Krisen kostar tiotals miljarder

Regeringen inledde förhandlingarna om hur Finland ska klara kostnaderna för coronakrisen på tisdagen. Arbetet fortsätter i dag. Det som är klart är att statens skuldsättning kommer att öka massivt.

Regeringen inledde diskussionerna om planen för de offentliga utgifterna och den andra tilläggsbudgeten på tisdagen. Diskussionerna förs i skuggan av coronakrisen, som ser ut att kosta Finland tiotals miljarder euro.

Först hörde regeringen Olli Rehn, chefsdirektör för Finlands bank och Martti Hetemäki, kanslichef på Finansministeriet.

– Förhandlingarna om budgetramarna äger rum under exceptionella omständigheter. Situationsbilden är dimmig. Det är helt klart att vi kommer att fortsätta diskutera finanspolitiken i maj när vi vet hur vi kan komma ur krisen, säger finansminister Katri Kulmuni, (C).

I regeringsprogrammet från i fjol våras ingår flera dyra satsningar. Några av dem är vårdarkvoten, som enligt arbetsgivarna kostar 250 miljoner euro per år, och förlängningen av läroplikten, som enligt Undervisningsoch kulturministeriet kostar 110 miljoner euro .

Statsminister Sanna Marin säger att regeringen inte ser över regeringsprogrammet förrän coronakrisen är över.

– Regeringens viktigaste uppgift just nu är att klara krisen med så små skador som möjligt. Regeringen koncentrerar sig på att sköta krisen och jobbar för att kunna återuppbygga Finland efter den, säger Marin.

– Vi kommer inte att rensa i regeringsprogrammet mitt i krisen, men det är säkert något som vi måste se över senare. Jag tänker att den rätta tidpunkten för det är under budgetmanglingen efter sommaren.

Massiv skuldsättning

Kulmuni säger att Finlands statsskuld i år kommer att öka med tiotals miljarder euro på grund av coronakrisen. Innan coronakrisen var planen att Finland skulle klara sig med 2,2 miljarder i nya lån.

– Det kommer att vara ett tvåsiffrigt tal och om den första siffran är en tvåa, och stannar där, så kommer vi antagligen att klara det här.

Finlands statsskuld är för närvarande kring 110 miljarder euro eller kring 45 procent av statsbudgeten.

Enligt Kulmuni är den ökade skuldsättningen motiverad med tanke på att den privata sektorn mer eller mindre står stilla på grund av statliga begränsningar för att bekämpa coronaviruset.

– Men på sikt strävar vi efter att balansera budgeten, säger hon.

Budgetdiskussionerna avslutas på eftermiddagen.