Danmark först med exitplan
Också Norge ligger i startgroparna
De minsta barnen är först ut när Danmark börjar öppna upp daghem och skolor igen efter påsken, den 15 april. Men exitplanen, hur försiktig den än är, får kritik av föräldrar och lärare som tycker att regeringen ”spelar rysk roulette med våra små”.
Statsminister Mette Frederiksen (S) säger att det är en svår balansgång att väga åtgärder mot varandra i det läge som råder. ”Det är lite som att gå på lina. Står vi stilla, faller vi. Går vi för snabbt går det också galet.”
Också Norge öppnar gradvis upp landet. Först ut är förskolorna som startar den 20 april. Veckan därpå följer delar av skolorna efter.
Det är inte lätt att vara Danmarks statsminister Mette Frederiksen just nu. Hittills har hon lett landet med bravur genom coronakrisen, och det har klirrat fint i poängbörsen. Den senaste opinionsmätningen ger hennes socialdemokratiska minoritetsregering ett folkligt stöd på 32 procent, vilket är en anmärkningsvärd siffra och inget som partiet Socialdemokratiet sett sedan år 2004.
Men efter att Frederiksen – omgiven av hälsoministern, rikspolischefen samt cheferna för Sundhetsstyrelsen och Statens Serum Institut – på måndagskvällen presenterade en försiktig första plan över hur Danmark ska öppnas upp igen, får hon nu kritik från flera håll.
Den öppning som exitplanen innehåller gäller främst daghem, förskolor och skolor upp till och med femte klass. De ska öppnas igen, med start den 15 april.
Däremot hålls skolorna stängda när det gäller äldre elever. Också avgångsexamina skjuts upp.
Frederiksen gick också ut med besked till alla arrangörer av stora evenemang i sommar, till exempel Roskildefestivalen: Nej, det blir inga massevenemang i sommar. Ny deadline för stora folksamlingar är den 10 augusti då regeringen gör en ny värdering.
Också gränserna förblir stängda, åtminstone till den 10 maj. Efter påtryckningar från oppositionen, och då särskilt populistiska Dansk folkeparti, är Folketinget till och med i färd med att fundera på ytterligare skärpningar när det gäller gränskontrollerna. Det skulle i så fall drabba svenska pendlare som bor på andra sidan Öresund men som kommer till Danmark för jobbets skull.
Statsminister Mette Frederiksen pressades om den frågan under måndagens presskonferens men gav inget klart svar – annat än att hon sade att man naturligtvis inte vill att den nedsläckningsstrategi som Danmark har gått in för ska ödeläggas av människor som potentiellt kan ha med sig smitta utifrån.
Men detta är alltså inte klart ännu utan armbrytningen pågår i det danska parlamentet.
Utöver det här förblir restauranger, hotell, köpcenter och serviceinrättningar av olika slag – som frisersalonger, massageinstitut, skönhetssalonger och tatueringsshoppar – stängda åtminstone till den 10 maj.
Folkopinionen
En grupp som ifrågasätter beskedet om att öppna skolorna igen är lärare och föräldrar. På tisdagsmorgonen hade över 1 000 personer kommenterat på statsministerns Instagramkonto, och den här gången kan man läsa annat än idel lovord.
En mamma skriver: ”Kära Mette Frederiksen, nu har vi som familj använt många veckor på att förklara för våra barn varför de inte kan träffa sina lekkamrater, varför de inte får gå till lekplatsen eller skogen, och varför de måste hålla avstånd, så de inte blir sjuka. Men nu vill du att jag i stället ska berätta för mina barn att vi sänder ut dem som de första i frontlinjen, tillsammans med sina pedagoger.”
En annan mamma följer upp i samma anda: ”Upplever att ni spelar rysk roulette med våra små barn, som inte förstår hur viktigt det är med hygien och avstånd. Har verkligen hållit med dig tills nu men inte längre.”
Själv skriver Frederiksen att det är en ”hårfin balans” att öppna upp Danmark igen.
”Det är lite som att gå på lina. Står vi stilla, faller vi. Går vi för snabbt går det också galet.”
Hon är noga med att understryka att de nya riktlinjerna baserar sig på myndigheternas rekommendationer. Både folkhälsomyndigheten Sundhetsstyrelsen och Statens Serum Institut backade upp henne under presskonferensen.
– Åtgärderna kan försvaras förutsatt att danskarna fortsätter att hålla sig till de restriktioner som gäller, sade direktör Kåre Mølbak.
När Frederiksen meddelade att Danmark stängs ner, den 11 mars, motiverade hon det med att hennes Danmark hellre går ett steg för långt än för kort eftersom det i slutändan handlar om att rädda liv. Nu säger hon att det är tvärtom: ”Vi har möjligheten att hellre ta ett för kort steg än för långt. Det skulle nämligen slå hårt mot vårt samhälle och vår ekonomi ifall vi blev tvungna att stänga på nytt”.
För effektivt?
Mette Frederiksen har också två andra fronter som hon behöver lyssna
på förutom den allmänna folkopinionen. Från epidemiologiskt håll ställs nu frågan om Danmark helt enkelt har varit för effektivt i sin nedsläckning av samhället. När epidemiologerna granskar siffrorna över antalet smittade danskar är de inte tillräckligt många, menar de.
Till exempel Jan Pravsgaard Christensen, professor i virus och immunologi vid Köpenhamns universitet, säger till tidningen Berlingske att Danmark, sett i backspegeln, borde ha väntat längre med att stänga ner:
”Hela tricket är att kunna justera kranen så att vi hellre har 700 inlagda på sjukhus hela tiden än 7 000 eller 70. Nu är det ett problem, att vi i stort sett inte är längre än vi var för fyra fem veckor sedan. Om flera hade blivit smittade hade också fler blivit immuna.”
En annan professor och virusforskare, Søren Riis Paludan vid Århus universitet, håller med om att det kan ta lång tid, kanske upp till ett år, innan 60 procent av danskarna är immuna med den här farten.
Men han tror också att det kommer att ske en ”psykologisk omprogrammering” hos oss människor vilket innebär att vi undan för undan accepterar att coronaviruset är en ny riskfaktor i våra liv. Det påverkar hur vi lever, och vilka risker vi tar, till exempel i förhållande till stora folksamlingar och resor.
Ekonomin
Ytterligare en front som Frederiksen har att tampas med är näringslivet och löntagarorganisationerna. Trots olika former av hjälppaket ökar mängden arbetslösa dag för dag och företag söks i konkurs. I skrivande stund har drygt 71 000 personer avskedats eller sänts hem utan lön på grund av coronakrisen.
Det ekonomiska rådet (Det Økonomiske Råd) har gått ut med en prognos om dansk ekonomi som innehåller både ett optimistiskt och ett pessimistiskt scenario.
Är man optimistiskt lagd finns det skäl att tro att den värsta coronakrisen är över till hösten och ekonomin repar sig med en tillväxt på 1,5 procent under årets sista månader. Det skulle innebära att bnp faller med 3,5 procentenheter år 2020.
Men om det uppstår en andra virusvåg som kräver isolering och nya hjälppaket riskerar bnp att sjunka med cirka 5,5 procentenheter i år. Det skulle innebära ett underskott i de offentliga finanserna på 9 procent av bnp.
Statsminister Frederiksen har låtit förstå att förhandlingar förs med arbetsmarknadsparterna om hur privatanställda småningom ska kunna återvända till sina jobb.
Också intresseorganisationen Dansk industri gick på måndagen ut med sitt förslag till hur det ska blåsas liv i ekonomin igen.
– Det är en omfattande men också en mycket konkret plan. Om våra 70 förslag genomförs kan vi skapa 30 000 arbetstillfällen för 88 miljarder kronor (11,8 miljarder euro), säger direktören Lars Sandahl Sørensen till Danmarks Radio.