Vägspärrar skulle läggas ut i natt
Isoleringen av Nyland föregicks av kritisk juridisk prövning
Regeringens plan för att hejda spridningen av det nya coronaviruset från Nyland till de övriga landskapen ältades i omgångar i riksdagen i går.
Grundlagsutskottet gav regeringen bakläxa för en teknisk formalitet, men rättslärda kritiserade också planen för att ställa liv mot liv på ett oacceptabelt sätt.
Riksdagsbehandlingen dröjde till sent i går kväll, men allt talade för att planen inte bara skulle komma att godkännas utan också verkställas omgående. Polisen stod i beredskap att spärra av nyländska in- och utfartsvägar under natten. Föreberedelserna pågick redan på kvällen innan frågan formellt hade klubbats av riksdagen.
Riksdagen svalde inte otuggat regeringens historiska beslut att spärra av landskapet Nyland från det övriga landet med anledning av coronaepidemin. Grundlagsutskottet gav regeringen bakläxa i går. Förordningen måste spjälkas upp i två delar, vilket fördröjde behandlingen.
Det berodde på en juridisk teknikalitet. Regeringens ursprungliga förordning om att aktivera beredskapslagens 118 paragraf för att skärma av Nyland skulle inte ha fått ges som en enda förordning, menade utskottet. Efter bumerangen var regeringens tjänstemän tvungna att ge riksdagen en förordning om att aktivera paragrafen, och en annan som förklarade syftet.
Statsminister Sanna Marin (SDP) konstaterade i korthet att regeringen har all orsak att foga sig efter grundlagsutskottets krav. Det förlängde förstås riksdagsbehandlingen.
– Ni ska förbereda er på att vi håller flera sessioner i kväll, sade riksdagens talman Matti Vanhanen (C) inför en nästan tom plenisal i går eftermiddag.
Åtminstone de ledamöter som sitter i grundlagsutskottet hade goda skäl att frånvara eftersom de var fullt upptagna med regeringens nya version. Utskottet gav grönt ljus vid åttatiden varefter plenum skulle diskutera och godkänna de två förordningarna i tur och ordning.
Trots den lagstiftningstekniska exercisen fanns det vid pressläggningen för den här upplagan utsikter för att det slutliga godkännandet skulle klubbas igenom i tid för att polisen skulle kunna spärra av de nyländska in- och utfarterna under natten. Reserestriktionerna
ska vara i kraft i tre veckor till och med den 19 april.
Nylänningar i livsfara
Enligt Yle fanns det också substantiella problem i förordningens innehåll. Grundlagsutskottet kommenterade dem inte, men det finns rättslärda som menar att problemen är mycket allvarliga, att det helt enkelt inte kan anses nödvändigt att spärra av ett landskap i det här fallet. Det vore bland annat problematiskt ur människorättsperspektiv.
Till exempel professorn i internationell rätt Martin Scheinin och biträdande professorn i offentlig rätt Pauli Rautiainen kritiserar isoleringsplanen i bloggen Perustuslakiblogi där de hävdar att ”regeringen leker gud”. Även om avsikten med avspärrningen är att hejda spridningen av det nya coronaviruset i det övriga landet kan den öka risken för att fler isolerade nylänningar smittas, resonerar de.
”Vår bedömning är att man avviker inte bara från grundlagen utan också från de människorättsavtal som Finland har förbundit sig till”, skriver professorerna.
Regeringens resonemang går ut på att två grundläggande rättigheter – rätten till liv och rätten till fri rörlighet – står mot varandra, och att rätten till liv då väger tyngre. Men professorerna menar att det inte är så enkelt.
En isolering av Nyland kan förmodligen rädda liv i andra delar av landet om infektionsspridningen hejdas av polis, militär och vägspärrar. Samtidigt skulle myndigheterna ändå blockera vägen för de nylänningar i riskgrupper, företrädesvis äldre, som annars kunde åka ut till sina sommarstugor i andra landskap och isolera sig där, långt borta från virusspridningen i landets tätast befolkade landskap. Därmed skulle regeringens beslut äventyra nyländska liv.
Liv står mot liv
Kanske, menar professorerna, räddar vägspärrarna fler liv i det övriga landet än de offrar i Nyland, men sådana beräkningar duger inte som grund för att tillämpa en exceptionell lösning som för första gången i Finlands historia spärrar av ett helt landskap från det övriga landet.
”Rätten till liv finns på båda sidor av ekvationen, och ett prognostiserat dödstal [i övriga landet] är inte ett godtagbart avvägningsskäl för staten när den bestämmer om åtgärder som man vet leder till att ett antal människor kommer att dö [i Nyland]”, skriver professorerna.
Varken Scheinin eller Rautiainen fanns med bland de rättslärda som grundlagsutskottet hörde i den här frågan.
Grundlagsutskottets behandlade också frågan om sjukvårdspersonalens arbetsplikt i beredskapslagens paragraf 95, på klarspråk att myndigheterna kan kalla in personal med sjukvårdsutbildning i åldern 18–67 år för att utföra sådant arbete som är nödvändigt för att bekämpa coronaviruset.
Även på den här punkten kritise
rar Martin Scheinin och Pauli Rautiainen planen. De menar att arbetskraftsbristen i vården i första hand borde lösas på frivillig väg.