Kompensation krävs om krogar stängs
De tidigare besluten att inskränka medborgarnas grundläggande friheter och rättigheter har lutat sig mot beredskapslagen. Men förslaget att stänga krogarna har hoppat över både vanliga lagar och beredskapslagen, vilket blev en helt ny prövning för grundla
Grundlagsutskottet kräver preciseringar ifall restauranger ska stängas på grund av coronaepidemin.
– För det första framgår det inte av propositionen i tillräckligt hög grad att det är fråga om en undantagslagstiftning. Stängningen måste bindas klart och tydligt vid det rådande undantagstillståndet, säger utskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä.
För det andra föreslår utskottet att man tar hänsyn till regionala skillnader i epidemiläget, och för det tredje att man kan få kompensation för de ekonomiska smällarna.
Grundlagsutskottet ger i princip grönt ljus för regeringens plan att stänga krogar och kaféer, men kräver att det framgår tydligare att det är undantagsförhållanden.
Dessutom kom några andra frågetecken.
– Är det rättvist att man stänger ner dem i hela landet oberoende av epidemiläget, till exempel i Kajanaland där det inte förekommer bekräftade fall? Är det då en rätt dimensionerad åtgärd, det funderade vi mycket på, säger grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP).
Utskottet betonar att undantaget måste vara tidsbegränsat och upphöra så fort det inte är absolut nödvändigt. I regeringens förslag gäller det till sista maj.
För att krogstängningarna ska anses grundlagsenliga diskuterade utskottet också att det behövs en koppling till skäliga ekonomiska ersättningar. Vilka ersättningar det blir fråga om går grundlagsutskottet inte in på i sitt utlåtande.
Exceptionellt drag av regeringen
De undantagsförhållanden som råder på grund av coronaviruset har lett till att medborgarnas friheter och rättigheter begränsas - snart också den näringsfrihet som tryggas i grundlagen.
Förslaget att stänga krogar är en banbrytande form av inskränkning i rättigheterna, eftersom det aldrig med nuvarande grundlag gjorts ett undantag med samma medel. Det går förbi både den vanliga lagstiftningsvägen och beredskapslagen, som är en lag om undantagsförhållanden.
I stället föreslår regeringen att
man stänger krogarna med direkt hänvisning till grundlagens paragraf 23, om tillfälliga undantag från grundrättigheterna ”om Finland blir utsatt för ett väpnat angrepp eller om det råder andra i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen”.
Det är den paragraf som beredskapslagen lutar sig mot – men eftersom beredskapslagen inte säger någonting om stängning av krogar gick regeringen ytterligare ett steg.
– Man kan beskriva nivåerna så här: Nivå ett är normal lagstiftningsordning. Sedan finns det lagar som ger möjlighet till avvikelser, som lagen om smittsamma sjukdomar, som använts till exempel då man stängt skolor, förklarar Pauli Rautiainen, biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet.
Den tredje nivån är beredskapslagen, en undantagslag som beskriver de undantagsförhållanden som menas i grundlagens paragraf 23 och vad man då får göra.
Men alla tänkbara scenarier finns inte heller där. Nu går man direkt till ”nivå fyra”, säger Rautiainen - ett hittills oskrivet blad.
”Historiens svåraste tolkning”
– Alla rättslärda har varit medvetna om att det kan komma en sådan här situation, säger Rautiainen och avser att någon vill införa ett undantag som ännu inte beretts i någon annan lag.
Nu fick därför grundlagsutskottet tackla hela prövningen i en situation då man för första gången går direkt på grundlagens paragraf 23 från år 2011.
En ”historiskt sett mycket svår prövning”, bedömde Rautiainen.
Rautiainen säger att det verkar som om utskottet har valt att gå tillväga på samma sätt som om det hade varit fråga om en paragraf ur beredskapslagen, även om det inte råkar finnas en dylik paragraf där.
– På basis av det här verkar det som om man behandlat frågan på samma sätt som om det varit en förordning om beredskapslagen, säger Rautiainen och konstaterar att det varit det mest väntade tillvägagångssättet.
Därför krävde grundlagsutskottet också att lagen tydligare skulle hänvisa till just undantagsförhållandena och precisera att det görs för att bromsa en pandemi.
Rautiainen säger att det kunde ha funnits en möjlighet att inskränka näringsfriheten via den normala lagstiftningen. Till exempel att via lagen om smittsamma sjukdomar, som redan möjliggör stängning av skolor. Det skulle ha inneburit att låta regionförvaltningen fatta beslut även om affärslokaler. Det här alternativet nämndes inte i regeringens förslag, men det hade inneburit mindre spänningar i förhållande till de grundläggande rättigheterna, säger Rautiainen.
– Men utskottets beslut tyder på att man anser att lagen fyller kravet på nödvändig åtgärd.
Utskottet anser att människors frotterande just i restauranger är så tätt att det riskerar sprida smitta, och att åtgärderna hittills inte varit tillräckliga för att stoppa det.