Hur räknas coronadödsfall?
Coronaviruset och de åtgärder som tas för att hindra smittan handlar om siffror i relation till andra siffror: siffror som beskriver risker, förluster och framtid. – Men det gäller att veta vad man egentligen räknar, säger epidemiologen Markku Peltonen, som gör egna grafer för att förstå läget bättre.
Hur ska man veta hur farlig coronavirusepidemin egentligen är? Vad ska man jämföra den med för att greppa frågan?
– Problemet är att vi inte känner till vad vi ska relatera antalet döda till. Man kan jämföra dem som insjuknat med antalet döda, men hur kan vi veta att vi har det rätta antalet insjuknade? Jämför man bara med antalet testade nu så får man en alldeles för hög siffra. När vi tittar på olika modeller över hur många som insjuknar eller dör är det viktigt att ha kristallklart för sig vilken nämnare man använder i sina ekvationer, säger Markku Peltonen, epidemiolog och forskningsprofessor på Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Tidigt på fredagsmorgonen har Peltonen nålat upp en enkel graf på sitt twitterkonto. Grafen visar coronadödligheten i de nordiska länderna och Estland fram till i torsdags – i relation till folkmängden. Döda i relation till folkmängden är ett tal som på något plan kan jämföras länder emellan, också om det inte säger något om orsakerna till varför smittan rör sig snabbt eller trögt.
Det ska sägas genast. Peltonen arbetar på THL, men inte centralt med coronarelaterade strategier, och därför vill han säga att det han lägger ut på Twitter inte är någon officiell myndighetsinformation. Det han har ägnat sig åt under fritiden sedan flera veckor tillbaka är att bli en balanserande faktabaserad röst på sociala medier när det gäller information om viruset och sjukdomen.
”Tidig fas”
Det började med att Peltonen ville veta hur långt Finland ligger efter Sverige när det gäller smittan, men sedan starten har engagemanget varit svårsläckt.
– Det är svårt att hålla isär arbete och fritid i dessa tider, säger han.
I den stund vi diskuterar visar Peltonens graf en brant ljusblå kurva som beskriver hur antalet döda börjat gå upp mer i Sverige än i de övriga nordiska länderna.
– Nu kan jag se att vi ligger ungefär tio dagar efter Sverige i epidemin och informationen från den svenska chefsepidemiologen bekräftade siffrorna i går, säger han.
På sin graf har Peltonen noterat fyra döda finländare per miljon invånare, medan Sveriges tal är 27.
– Det man kan se är att vi i Finland fortfarande är i en väldigt tidig fas av epidemin.
Tidigare gick THL ut med siffror som säger att upp till 1 procent av de insjuknade kommer att behöva sjukhusvård och var fjärde av dessa intensivvård. Vid Aalto-universitetet har ett forskarlag med biträdande professor i statistik Pauliina Ilmonen vid rodret kommit till att 15 procent av de smittade behöver sjukhusvård och var tredje av dem intensivvård. Skillnaden mellan uppskattningarna är stor. Peltonen har inte fördjupat sig i någondera räkneövningen.
– Jag kan inte kommentera de där räkningarna i detalj. Vad man relaterar antalet döda till är en sak, men det finns mycket som påverkar siffrorna. I en situation som den här där allt händer så jättesnabbt och allt i ett sjukvårdssystem som till exempel Italiens håller på att kollapsa blir allt inte gjort och kontrollräknat så noga, säger Peltonen.
Han ser det som självklart att äldre personer som dör utanför sjukhusen i olika länder till exempel kan hamna utanför statistiken. Bland annat sådant gör sifferövningar svåra.
I Storbritannien har den pensionerade patologiprofessorn John Lee i veckomagasinet The Spectator kommenterat skillnaden i dödssiffror i Europa. Lee ser jämförelser mellan dödstalen 9,9 procent i Italien och 0,5 i Tyskland som ett problem och säger att är det finns orsak att misstänka ett systemfel när så stora skillnader kan ses mellan länder som påminner så mycket om varandra.
Dataunderlaget varierar
För enskilda människor kan den enda viktiga räkneoperationen vara en uppställning där svaret antingen är 0 eller 100. Den handlar om konkretion. Ingen död är 0 och en död är 100. Vi kan förlora inget eller allt om smittan får fäste i oss. Den som dör gör det inte lite, utan helt. Den sortens ytterlighetsstatistik blir handgriplig och därför skrämmande.
– Vi epidemiologer talar alltid i abstrakta andelar, det är en annan slags räkning, säger Peltonen.
Han påpekar att alla modeller helt enkelt utgår från en mängd data och litteratur som forskare i något skede bara tvingats börja lita på när de börjat bygga sina bedömningar. De har valt ett perspektiv för att kunna ge beslutsfattarna underlag.
– Och jag avundas inte beslutsfattarna nu, men situationen är akut och då kan vi inte sitta och vänta in perfekt, evidensbaserad information, säger Peltonen och konstaterar att ingen sitter med facit för det som händer nu.
Virus: grundorsak eller medskyldig?
John Lee har inte endast kritiserat skeva jämförelser mellan länder, utan lyft fram ett bekant sätt för att betrakta coronasmittan. Han säger att covid-19 till och med kan ses som ofarligare än en säsongsinfluensa om man i stället för att jämföra avlidna mot coronatestade tittar på hur många som brukar dö globalt under årets tre första månader och sedan relaterar antalet coronadöda till den siffran.
Det sätt att räkna ut dödlighet på som Lee hänvisar till används också när man uppskattar dödligheten i säsongsinfluensa i Finland: man ta
lar om att granska så kallad överdödlighet. Eftersom sjukhusen inte rutinmässigt meddelar influensarelaterade dödsfall till Institutet för hälsa och välfärd och influensa inte ens alltid verifieras genom test är det uppskattningar som gäller. Dem gör myndigheten genom att jämföra dödligheten under influensasäsongen med dödligheten under andra säsonger och tidigare influensaår.
I registret över dödsorsaker registreras influensa sällan som dödsorsak eftersom patienterna ofta har en grundsjukdom som influensan kan ha påskyndat. I Finland räknar man med 500–2 000 influensadöda per säsong, men överdödlighetssiffran påverkas också av andra faktorer, som kallt väder och andra virus än de som orsakar säsongsinfluensa.
Enligt Statistikcentralen nämndes influensa som ”annan betydande sjukdom som medverkat till dödsfallet” i 700 dödsattester år 2018. Under säsongen 2017–2018 uppskattade THL att cirka 1 000 personer dött som en följd av influensa.
Överläkare Hanna Nohynek på THL säger att situationen med det nya coronaviruset är annorlunda. Dödligheten kring coronaviruset granskas nu extremt närgånget och siffrorna kommer förmodligen att vara noggrannare än vad de brukar för säsongsinfluensa.
– Eftersom sjukdomen är ny och annorlunda än de tidigare och vi fortfarande inte vet allt om dess förlopp tittar man nu särskilt noga på den, säger hon.
Man kan jämföra dem som insjuknat med antalet döda, men hur kan vi veta att vi har det rätta antalet insjuknade? Jämför man bara med antalet testade nu så får man en alldeles för hög siffra.
Markku Peltonen, epidemiolog och forskningsprofessor på institutet för hälsa och välfärd (THL)