Biologi som inspiration för tankemodeller

”Det ligger i luften att man måste investera tid till strategiarbete.”

Jag jobbade som specialmedarbetare på Arbetsministeriet då vi hade 500 000 arbetslösa och en ekonomisk och social kris under 1990-talet. Den krisen varade länge och satte många spår. Jag har reflekterat över de beslut som fattades då och också över hur vi tog oss ut ur krisen.

Även om det är nyttigt att reflektera är coronakrisen av annan natur. Jag tror ändå att den ekonomiska sidan också har likheter. Vi ser redan nu en våg av permitteringar och samarbetsförhandlingar och väldigt oklara och dystra marknadsprognoser.

Coronakrisen har många dimensioner. En av dem är att den visar oss hur komplex och global vår värld är.

Krisen får oss att se tydligare hur varor, tjänster, ekonomi och också ekologi är sammankopplade. Då man stänger gränser och begränsar rörligheten blir det uppenbart både hur sårbart och framför allt globalt allt är.

även om krisen är akut måste vi samtidigt som vi försöker lösa problemen också förbereda oss för tiden efter krisen. Jag tror inte vi återgår till det vi hade, utan till något nytt normalt.

För att kunna börja föreställa oss något bättre måste vi försöka hitta nya modeller att tänka. De företag som lyckas överleva den akuta krisen måste ställa rätt stora fundamentala och strategiska frågor.

Den diskussionen är på väg. Det ligger i luften att man måste investera tid till strategiarbete. Ett viktigt redskap är scenarioplanering.

Scenarier är enligt strategigurun Michel Porter ”en inre, sammanhängande syn på hur framtiden kommer att te sig”. Jag tror också företag nu kommer att söka nya redskap vid sidan av de gamla i detta arbete. Stora företag har processer och strategiresurser. Jag tror det är livsviktigt att i synnerhet våra medelstora företag satsar på strategiarbete genast då den värsta krisen är över.

Ett tankesätt som jag blivit allt mer intresserad av är något som kallas för biomimicry, på svenska biomimik.

Biomimik är inte att direkt kopiera naturens lösningar utan snarare ett sätt att söka inspiration och nya tankebanor genom att studera naturens komplexa system.

Vi stöter då på mekanismer kring bland annat anpassningsförmåga, självorganisering, uthållighet och cirkulära system. Alla med relevans för de utmaningar vi står inför både som samhällen, men också som företag och organisationer. Biologiska modeller om hur organismer hanterar information och anpassar sig är också intressanta.

En viktig poäng i den diskussionen är en artikel ”Rethinking Efficiency” som publicerades i januari 2019 i Harvard Business Review. I artikeln framgår det hur en överdrivet effektivitetsdriven logik leder till mycket sårbara system som också har svårt att återhämta sig då de råkar ut för en kris eller en chock.

En annan viktig aspekt vars betydelse nu ökar är behovet av att förstå politik. Dess betydelse för affärsomgivningen är nu större och den ekonomiska krisen kommer att understryka detta även på längre sikt.

Krisen har också satt ännu mer fart på digitaliseringen. Därför ökar betydelsen av teknologins roll i scenarioarbetet likväl som teknologipolitikens betydelse.

I mars 1993 vände trenden för massarbetslösheten. För första gången sedan den krisen började kunde man observera att antalet arbetslösa minskade. Det var ingen nyhet man lade märke till då och det tog ännu ett långt tag innan det lättade. Jag minns känslan då jag fick pressmeddelandet innan det gick ut. Det kommer att ta tid innan vi i denna kris kommer till vändpunkten.