dött, andra har flytt. Det är ett minst sagt ansträngt läge och det är klart att coronapandemin kommer att göra det ännu värre, säger Andrei Engstrand-Neacsu, Mellanösternchef på Svenska Röda Korset.
Röda Korset förbereder flera hjälpsändningar med skyddsutrustning för sjukvårdspersonal.
– Som en första åtgärd kompletteras nu också varje matdistribution och besök på våra hälsokliniker med information om corona och hur man bäst kan skydda sig. Det är det vi kan göra i dagsläget, säger Engstrand-Neacsu.
– Men det är klart att i flyktingläger där människor bor ovanpå varandra i ohälsosamma miljöer så är risken för spridning enorm.
Hälsoinvesteringar
Det främsta rådet för att minska smittspridning är att tvätta händerna med tvål och vatten. Men globalt saknar var fjärde av alla sjukvårdsinrättningar tillgång till rinnande vatten.
Trots detta ser Unicefs hälsochef ett möjligt ljus efter mörkret.
– Jag har ägnat 20 år av mitt liv åt att fästa uppmärksamhet på att 800 000 barn dör i lunginflammation varje år, det är fortfarande den största dödsorsaken. Jag ser en stor möjlighet för länder med svaga hälsosystem att göra investeringar när Världsbanken, Globala fonden och vaccinalliansen nu ställt stora summor till förfogande, säger Swartling Peterson.
– Winston Churchill lär ha sagt att man aldrig ska låta en god kris gå förlorad. Jag och mitt team jobbar nu på att stötta länderna att söka dessa pengar för att bygga upp hälsosystem som får möjlighet att verka bortom covid-19.
CORONAVIRUSET HBL (19.3) var intressant läsning för mig. I ledaren skriver Torsten Fagerholm i ganska nedlåtande ton om hur vårt samhälle nu har fyllts av självutnämnda, inkompetenta coronaexperter och ger till och med fenomenet ett fint namn, Dunning-Kruger-effekten. Fagerholms slägga träffar ett ganska stort antal bekymrade människor.
Flyttar man blicken till uppslagets högra sida ser man grafik som HBL själv producerat. Som källor anges bland annat Imperial College och THL. På debattsidan besvarar HBL Jon Didrichsens insändare Vet journalister mer än andra? Didrichsen tar ställning till något ganska typiskt för HBL; att en journalist aldrig medger ett fel, och då jag för en tid sedan läste insändaren han hänvisar till (HBL Debatt 17.3) och såg att HBL hade besvarat den undrade jag först hur pass självsäkert svar det kommer den här gången. Susanna Ginman besvarar nu Didrichsens inlägg med ödmjukhet, vilket uppskattas, och jag noterar samtidigt att hon uttrycker stor respekt för Finlands myndigheter – troligen Institutet för hälsa och välfärd, THL. På samma uppslag i I dag-kolumnen kritiserar universitetsprofessor Mirjam Kalland alla självutnämnda experter och uttrycker sin tilltro till myndigheterna.
I samma tidning, på sidan 8 ser vi en liten artikel Finland har gått förbi Kina i relativa coronasiffror. I artikeln hänvisas till sajten worldometers. info som jag känner mycket bra till, efter att ha följt den i långa tider. Sajten räknar inte ut hur stor andel av ländernas befolkning som har insjuknat, eller visar att Finland har gått förbi Kina, så någon ”expert” har gjort den kalkylen.
Det finns andra än HBL som kan räkna, kopiera och förädla, med kvalitet. Nu kritiserar tidningen det den själv gör: skapar information. Orsaken till dilemmat är mycket allvarlig, och den heter THL, som har misslyckats grovt i två avseenden.
Informationen på THL:s nätsidor är remarkabelt olika på finska och svenska. Om man läser de svenska nätsidorna är nyheterna ofta föråldrade, länkar till mer information saknas ibland helt, och så vidare. Detta är fatalt, och jag har funderat på om man skall polisanmäla THL för att de riskerar en folkgrupps hälsa. Det står till exempel än i dag att det finns hela tre nya coronafall i Finland, och detta är den senaste nyheten om nya fall (från den 6 mars) medan de finska sidorna har helt annat innehåll. Detta är fatalt, eftersom det föder en misstanke att den övriga svenska informationen kanske inte heller är att lita på.
THL ger inte ut information om corona ordentligt. För några dagar sedan fanns där en (1) graf (enbart på finska sidorna) – ett stapeldiagram av sämsta tänkbara kvalitet, med glesa gridlinjer och dåligt valda färger, i olika ordning i grafen och de förklarande boxarna, i praktiken oläsbart. I skrivande stund finns det hela tre grafer (finska, en med dessa värdelösa cirklar) och på THL:s sida för Öppna Data (kräver programmeringskunskap) är det första man ser fula spaderfigurer i stället för bokstäverna å,
Hur kan det vara så svårt? I en epidemi av det här slaget vill man veta exakt hur den avancerar.
ä och ö. För läget utomlands hänvisar THL till ECDC:s nätsida och uppgifterna där (uppdaterad i skrivande stund) säger 369 fall för Finland, medan THL:s nätsidor hävdar 303, 304 och ”cirka 400” på en och samma sida. Vidare saknas antalet återhämtade helt i ECDC:s tabeller.
Hur kan det vara så svårt? I en epidemi av det här slaget vill man veta exakt hur den avancerar. Jag vill veta hur snabbt saker händer på olika ställen, endast då kan jag bilda mig en uppfattning om vad som är att vänta. För detta behövs grafer och kompletta tabeller med historik, trender och inte handtvättningsinstruktioner. Jag, och uppenbarligen många andra, har inte samma tilltro till THL som Fagerholm, Ginman och Kalland.
Av dessa orsaker föds självutnämnda experter bland såväl reportrar, kolumnister som medborgare.
SVAR Coronasmittan skapar ångest och förvirring. Många försöker skapa en känsla av kontroll genom att noggrant följa med rapporteringen. Men då man kastar sig över varje smula information riskerar man att försätta sig i ett uppbragt känsloläge. En överdos av nyhetsbrus gör vem som helst sårbar för ryktesspridning och desinformation. Lyckligtvis finns vaccin mot infodemin (informationsepidemin): att begränsa sig till pålitliga källor och ta avstamp i faktabaserad diskussion. Bra utgångspunkter är International Fact-Checking Network och Faktabaari.
Samhället bevittnar något som militärteoretikern Carl von Clausewitz kallade för krigsdimma: avsaknad av fullständiga realtidsdata och brist på förståelse för hur dessa ska tolkas. Också THL tvingas fatta beslut på begränsat underlag och med stor osäkerhetsmarginal. Bilden grumlas ytterligare av copy-paste-journalistik.
Det är mycket illa att THL:s information på svenska är betydligt sämre än den finska. Uppenbarligen har THL:s satsning på jämbördig och likvärdig information på båda språken haltat redan före den här krissituationen. Förhoppningsvis kan man snabbt bli bättre på den här punkten. Dessutom har THL inte uppdaterat sitt sätt att informera digitalt i allmänhet och på sociala medier i synnerhet. Det är en klar brist, och det är svårt att snabbt springa i kapp utvecklingen, men det vore viktigt att det sker så snabbt som möjligt. Det kräver säkert att THL anlitar personer som behärskar den här formen av kommunikation. THL bör avkrävas på känslomässigt kalibrerad, tydlig och transparent kommunikation. Folkhälsomyndigheter som duckar för tuffa frågor riskerar att tappa i förtroende.
Men mitt i en eskalerande kris ska vi akta oss för att selektivt plocka fram informationsfrön ur sin kontext, annars uppstår ett vilseledande eller efterklokt helhetsintryck. Gråzonen mellan vetenskap och politik är ett minfält. Myndigheter ska fixa folkhälsan, politiker har ett kluvet uppdrag i att informera och samtidigt hålla samhällets så kallade funktionella dumhet i styr (faktumet att smarta individer blir en potentiellt destruktiv grupp). Medier måste balansera på den paradoxala knivseggen: rapportera och belysa (också det obekväma) samt ifrågasätta: kräva bevis och analysera alternativ. Nyhetskonsumenten bör hålla huvudet kallt och fötterna varma.