Ordlista

●●Coronavirus:

Det finns många virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta hos djur. I dag känner man till sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor, fyra av dem är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna sarsoch mers-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdomar.

●●Sars-cov-2:

Det officiella namnet på det nya coronaviruset skrivs sars-cov-2 på svenska.

●●Covid-19:

Det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset kommer från coronavirus disease 2019. Inne i en mening skrivs det covid-19 enligt svenska språkrekommendationer. Det är WHO som sköter namngivningen.

●●Epidemi:

När en sjukdom smittar många människor.

●●Pandemi: Världsomfattande epidemi.

●●Förkylning:

En sjukdom i de övre luftvägarna, alltså näsan, halsen och svalget. Orsakas också av virus. Ger symtom som feber, rinnande näsa, hosta och halsont. Vårdas med vila och eventuellt febernedsättande läkemedel. Går vanligen om inom tio dagar.

●●Influensa:

En smittsam virussjukdom, vanligen med hög feber, huvudvärk, muskelsmärtor, halsont och hosta. Influensorna är zoonossjukdomar – överförs alltså mellan djur och människa.

●●Isolering:

Då en patient som insjuknat i en smittsam sjukdom isoleras från friska personer. —>

—> Isoleringen kan genomföras hemma eller på sjukhus. Syftet med isoleringen är att undvika eventuella vidare infektioner. Det är kommunens eller sjukvårdsdistriktets smittskyddsansvariga läkare som beslutar om isolering.

●●Karantän:

En tidsbegränsad isolering av människor som skulle kunna sprida smitta. De skolbarn och vuxna som nu suttit i karantän har fått stanna hemma från skolan eller jobbet för att de redan varit i kontakt med någon som haft covid-19. Detta för att vänta och se om de själva smittats. Karantänen är nu två veckor lång för att en smittad får symtom senast inom den tidsrymden, i medeltal tidigare. Det är kommunens eller sjukvårdsdistriktets smittskyddsansvariga läkare som beslutar om karantän.

●●Flockskydd:

Om tillräckligt många i omgivningen har haft en sjukdom eller vaccinerats mot den skyddas även ovaccinerade.

●●Social distansering:

Genom att hålla avstånd till sina medmänniskor och undvika folksamlingar kan man bidra till att hindra smittspridningen. Hur det görs i praktiken varierar från fall till fall.

●●Samhällssmitta:

När sjukdomen blir mer utbredd och folk blir smittade utan att man kan identifiera smittkedjan brukar man tala om samhällsspridning eller samhällssmitta.

●●Grundberedskap:

Normalläge under vilket man tar hand om olyckssituationer och störningar i samhället utan extra resurser eller lagändringar.

●●Höjd beredskap:

Då läget höjts från grundberedskap men ännu inte är full beredskap.

●●Full beredskap:

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har gått in för full beredskap. Det betyder att man tagit i bruk alla tänkbara tilläggsresurser och tillgångar. Kan behövas i storolyckor eller i undantagsförhållanden. Förutsätter i de flesta fall att man tar i bruk de befogenheter som anges i beredskapslagen.

●●Lockdown eller shutdown:

Det här begreppet används allmänt på engelska för att beskriva en situation där stora delar av samhället inte fungerar som normalt. På svenska talar vi om stängning och använder gärna aktiva formuleringar, till exempel att skolor stängs.

●●Undantagstillstånd:

När vissa medborgerliga rättigheter upphävs eller inskränks för att staten ska kunna skydda sig mot yttre eller inre faror.

●●Undantagsförhållanden:

Situation då det finns allvarliga störningar i samhället som inte kan hanteras med myndigheternas regelrätta befogenheter. Termen används i finsk lag.

●●Nödläge:

Då till exempel en statsminister utlyser nödläge betyder det att undantagstillstånd råder. I vissa fall talar man om krisläge.

●●Andningsskydd:

Används inom sjukvården i miljöer där det finns risk för att personalen kan smittas av allvarliga sjukdomar. Den vanligaste typen av andningsskydd har inbyggda filter som filtrerar bort smittämnen och andra partiklar från luften som man andas in. För att andningsskyddet ska vara till nytta måste det anpassas till bäraren. Det behövs också träning och utbildning i hur man använder ett andningsskydd för att man ska dra nytta av det.

●●Munskydd:

Munskydd, dem man vanligen ser turister från Asien bära, används för att skydda omgivningen ifall du själv har symtom och måste röra dig bland folk. Munskyddet skyddar inte dig själv från smitta.

●●Intensivvård:

Intensivvård är en egen medicinsk specialitet. Den innebär vård, behandling och övervakning med stora resurser när en patients livsviktiga organ sviktar. Intensivvården har beredskap att genast hjälpa patienter med svåra störningar i andning, blodcirkulation och vätskebalans. Inom intensivvården är målet att förhindra och avvärja livsfara. Intensivvården sätts in för patienter som är kritiskt sjuka, men där svårigheterna bedöms som övergående

●●Respirator:

En respirator är en maskin som hjälper patienten att andas. Den för in syre i lungorna och tar ut koldioxid. Man kopplas till en respirator så att man andas genom en mask över näsa och mun eller genom olika slags tuber i luftröret via munnen eller genom ett hål i halsen. Respirator kallas också ventilator.

●●Ecmo:

Ett system där man med en modifierad hjärt-lungmaskin syresätter en patients blod utanför kroppen. Man talar också om att hålla patienter vid liv med hjälp av en konstgjord lunga. Förkortningen kommer från orden extrakorporal membranoxygenering. Det finns olika typer av syresättning, beroende på om blodet man tagit ut och syresatt pumpas tillbaka in i vener eller artärer. Med hjälp av ecmo kan man stödja antingen hela blodcirkulationen eller enbart lungorna. Ecmo kan användas i flera månader. Tanken är att ge de egna lungorna och hjärtat tid att repa sig från skador efter till exempel svår lunginflammation eller blodförgiftning.

Källor: THL, Folkhälsomyndigheten, Finlex, Läkarförbundet, Karolinska universitetssjukhuset, Föreningen Suomen tehohoitoyhdistys, HUS