Om fyra år är OS jämställt
OS i Tokyo nästa år blir de sista ojämställda sommarspelen. 128 år efter de första moderna olympiska spelen i Aten kommer OS för första gången att ha lika många kvinnliga som manliga deltagare då sommarspelen avgörs i Paris om fyra år.
Om fyra år arrangeras de första olympiska spelen där kvinnornas andel av idrottarna är lika stor som männens. I Paris kommer könsbalansen bland idrottarna för första gången att vara 50/50.
Internationella olympiska kommittén (IOK) visar på många sätt vägen i jämställdhetsarbetet inom idrotten. IOK:s jämställdhetsplan uppmuntrar, uppmanar och till viss del också förpliktar grenförbunden att följa i jämställdhetens spår om man vill hålla sig relevanta i OS-rörelsens ögon.
Men redan under OS i Tokyo, som flyttades till 2021, kommer samtliga nationella olympiska kommittéer som representeras att ha både kvinnliga och manliga idrottare i sina trupper.
Jämställdhetsarbetet inom idrotten är långsamt och ofta trögt. Men internationella olympiska kommittén har under de senaste åren jobbat hårt för att man åtminstone bland idrottarna ska nå en situation där damidrottarna och herridrottarna är lika många i OS.
– OS i Tokyo kommer att vara de första jämställda olympiska spelen i historien med 48,8 procent kvinnliga deltagare. Dessutom har IOK:s styrelse beslutat att det för första gången bör finnas minst en kvinna och en man i samtliga 206 lag och också i flyktingarnas lag, sade IOK:s ordförande Thomas Bach under en presskonferens i början av mars.
IOK meddelade samtidigt att varje lag får ha en kvinna och en man som bär nationens flagga vid invigningsceremonin.
– Vi uppmanar de nationella olympiska kommittéerna att utnyttja denna möjlighet, sade Bach.
Bach poängterade under presskonferensen att IOK genom de här åtgärderna sänder ett starkt budskap om att jämställdhet mellan könen är en realitet i OS-sammanhang.
De nya reglerna att samtliga medlemmar måste ha både kvinnor och män kommer att gälla alla olympiska spel och andra tävlingar arrangerade av IOK.
Ungdoms-OS i Buenos Aires i fjol var IOK:s första evenemang där könsfördelningen bland deltagarna var helt jämn.
Nästan jämställt i Tokyo
OS i Tokyo nästa år ska vara de sista sommarspelen där det är oli
❞ IOK:s styrelse har beslutat att det för första gången bör finnas minst en kvinna och en man i samtliga 206 lag och också i flyktingarnas lag.
Thomas Bach, IOK:s ordförande
ka antal manliga och kvinnliga idrottare. Könsbalansen är nästan nådd då 48,8 procent av deltagarna är kvinnor och 51,2 procent är män. IOK talar redan om jämställda olympiska spel men den faktiska jämställdheten uppnås tre år senare i Paris.
På vintersportsidan är utvecklingen lite långsammare. I OS i Pyeongchang 2018 var de kvinnliga idrottarnas andel 41 procent medan de i OS i Peking 2022 kommer att vara 45,4 procent.
Sedan 1991 har nya sporter som tas med i OS-programmet varit förpliktade att ha tävlingar både för damer och för herrar. Sporterna har svarat på IOK:s krav genom att öka damidrottarnas möjligheter och i OS i Tokyo kommer de fem nya sporterna på programmet – softboll/baseball, karate, skateboarding, klättring och surfning – att ha tävlingar både för kvinnor och för män.
Kanotsport, rodd, skytte och tyngdlyftning kommer att ha samma evenemang för evenemang för sina dam- och herridrottare i Tokyo och också i BMX-cykling, terrängcykling och fristilsbrottning uppnås jämställdhet.
Diger jämställdhetsplan i grunden
I IOK:s jämställdhetsplan och -rapport från 2018 säger ordförande Thomas Bach att IOK har ett ansvar att jobba för jämställdhet och att man måste garantera att allas mänskliga rättigheter beaktas.
I rapporten listar internationella olympiska kommittén 25 punkter som är ledstjärnor i all verksamhet och som ska hjälpa inte bara IOK utan också de nationella olympiska kommittéerna och de internationella förbunden att jobba för en mer jämställd sportvärld.
Förutom att ha lika många kvinnliga som manliga idrottare i OS lyfts flera andra aspekter också fram. IOK vill se arenor som är anpassade både för damer och herrar, man vill se fler kvinnliga tränare, man ska ta fram bättre redskap för att motverka övergrepp och opassande beteende inom sporten.
IOK lägger i rapporten också vikt vid hur man lyfter fram idrottare i sina egna publiceringskanaler. IOK ska ha en könsbalans i sin rapportering om idrottare, man rekommenderar att organisationskommittéerna har könsbalans och att man på alla nivåer främjar kvinnors chanser att avancera i hierarkin och få betydande ledarroller.
IOK uppmanar sina samarbetspartner, de nationella olympiska kommittéerna och de internationella förbunden att ta fram strategier och se över sina valprocesser för att få en könsbalans i sina styrelser och ledande organ.
IOK ska också aktivt kontakta och hjälpa grenförbund som inte nått jämställdhet.
IOK rekommenderar också att alla grenar försöker se till att tävlingsformatet, tävlingssträckor och tävlingslängd ska vara så lika som möjligt för damer och herrar.
IOK lyfter också fram tävlingsdräkterna i planen. I vissa grenar har damidrottarnas kläder varit klart mindre och betydligt mer åtsittande och avslöjande än de manliga idrottarnas kläder. Medan männens klädsel varit mer anpassad för det idrottsliga har kvinnornas varit mer utseendefixerad.
”Tävlingskläderna ska motsvara de tekniska grenkraven för den specifika sporten och inte ha orättvisa skillnader.”
IOK rekommenderar också att de nationella olympiska kommittéerna och de internationella grenförbunden ser över sina prispengar och andra utbetalningar åt idrottare så att de inte är diskriminerande utan att de är lika för kvinnor och män.
Finländsk dammedalj 1920
IOK har kommit en lång väg från OS-starten 1896 då inga kvinnor tilläts delta i spelen där 14 länder representerades av 245 idrottare – samtliga män.
Amerikanen James Connolly hade äran att skriva historia då han blev den första segraren i de moderna olympiska spelen då han vann tävlingen i tresteg på 13,71 meter.
Fyra år senare fick de första kvinnorna delta i OS då spelen avgjordes i Paris. 22 kvinnor ställde upp i två grenar, tennis och golf, och Storbritanniens Charlotte Cooper blev den första kvinnliga olympiska segraren någonsin då hon tog guld i tennisturneringen.
Finland deltog inte i de två första olympiska spelen men år 1908 och 1912 deltog Finland som icke-självständig nation och brottaren Verner Weckman blev Finlands första individuella OSguldmedaljör då han besegrade landsmannen Yrjö Saarela i finalen. Två dagar innan Weckmans guld hade gymnastiklaget vunnit brons. Finland vann ytterligare två bronsmedaljer (brottning och friidrott) i OS i London.
De första finländska kvinnorna som deltog i OS var simmarna Tyyne Järvi och Regina Kari som tävlade i Stockholm 1912.
Ludovika Jakobsson blev den första finländska kvinnan att vinna en OS-medalj då hon tillsammans med sin man Walter Jakobsson vann guld i konståkningens partävling vid OS i Antwerpen 1920.
Spjutkastaren Kaisa Parviainen blev den första finländska kvinnliga OS-medaljören i sommargrenar då hon vann silver i London 1948.
Inför OS i Tokyo var merparten av de finländska medaljhoppen damidrottare då spelen skulle gå 2020: Boxarna Mira Potkonen och Elina Gustafsson, karatekan Titta Keinänen, skytten Satu Mäkelä-Nummela och den amerikanskfinländska skateboardstjärnan Lizzy Armanto.
Hur det ser ut nästa år får tiden utvisa.