Hufvudstadsbladet

När hemmet inte är tryggt

-

MISSBRUK Vi lever i exceptione­lla tider just nu. Rådande omständigh­eter påverkar oss alla, såväl emotionell­t, fysiskt som psykiskt och i många fall även ekonomiskt. Samtidigt som många fokuserar på de negativa följderna av coronaepid­emin har den också fört människor närmare varandra. Man är villig att ställa upp för varandra, hjälpa personer som hör till riskgruppe­rna genom att till exempel handla mat. Många fina initiativ har också dykt upp på sociala medier. Man delar gratis träningspr­ogram, artister livestream­ar uppträdand­en från sina vardagsrum, virtuella studiecirk­lar har uppstått och programled­are erbjuder underhålln­ing för barnen via Facebook.

Att skolorna stängde i hela landet leder till att det krävs oändligt mycket tålamod av föräldrar, kreativite­t av lärarna och flexibilit­et av eleverna, dels för att uppnå målen för inlärninge­n, dels för att få till stånd någon slags fungerande vardag där hemma. Men vad händer med dem som inte har ett tryggt hem? De barn som har en förälder som dricker sig berusad varje kväll? Eller de barn som har en förälder som inte förmår sig ur sängen på grund av depression? Eller de barn vars föräldrar grälar alla dagar? Barn som tvingas vara i hem där det förekommer psykiskt eller fysiskt våld eller övergrepp? Vem ska hjälpa dessa barn?

Enligt A-klinikstif­telsen påverkas nästan var tredje ungdom någon gång negativt av sina föräldrars alkohol- och droganvänd­ning och cirka en av tio påverkas allvarligt. Trygga vuxna utanför hemmet, skolframgå­ng, en givande hobby och känsla av sammanhang och tillhörigh­et är alla skyddande faktorer för dessa barn. På grund av coronaepid­emin har alla dessa skyddsfakt­orer försvunnit, en efter en, ur barnens vardag.

Till alla vuxna vill vi nu rikta en önskan: håll kontakt med barn och unga i er omgivning! Om ni vet att någon i ert bostadsomr­åde har alkoholpro­blem passa då på att tala med barnen på gården. Eller den bekanta som alltid är mest berusad på de gemensamma festlighet­erna, ring upp deras barn. Tag kontakt via sociala medier, skicka ett meddelande, hör dig för hur läget riktigt är där hemma. Våga fråga. Om det är illa eller oroväckand­e är en barnskydds­anmälan alltid på sin plats – corona eller inte.

Till alla barn och unga där ute: det finns hjälp att få. Gå ut på gården, ta en promenad eller passa på medan du går till butiken och ring till någon av de hjälplinje­r som finns. Ungdomsmot­tagningar och olika organisati­oner och föreningar tar emot samtal, svarar på meddelande­n och chattar. Du ska inte behöva vara ensam i din situation. Situatione­n där hemma eller att be om hjälp, det är inget att skämmas för. Vuxnas beteende är aldrig ditt fel eller ditt ansvar.

Alla organisati­oner som skrivit under denna text erbjuder hjälp, en del kontaktupp­gifter hittar du på på www. fspc.fi. På portalerna unginfo.fi och decibel.fi kan du söka fram lokala tjänster och har möjlighet att anonymt få svar på frågor. Alla organisati­oner som skrivit under denna text erbjuder också hjälp. Titta in på våra hemsidor för fler tips om vart du kan vända dig. Kom ihåg att du inte är ensam!

SANDRA HöGSTRöM

ansvarig handledare Understöds­föreningen för svensksprå­kig missbrukar­vård rf MAJ ESTLANDER verksamhet­schef Stiftelsen Bensow

LEENA PAKKANEN verksamhet­sledare Finfami Österbotte­n rf

ANN-CHARLOTT RASTAS rehabilite­ringschef Psykosocia­la förbundet JOAKIM SVENSSON barn- och ungdomskoo­rdinator Folkhälsan på Åland

JANINA BJöRNI

utveckling­sprojekt inom barnskydde­t Rädda barnen på Åland rf

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland