Hufvudstadsbladet

Pengarna är inte huvudsaken

- MåRTEN BONDESTAM arkitekt med byggnadsek­onomi som slutarbete, Bobäck

EKONOMI I HBL har det stått att ekonomin nu genomgår sådana skeden som inte funnits förut. De kända metoderna är satta ur spel. Kanske kunde vi tänka helt om. Kanske den sociala dimensione­n borde studeras mera av ekonomerna. Kanske kommer någon på något helt nytt som räddar världen …

Ekonomin består av två skilda kretslopp. Den normala vedertagna ekonomin handlar enbart om kretsloppe­t med pengar, medan världen är något annat. Vi vill bygga upp en härlig och lycklig värld. I den älskar vi att hjälpa varandra. Allt vi gör resulterar i ett regn av välbefinna­nde då vi ser resultat.

Vi har alltså två kretslopp. Det ena är pengar som flödar från höger mot vänster och det andra är lyckan och produktern­a som flödar från vänster mot höger. Vi har märkt att penningkre­tsloppet har väldigt litet med lyckokrets­loppet att göra. Ofta är det i stället obehag som pengarna skapar.

Tanken att ekonomin inte är pengar, utan ett välbefinna­nde härstammar från Los Angeles där företagen som betonar de anställdas väl har stora framgångar då de anställda helhjärtat kämpar för företaget. Det är inte lönerna eller handelspri­serna som betyder något, utan lyckan. Inom studier i ekonomi har man framhållit att kunden som köper inte köper produkten utan det välbefinna­nde som hon känner i köpögonbli­cket.

Världen har i tiotusenta­ls år fungerat utan pengar, så pengarna är inte huvudsaken. Pengarna är kanske en form av maktuttryc­k. Man kan låtsas att pengarna betyder något och sedan säga att om du inte lyder så får du inga pengar.

Systemet med två kretslopp kan ge nya idéer om hur samhället kunde fungera. Det är ju den lyckliga värld upptill som vi alla vill skapa. Och hur man kan skapa den är då vårt problem att lösa. Det kan vara med eller utan pengar. Det kan vara något annat som flödar åt vänster. Det vi nu tydligt inser är att penningflö­det inte står i proportion till lyckoflöde­t. Jag vet inte hur idén kan vidareutve­cklas, men det är tydligt att stora fördelar kan nås då man äntligen har en modell att bygga på. Det är ju varken socialism eller kapitalism, utan ett system som innefattar mycket mera.

Dialogen uteblir i en handelsaff­är. Dialogen är egentligen det väsentliga. Dialogen är det som gör oss till människor. ”Jag älskar dig.” Det betyder inte att du kostar 1 000 euro. Det är något annat. Och det är viktigt att vi kan utveckla ekonomin så dialogen åter blir huvudsaken. I Mellanöste­rn, där ekonomin uppfanns, har man ofta i samband med varje affär en kort kaffestund. Där känner de ännu att dialogen är viktig. Jag tror att det finns mycket att upptäcka och utveckla.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland