Ekonomer söker sätt att leda in Finland på rätt kurs
Coronavirusepidemin tvingar regeringen att ändra sina planer. Det menar ekonomiprofessorn Vesa Vihriälä. – Det är självklart att man måste ta hand om den offentliga skulden på något sätt när skulden i vilket fall som helst kommer att öka kraftigt.
De restriktioner som regeringen har infört för att bromsa spridningen av det nya coronaviruset har haft önskad effekt. Det sade både statsminister Sanna Marin (SDP) och justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) förra veckan.
I helgen öppnade THL:s generaldirektör Markku Tervahauta i sin tur upp för möjligheten att stegvis börja luckra upp begränsningarna om sjukdomsspridningen fortsättningsvis hålls under kontroll. Tervahauta framförde sina synpunkter i en intervju för Helsingin Sanomat.
Restriktionerna slår hårt mot den finländska ekonomin. Många företag brottas med ekonomiska problem eftersom epidemin och de åtgärder som vidtagits i kampen mot viruset tär på affärsverksamheten.
Regeringen försöker se till att företagen i Finland och den finländska ekonomin överlag överlever epidemin genom att bevilja sammanlagt en miljard euro för direkta företagsstöd. Stöden riktas främst till små och medelstora företag.
Dessutom har Arbets- och näringsministeriet och Finansministeriet tillsatt en utredningsgrupp vars uppgift är att utvärdera metoder för att accelerera den finländska ekonomin efter coronavirusepidemin. Till utredningsgruppens mål hör att hjälpa Finland in på ett spår som leder till hållbar ekonomisk utveckling och hög sysselsättning.
– Vi försöker skapa en uppfattning om hur den här krisen påverkar ekonomin, hur krisens följder ser ut och vilken effekt olika åtgärder skulle kunna ha. Vi utreder också hur tidtabellen för avvecklingen av restriktionerna skulle kunna se ut, säger utredningsgruppens ordförande Vesa Vihriälä, som är arbetslivsprofessor i ekonomi vid Helsingfors universitet.
Ekonomisk nedgång oundviklig
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har uppskattat att varje månad som stränga restriktioner är i kraft minskar ett lands årliga ekonomiska tillväxt med två procent.
– Vad som än händer är det klart att det blir en ekonomisk nedgång i år, men nyckelfrågan är om den kumuleras till en stor recession som sträcker sig över flera år, säger Vesa Vihriälä.
– För det första är en väsentlig fråga hur snabbt vi kan avveckla restriktionerna tryggt. Sedan är frågan hur stora skador ekonomin, det vill säga främst företagen, fått och hur mycket osäkerhet som blir kvar i ekonomin. Det är avgörande hur denna osäkerhet påverkar företagens rekryterings- och investeringsvilja samt hushållens konsumtionsvilja.
Dessutom utvecklas Finlands ekonomi inte i något vakuum, påpekar Vihriälä. Situationen i andra länder har stor inverkan på hur den finländska ekonomin utvecklas efter coronavirusepidemin.
”Regeringsprogrammet måste skrivas om”
Efter att den akuta krisen är över blir det dags att anpassa den ekonomiska politiken till livet efter coronavirusepidemin, säger Vesa Vihriälä.
– Vi försöker hitta svar på hur de offentliga finanserna måste anpassas efter krisen. Det är självklart att man måste ta hand om den offentliga skulden på något sätt när skulden i vilket fall som helst kommer att öka kraftigt. Då är alternativen att ekonomin växer så starkt att skatteintäkterna ökar stort eller att man höjer skatterna och minskar på de offentliga utgifterna. På något sätt måste man betala av skulden.
I det läget lär blickarna riktas mot regeringsprogrammet. I det förbinder sig regeringen till att höja sysselsättningsraden till 75 procent och få samhällsekonomin i balans år 2023 för att bekosta de satsningar man planerar. Vihriälä tror att coronavirusepidemin tvingar regeringen att ändra sina planer.
– Jag skulle säga att det är självklart att regeringsprogrammet måste ses över och skrivas om efter att den värsta fasen är över. I synnerhet målet att balansera samhällsekonomin kommer att rubbas av den här krisen.
Samtidigt som ekonomer försöker hitta sätt för samhället att gå vidare efter coronavirusepidemin arbetar experter i medicin med utvecklingen av vårdmetoder för covid-19. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kommer att delta i den internationella undersökningen Remap-Cap för att testa läkemedel mot sjukdomen.
Suvi Vaara, specialistläkare i anestesiologi och intensivvård, säger att sjukvårdsdistriktet testar två substanser som påverkar kroppens immunreaktion.
– Remap-Cap är en internationell undersökning där flera europeiska länder samt Australien och Kanada är med. Undersökningen har pågått sedan 2015 och den innefattar flera delområden. Ett delområde handlar om pandemier och det har nu aktiverats efter att covid-19 började sprida sig.
För tillfället väntar sjukvårdsdistriktet på tillstånd från finländska myndigheter för att kunna påbörja sin del av undersökningen. Vaara tror att den finländska undersökningen kan börja om en månad.