Aarnio drömmer om Champions League
Trots att en envis vristskada satte stopp för Emma Aarnio förde den här säsongen mycket gott med sig. Hon fick ansvar som lagkapten, blev starkare i defensiven och förlängde kontraktet med VästeråsIrsta.
Att i dessa märkliga och speciella tider säga att säsongen inte blev som en idrottare tänkt sig känns aningen märkligt. Men för handbollslandslagets stjärna var det inte det nya coronaviruset som gjorde att säsongen blev annorlunda – det var ett överraskande skadebesked som till slut satte punkt för säsongen.
Coronaviruspandemin satte sedan punkt för hela säsongen i Sverige och omöjliggjorde den comeback som Aarnio hade hoppats på.
Säsongen fick en fantastisk start för 20-åringen. Överraskningen var nästan total då hon fick ett stort hedersuppdrag i sin svenska ligaklubb VästeråsIrsta.
Inför säsongen fick spelarna rösta fram vem de ville se som lagkapten under säsongen.
– En spelare frågade mig om det var okej att rösta på mig, berättar Aarnio.
– Jag tänkte att det var kul att någon ger sin röst åt mig.
Men det var inte bara någon enskild lagkamrat som röstade på den unga finländaren som förberedde sig för sin andra säsong i laget. Aarnio blev minst sagt förvånad då tränarna frågade henne om hon kan tänka sig att vara en av två lagkaptener under säsongen.
– Det var jätte oväntat. Jag hade bara spelat en säsong i laget och i ligan och är rätt ung. Det är fantastiskt att få det förtroendet, säger Aarnio.
– Man behöver inte ha så mycket rutin för att få den rollen. Jag har tydligen ett sådant inflytande på laget och det känns fint.
Det är inte första gången Aarnio fungerar som lagkapten även om de tidigare gångerna varit i junioråren. Då bar hon kaptensbindeln både i KyIF och i de finländska juniorlandslagen.
– Men det är lite annat. I juniorlagen är ansvaret inte lika stort och i landslaget är det ju inte en roll man har hela säsongen och i handbollsvardagen, funderar Aarnio.
– Jag har nog inte tänkt mig själv som en ledare. På planen är jag ju det men inte utanför. Det var en mycket positiv överraskning.
Skadad direkt i inledningen
Efter den positiva inledningen blev det mindre positivt för både Aarnio och VästeråsIrsta i SHE (svenska högstaligan).
Laget kom inte upp till rätt nivå och Aarnio drog på sig en vristskada i mitten av september. Hon trodde aldrig då att det som kändes som en lätt stukning skulle sätta punkt för hennes säsong fyra månader senare.
Innan det hade hon inte bara hunnit fungera som lagkapten – hon var lagets bästa målskytt och främsta framspelare. Men det var ändå inte de offensiva kvaliteterna som utvecklades mest.
– Jag fick en ny roll i försvaret då vi spelade 5:1. Jag var spelaren uppe på spets och gjorde det bra. Det var nytt fokus för mig och jag trivdes i den nya rollen, säger Aarnio som tidigare främst försvarat som tvåa.
Men trots att spelet både i försvar och i anfall fungerade bra kände Aarnio att allt inte stod rätt till i vristen.
– Det var ju en stukning, något jag råkat ut för många gånger förr, men den här gången verkade smärtan inte gå bort. Då jag spelade match pumpade adrenalinet så att jag inte kände av skadan men utanför planen gjorde det ont, berättar Aarnio.
I november fick hon en kortisonspruta och stod över landslagssamlingen för att låta den skadade foten vila. Tanken var att sprutan skulle hjälpa lagets stjärna att spela säsongen till slut.
Men ett nytt läkarbesök i januari ändrade på planerna.
– Jag tänkte att det skulle vara en vanlig check för att se att allt var som tänkt inför säsongavslutningen. Det kom som en chock då läkaren sade att nästa steg var att gipsa foten för en månad, säger Aarnio.
– Men samtidigt betydde det att det skulle finnas en chans att kunna komma tillbaka till slutspelet ...
Riktigt så gick det inte. Aarnio började rehabilitera sin vrist och deltog i vissa moment på träningarna för att hålla bollkänslan uppe med tanke på säsongavslutningen. I mitten av mars resten hon hem till Finland för en helg.
Stannade i Finland
Men någon resa tillbaka till Sverige blev det inte. Coronaviruset ställde in flyg och till slut var det bästa alternativet att stanna i Finland. Sedan började beskeden från Sverige och SHE dugga tätt. Först sköts slutspelsstarten fram till början av april, sedan till mitten av april och till slut ställdes hela säsongen in.
För Aarnio betydde det att hon kunde ta ett par steg tillbaka i sin rehabilitering och köra på i ett betydligt lugnare tempo.
– Eftersom det handlar om en belastningsskada är det bra att ta det i lugn takt. Nu är foten bra och jag känner ingen smärta. Det är skönt, säger hon.
Men trots skadan var både Aarnio och klubbledningen nöjda med samarbetet och i onsdags meddelade VästeråsIrsta att man förlängt kontraktet med sin finländska landslagsspelare. Det nya kontraktet sträcker sig över två säsonger.
– Jag har gått framåt under mina två säsonger i klubben och nått de delmål jag lagt upp inför säsongerna. Jag är nöjd med alla de beslut jag tagit under min tid i Sverige, säger Aarnio som lämnade Finland för spel i vårt västra grannland som 15-åring.
– Allt känns väldigt bra och jag är nöjd att vi vill fortsätta tillsammans de kommande säsongerna, säger Aarnio.
– Jag är ju bara 22–23 år då kontraktet går ut. Efter det kan jag antingen förlänga kontraktet eller ta ett nytt steg i karriären.
En dröm Aarnio har är att en dag få spela Champions League-handboll.
– Det är det största man kan uppnå inom klubblagshandbollen och det skulle vara fint att få göra, säger hon.
❞ Jag fick en ny roll i försvaret då vi spelade 5:1. Jag var spelaren uppe på spets och gjorde det bra. Det var nytt fokus för mig och jag trivdes i den nya rollen.
Emma Aarnio