Suldaan Said Ahmed informerar om coronaviruset på somaliska
Umgänge över generationsgränser, besök vid sjukdom och stora bröllop. Det är positiva traditioner bland annat inom somalisk kultur – men inte under coronapandemin.
– Jag har symtom, vem ska jag kontakta?
– Kan jag säga till min arbetsgivare att jag inte kan jobba för att jag tillhör en riskgrupp?
– Var kan jag som företagare söka hjälp?
– Vi är många i en liten bostad och en del hör till en riskgrupp. Jag har stått i bostadskö länge, vad kan jag göra?
Suldaan Said Ahmed räknar upp exempel på frågor som han fått när han har informerat om det nya coronaviruset på somaliska. Han sitter i Helsingfors stadsfullmäktige för Vänsterpartiet, har somaliska rötter och har tagit på sig rollen att sprida information om covid-19.
Det gör han bland annat genom direktsändningar på Facebook. Den första, som sändes förra fredagen, hade över 7 000 visningar. 300–400 personer var inne samtidigt.
– Det är bäst att folk får ställa frågor på sitt eget språk, säger han.
Den här veckan har han hjälp av en sakkunnig som svarar.
Kunskapsbehovet är stort, menar Said Ahmed. Dessutom är han kritisk till att myndigheterna, enligt honom, kom i gång sent med att informera om coronaviruset på andra språk än finska, svenska eller engelska.
Som kommunalpolitiker har han tryckt på staden i frågan. Nu har en förbättring enligt honom skett, men fortfarande finns det luckor. Läget förändras också så fort.
– Ju snabbare det finns information tillgänglig för alla, desto bättre.
”Kulturbakgrunden är densamma”
Larmet från Sverige om att flera av dem som dött i covid-19 har somaliska rötter, har fungerat som en skrämmande varningsklocka också i Finland.
När Stockholmsområdet förra veckan rapporterade femton döda, var minst sex av dem svensksomalier bosatta i förorter som Rinkeby och Tensta. Till exempel Expressen har kunnat peka på stora brister i informationsgången.
Sverige och Finland är inte direkt jämförbara, men Suldaan Said Ahmedsermånga liknande utmaningar.
– Kulturbakgrunden är densamma. Folk umgås intensivt inom sina kretsar. Man är mycket tillsammans, firar och sörjer ihop.
Traditionen att hälsa på hos sjuka är i vanliga fall fin – likaså att mötas på kaféer eller i köpcentrum, träffas för att utbyta information eller fira stora bröllop. Men allt det måste upphöra på grund av epidemin, vilket Said Ahmed betonar och upprepar. – Alla möten är farliga nu. Klart är enligt honom också att det i förortsområden finns de som är allra mest utsatta, trångboddhet och flera generationer som samsas om ytan. Han hoppas att staden skulle kunna erbjuda tillfälliga krisbostäder i de fall situationen utgör en smittorisk.
Likaså föreslår han ett telefonnummer där vårdpersonal kan ge råd och hjälp några timmar per dag på olika minoritetsspråk. Den idén har kommit från personal som behärskar flera språk. Det skulle också minska trycket vid de allmänna telefonrådgivningarna.
Många frågor
För projektkoordinator Taina Vainio har arbetsmängden inte minskat även om mångkulturcentret Saaga har tvingats stänga rent fysiskt – snarare tvärtom. Telefonerna går heta.
– Det kommer fruktansvärt mycket frågor, säger hon.
– I väldigt många grupper finns det en stark gemenskap och man gör saker tillsammans. Nu får man inte träffas. Isoleringen påverkar den psykiska hälsan.
Mångkulturcentret Saaga finns i Kouvola men ingår i ett nätverk på trettio centrum runtom i Finland. För nätverkets del har Vainio försökt sammanställa all den information som finns tillgänglig på olika språk om coronaviruset.
Då undantagsförhållandena konstaterades fanns det skralt av den varan, men läget har förbättrats betydligt menar hon.
Hon berömmer bland annat Yle som producerar text och video på arabiska, somaliska, kurdiska och persiska och många föreningar som på frivillig basis har gjort översättningar.
Och så har personer som Suldaan Said Ahmed eller riksdagsledamoten Hussein al-Taee (SDP) stor betydelse menar hon. al-Taee översätter myndigheters och regeringens information till arabiska och gör videor.
– Det kan vara lättare att omfatta direktiv om de kommer från representanter för den egna kulturen.
Många andra som har varit en längre tid i Finland informerar aktivt i sina nätverk.
– Invandrarna själva är i nyckelposition.
Muntlig kommunikation är viktig eftersom det finns de som har bristande läsförmåga.
Det handlar också om att se till att informationen är korrekt, eftersom det finns en hel del falska nyheter i omlopp. Därför är det enligt Vainio viktigt att myndigheter tar ett aktivt grepp, att kommunernas socialhandledare delar vidare informationen och att tredje sektorn fortsätter sitt arbete.
Behov av debriefing
I Kyrkslätt arbetar Tony Khalil som integrationskoordinator vid Luckan. Han hör till dem som har översatt så mycket information som det bara går, i hans fall främst till arabiska.
– Jag har delat med mig av all information som jag har kunnat hitta.
Hans klienter är vana vid att bara kunna titta in på Luckan. Att det nu inte är möjligt är en stor förändring.
I stället svarar Khalil i telefon, och den kamratstödsgrupp som han leder har träffats virtuellt.
Där lade han exempelvis om det planerade programmet från att handla om arbetssökande och cvskrivande till ”ordet är fritt”. Det uppskattade många.
– Folk känner sig lite nere och behöver debriefing.
Khalil säger att han har tvingats påminna folk om att viruset är farligt, och betona att isoleringen handlar om säkerhet.
– Jag har sedan fått tack för att jag har tagit upp det här, säger Khalil.