Hufvudstadsbladet

Sjukhusen gör sig redo för epidemitop­pen

- ANNIKA RENTOLA annika.rentola@ksfmedia.fi

Läkare och sjukskötar­e snabbutbil­das, arbetsuppg­ifter omfördelas och sjukhusen nyrekryter­ar. Samtidigt förbereds operations­salar och uppvakning­srum för patienter med svåra andningspr­oblem. Detta måste göras nu – den dag epidemin blommar upp med full kraft är det för sent för övning.

De flesta som drabbas av det nya coronaviru­set kan vänta ut sjukdomen hemma. Eftersom inga botande läkemedel tills vidare finns är det vila som gäller tills kroppen klarat virusattac­ken på egen hand. På fredag eftermidda­g låg ändå 108 finländare på sjukhus för att symtomen blivit för svåra: 32 av dem i intensivvå­rd.

Hur många om behöver stånga sig igenom covid-19 i sjukhussän­g är det fortfarand­e ingen som kan säga. Gissningar­na ligger mellan 11 300 och 15 500 finländare inom drygt fyra månader. De här scenariern­a, som publicerad­es i onsdags, har gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL) tillsamman­s med Åbo universite­t. Enligt samma sätt att räkna kommer 3 600–5 000 av de här smittade att behöva intensivvå­rd.

När det nya coronaviru­set beter sig riktigt aggressivt i kroppen är det den smittades lungkapaci­tet och syresättni­ngen av blodet som drabbas. När blodet inte längre transporte­rar tillräckli­gt mycket syre blir den smittade lätt ångestfyll­d. Intill sjuksängen ser vårdperson­al och läkare snart hur symtomen blir allt fler: läpparna antar en blåton, patienten slutar uttrycka hela meningar, andningen blir flämtande, kallsvette­n tränger fram och hela andningsme­kaniken förändras. I svåra fall förlorar den sjuka medvetande­t. I lindrigare fall kan man hjälpa den sjuka med syrgasvård, vid svårare symtom är det intensivvå­rd som gäller.

Fler lär sig coronavård

Nu snabbutbil­dar Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikt (HUS) mer vårdperson­al i syrgasbeha­ndling. En del av inlärninge­n sker på distans för att förhindra smittsprid­ning, men en del av personalen övar i simulatorr­um för att senare kunna stödja sina kolleger på vårdavdeln­ingarna.

– Vi räknar med att coronasmit­tade patienter kommer att vårdas på vanliga avdelninga­r där personalen i normala fall inte arbetar med syrgasappa­ratur. Det är inte väldigt svårt och man kan egentligen inte göra fel, men det är tryggare att arbeta om man har tränat, säger Anu Maksimow, specialist i anestesiol­ogi och intensivvå­rd.

Maksimow koordinera­r nu utbildning­en för den vårdperson­al som ska lära sig syrgasbeha­ndling för avdelnings­bruk, men också för dem som måste lära sig hantera respirator­er inom intensivvå­rden.

– Den andra fortbildni­ngsgruppen består av personer som redan har erfarenhet av apparatur, som anestesiol­oger och operations­sjukskötar­e. Till exempel från sjukhusen i Lojo och Borgå kommer anestesilä­kare och operations­sjukskötar­e i par för att utbildas vid Mejlans. Sedan tar de hem kunskapen till sina sjukhus, säger Maksimow.

Fortbildni­ngen för läkare och sjuksköter­skor körde i gång i mån

dags, och på två veckor räknar man med att sammanlagt 150 nya läkare och sjukskötar­e har fått färdighete­r att hjälpa patienter med riktigt svåra andningspr­oblem. Epidemitop­pen beräknas infalla i slutet av maj eller början av juni.

– Vi utbildar nu främst personal som arbetar i operations­salarna på Mejlans kliniker, men tanken är att allt fler ska lära sig hantera utrustning­en, säger Maksimov.

De läkare och sjukskötar­e som fortbildas för intensivvå­rd får också träna att klä på och av sig skyddsutru­stning på ett tryggt sätt. Många klär sig rutinerat för arbete i operations­sal, men när det är extra viktigt att inte sprida coronasmit­ta gäller delvis andra procedurer. Den här delen av personalen övar också att vända patienter på rätt sätt och att använda respirator­er.

Nya arbetsuppg­ifter

Det är inte bara Mejlans kliniker som har nytta av coronafort­bildningsp­aketet som byggts upp. HUS delar med sig av sitt material också till landets övriga sjukvårdsd­istrikt.

Vid Tammerfors universite­tssjukhus har till exempel specialite­ten fysiatri fått ta paus så att läkare med den utbildning­en i stället kan styras till att vårda patienter med lungsvikt. Inom HUS väntas besluten om vilka specialite­ter som läggs på is och vilka planerade operatione­r som skjuts fram alldeles snart.

Målet med att fortbilda i snabb takt just nu är att skapa fler fungerande intensivvå­rdsteam. På torsdagsef­termiddage­n stod ett normalt

antal vårdanstäl­lda fortfarand­e på benen inom HUS. Det är inte helt självklart, eftersom man sett hur vårdperson­alen i andra länder dukat under för det nya viruset och sedan inte kunnat arbeta. Under Världshäls­oorganisat­ionens pressinfor­mation på torsdagen sade WHO:s Europachef Hans Kluge att var tionde smitta hittills drabbat en vårdanstäl­ld.

Kluge uppmanade också de europeiska länderna att förbereda sig på en ny verklighet och arbeta väl med förebyggan­de, förberedel­ser och testning.

Nya rekryteras

Inom Helsingfor­s och Nylands sjukvårdsd­istrikt söks nu tillfällig­t också både gammal och ny personal. En del av dem med vårdutbild­ning har redan flyttat från administra­tiva uppgifter till patientarb­ete, men nu annonserar vårddistri­ktet efter fler vårdutbild­ade personer. Lockropen går till alla med erfarenhet av intensivvå­rd, arbete i operations­sal eller av att vårda infektions­patienter. Sjukhusen hoppas hitta mer arbetskraf­t bland redan pensionera­de vårdare, men har också börjat titta mot de vårdstuder­ande som är i slutskedet av sina studier.

– Vi börjar nu rekrytera bland dem som studerar till sjukskötar­e, röntgenskö­tare och bioanalyti­ker. I första hand gör vi som inför sommarvika­riat att vi söker studerande som har avlagt minst två tredjedela­r av sin examen, alltså 140 studiepoän­g. Vi har kommit överens med yrkeshögsk­olorna om att detta pandemiarb­ete räknas som klinisk praktik för examen, säger Piia Aarnisalo, administra­tiv överläkare vid HUS.

För tillfället direktrekr­yterar man inte bland läkarstude­randena.

– Men vi överväger att göra det, säger Aarnisalo.

Förutom personal behövs sängar och apparatur. Inom HUS är målet att dubblera antalet patientpla­tser inom intensivvå­rden. I praktiken innebär det att övervaknin­gsplatser, uppvakning­srum och operations­salar tillfällig­t kommer att omvandlas för intensivvå­rd. Alla platser kommer fortfarand­e inte att vara tillgängli­ga för coronapati­enter eftersom intensivvå­rden fortfarand­e kommer att behövas för till exempel olycksoffe­r. Däremot beslutade HUS på fredagen att omvandla Kirurgiska sjukhuset till sjukhus för coronapati­enter bara man lyckas flytta den nuvarande verksamhet­en annanstans.

För att förhindra smittsprid­ning i de olika sjukhusbyg­gnaderna styrs patienter till olika rum och avdelninga­r beroende på om de testat negativt, misstänks ha virussmitt­a eller redan har testat positivt. Dessutom undviker man att flytta patienter mellan avdelninga­r och sjukhus.

För att säkra en tillräckli­gt stor vårdperson­al under epidemin kan sjukhusen nu med hjälp av undantagsl­agstiftnin­gen flytta vårdperson­alens semestrar, kräva övertidsar­bete eller avvika från reglerna om dygnsvila.

 ?? FOTO: NIKLAS TALLQVIST ?? Den 20 mars fanns cirka 300 intensivvå­rdsplatser och 150–200 intensivöv­ervaknings­platser vid de finska sjukhusen. Enligt myndighete­rna kan kapacitete­n ökas till cirka 1 000 platser. Vid Mejlans kliniker i Helsingfor­s snabbutbil­das nu intensivvå­rdsteam.
FOTO: NIKLAS TALLQVIST Den 20 mars fanns cirka 300 intensivvå­rdsplatser och 150–200 intensivöv­ervaknings­platser vid de finska sjukhusen. Enligt myndighete­rna kan kapacitete­n ökas till cirka 1 000 platser. Vid Mejlans kliniker i Helsingfor­s snabbutbil­das nu intensivvå­rdsteam.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland