Sommar-OS skjuts upp för allra första gången
Krig, terrordåd, bojkotter – och nu virus. Historien om de moderna olympiska spelen är fylld av dramatiska händelser utanför arenorna som har påverkat idrottsfesten. Coronasmittans utbredning har nu gjort att ett sommar-OS för första gången skjuts upp.
Yttre händelser har alltid påverkat OS sedan de moderna spelen drog igång i Aten för 124 år sedan. Här är de mest uppmärksammade:
Krigen
Efter OS i Stockholm 1912 är det tänkt att spelen fyra år senare ska hållas i Berlin, men första världskriget kommer emellan och det dröjer till 1920 och Antwerpen innan världens ungdom kan mötas igen på tävlingsarenorna.
Tokyo ska arrangera OS 1940, men när Japan startar krig mot Kina i slutet av 1930-talet bestämmer sig landet för att hoppa av arrangörskapet i juli 1938. Alla resurser behövs till krigsinsatsen. OS 1940 flyttas i stället till Helsingfors, men får ställas in sedan Sovjetunionen anfallit Finland 1939. Finland arrangerar OS 1952 istället.
I juni 1939 utses London till OSvärd för spelen 1944, men det visar sig vara synnerligen dåligt tajmat. Tre månader senare bryter det andra världskriget ut och OS får ställas in.
1948 får London ta hand om de första olympiska spelen efter andra världskriget.
Bojkotterna
1956 är ett dramatiskt politiskt år. Flera arabländer bojkottar OS i Melbourne på grund av att Israel får vara med trots Suezkrisen och några länder, däribland Schweiz och Nederländerna, hoppar av i protest mot Sovjetunionens invasion av Ungern och att deras aktiva får vara med.
29 länder från främst Afrika bojkottar OS 1976 i protest mot att IOK vägrar stoppa Nya Zeeland från
spelen i Montreal. Det nyzeeländska rugbylandslaget har brutit mot FN:s bojkott av Sydafrika och spelat matcher hos apartheidregimen.
1980 blir det stora bojkottåret. USA och ett 60-tal andra länder uteblir från OS i Moskva efter Sovjetunionens invasion i Afghanistan. Bland de länder som saknas finns Kanada, Japan, Norge och Västtyskland.
Hämnden kommer fyra år senare. Sovjetblocket i Östeuropa dyker inte upp i Los Angeles. Stjärnor från Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien och Kuba stoppas från att tävla.
Spelen i Seoul 1988 utsätts för en liten bojkott. Även om östblocket kommer uteblir Kuba av politiska skäl och OS i Sydkorea blir det fjärde raka som utsätts för en bojkott.
Terrordåden
Den olympiska rörelsen skakas i sina grundvalar när den palestinska terrorrörelsen Svarta september, mitt under spelen i München 1972, tar sig in i OS-byn och tar israeliska aktiva och ledare som gisslan. När dramat är över har 17 människor mist livet. Elva israeler, fem terrorister och en polis. Sedan dess är säkerhetspådraget påtagligt kring OS.
Mitt under OS i Atlanta 1996 exploderar en sprängladdning i den olympiska parken. En person dör och elva skadas. Säkerhetsvakten Richard Jewell pekas först ut för dådet, men är helt oskyldig. Den riktiga gärningsmannen grips först sju år senare.
Viruset
Samtidigt som sportevenemang världen över har ställts in under de senaste veckorna på grund av coronaviruspandemin har både den internationella olympiska kommittén och den japanska OS-arrangören länge hållit fast vid att sommar-OS i Tokyo ska arrangeras såsom planerat.
Men smittspridningens svallvågor i form av bland annat stängda gränser och reseförbud, en ekonomi i kris och påtryckningar från nationella förbund och atleter blev för stora och till sist bad den japanska OS-staben IOK att skjuta upp evenemanget till sommaren 2021. Beskedet om att förslaget accepterats kom efter ett telefonmöte mellan Japans premiärminister Shinzo Abe och IOK:s ordförande Thomas Bach.