Vårdpersonalen kan stå inför svåra etiska val

På tre orter i Finland – Raseborg, Hyvinge och Tavastehus – har man upprättat triage-tält utanför sjukhusen. Tack vare tälten ska prioriteringen av patienter bli enklare.

Triage är en form av prioritering av patienter inom vården och vare sig vi vill det eller inte prioriterar läkare och vårdpersonal konstant i sitt arbete.

– När det pratas i nyheterna om att man snart måste börja prioritera inom vården är det en chimär, säger Pekka Louhiala som är professor inom medicinsk filosofi och etik vid Tammerfors universitet.

Prioriteringar inom vården har alltid gjorts och görs alltjämt. De första prioriteringarna sker på ett makroplan när staten gör upp sin budget. Prioriteringskedjan fortsätter sedan genom de kommunala budgetarna och kommer ner till individnivå på sjukhusen.

Den allmänna grundregeln inom vården är att alla människor behandlas likvärdigt, oberoende av etnicitet, modersmål, kön, klass och ålder. Trots det här är åldern ofta en bidragande faktor när man planerar vården på individnivå.

– När folk blir äldre kommer ofta olika sjukdomar in i bilden som kan påverka livskvaliteten på olika sätt. Det påverkar också hur en person väntas återhämta sig från eventuella ingrepp, säger Louhiala.

Trots att alla ska behandlas likvärdigt finns det på individnivå olika faktorer som påverkar hur och om en person får vård. Louhiala säger att man tillsvidare under coronakrisen i Finland inte har hamnat i en situation där man behövt fatta svåra beslut.

– Men det är ett scenario man förbereder sig för inom sjukvårdsdistrikten och på sjukhusen.

Alltid läkarbeslut

Vårdpersonalen kan stå inför svåra etiska val om det blir brist på intensivvårdsplatser. Trots att det finns teoretiska planer och strategier påpekar Louhiala att alla fall är unika. Om man måste välja mellan två patienter får den person förtur som anses dra mest nytta av vården. En mätare som används är kvalitetsjusterade levnadsår, det vill säga ett mått för att avgöra förhållandet mellan hur länge människan förväntas leva och vilken hens livskvalitet förväntas bli. Louhiala säger att man dock sällan har nytta av dylika mätare när det gäller individnivå.

I Sverige har Socialstyrelsen i samband med coronakrisen tagit fram nya riktlinjer för intensivvård under extraordinära förhållanden. I riktlinjerna, som publicerades i mars i år, framkommer en poängsättning av patienter utifrån bland annat biologisk ålder, andra sjukdomar patienten kan ha och förväntad återstående livslängd.

Den som fattar dessa beslut inom vården är alltid den vårdande läkaren eller ett team av läkare. Ju fler personer som är med och gör en bedömning, desto bättre.

– Alla läkare har troligen någon gång fattat ett beslut som hen efteråt funderat på om det var rätt eller fel. Det är det här annars underbara yrkets skuggsida, säger Louhiala.

Röda Korset kan rycka in

Vid Finlands Röda Kors (FRK) är man alltid i beredskap att rycka ut vid katastrofer. Rea Noponen jobbar med katastrofhjälp och har bland annat fungerat som teamledare vid Röda Korsets fältsjukhus i Bangladesh år 2018 och 2019. Efter en lång humanitär karriär är hon välbekant med termen triage. I Bangladesh tillämpades det varje dag.

– Till våra fältsjukhus kommer människor i mängder och ställer sig i kö, det finns inga tidsbokningar i katastrofområden. Där måste man göra en triage på vem som behöver vård genast och vem som kan vänta.

Hon säger att vårdprioriteringar under fältomständigheter är något som FRK under utbildar sina frivilliga och sin personal i. Vid en storolycka vet man vad man gör.

– Vi använder färger. Om en person är i kritiskt skick får hen färgen röd. Sedan finns de gula som kan vänta och de gröna som klarar av att gå själva.

Personer som inte har några möjligheter att överleva får färgen svart.

På så sätt får vårdpersonalen en överblick över situationen. Noponen säger att det är klart att man inte alltid kan rädda alla. Det är en tuff sits för vårdpersonalen.

– Det har också funnits tillfällen där vi vet att en människa kunnat räddas om omständigheterna varit annorlunda, som till exempel om vi befunnit oss i Finland.

FRK:s, och alla Röda Korsets och Röda Halvmånens nationella organisationer, har i uppgift att bistå och stödja landets myndigheter vid kris. Det gäller också under coronakrisen.

Om krisen växer sig stor i Finland och myndigheterna behöver hjälp försöker FRK svara på behovet. Till exempel på Hyvinge sjukhus förbereder man sig för ökande patientmängder genom det triage-tält som monterades upp på sjukhusets parkeringsplats nyligen och som HBL skrev om den 20 mars.

Akutöverläkare Juha Valli säger att man bad FRK om hjälp eftersom de hade tält och sjukhuset behövde mera plats för arbetet.

– Idén är att vi vill skilja på de akutfall där patienten uppvisar infektionssymtom från andra akutfall.

Efter triagen slussas patienterna vidare genom olika dörrar beroende på symtom. På det här viset vill man förhindra att en eventuell coronasmitta sprids bland de virusfria patienterna.