Johannespassionen sänds direkt på långfredagen
I det rådande läget saknar många utbudet av påskmusik. Mycket har avbokats.
Bland evenemangen som avbokats finns bland annat Suomen Laulus framförande av Bachs Matteuspassion, en tradition som med undantag för krigsåren pågått sedan 1921.
Åtminstone en passion förverkligas ändå i år: i stället för en massiv storproduktion med solister, kör och orkester blir det Bachs Johannespassion i miniatyrversion. Åtta sångare och fyra instrumentalister ska ro iland hela verket, dessutom så att man aldrig är fler än tio personer i samma lokal.
Projektet har initierats av Tuomas Katajala och Aarne Pelkonen, som sjunger de centrala rollerna som evangelisten och Jesus. Bägge är frilanssångare och blev av med samtliga jobb på grund av coronapandemin.
– För ett par veckor sedan ägnade Tuomas och jag oss åt kamratstöd kring alla jobb vi förlorat. Själv hade jag tänkt mig att i något skede strömma något småskaligt, men så kläckte vi idén att göra Johannespassionen på ett sätt som skulle fungera trots rådande begränsningar. En vecka senare hade vi fått ihop alla pusselbitar, berättar Aarne Pelkonen.
Möjliggör lyhörd tolkning
Yle nappade på förslaget och Helsingfors kyrkliga samfällighet gick in som samarbetspartner, så att alla medverkande får ersättning för sin arbetsinsats. Trots att ensemblen är nedbantad på grund av yttre omständigheter upplever Pelkonen att projektet också är konstnärligt intressant.
– Åtminstone i Finland har Johannespassionen knappast någonsin framförts så här. En liten ensemble ger möjlighet till en annorlunda tolkning, känslig och lyhörd. Hela verket får en ny, intressant infallsvinkel.
Markus Malmgren sitter vid orgeln och har varit med om att dra upp riktlinjerna för instrumentationen. Recitativen framförs till ackompanjemang av orgel medan violin, flöjt och oboe förser ariorna med olika färger.
Frilansläget katastrofalt
Pelkonen ser fram emot framträdandet av ett synnerligen bekant verk i ny klädsel, i direktsändning dessutom. Att hålla i trådarna för projektet har varit en ny och intressant erfarenhet. I övrigt är Pelkonens läge lika dystert som de flesta kollegers.
– Alla vårens uppdrag avbokades över en natt och nu börjar jobben i juni-juli så småningom stryka med också. Läget är katastrofalt och jag hoppas så många som möjligt över huvud taget kan fortsätta utöva sitt yrke då den akuta situationen är över.
Bachs Johannespassion framförs i direktsändning via Yle Radio 1 och Yle Arenan på långfredag 10.4 kl. 19. Medverkande: Tuomas Katajala (evangelisten), Aarne Pelkonen (Jesus), Helena Juntunen (sopran), Monica Groop (alt), Elja Puukko (bas, Pilatus, Petrus), Tuuli Lindeberg (sopran, Ancilla), Eira Karlson (alt), Tommi Niskala (tenor), Markus Malmgren (orgel), Antti Tikkanen (violin), Seidi Palonen (oboe) och Kaisa Kortelainen (flöjt)
Det föddes år 1841 i Visby en flicka som tre år gammal hittade på följande lek: var och en av sina lekklossar gav hon en ton och på det viset byggde hon bokstavligen små melodier på golvet i barndomshemmet. Ni förstår att detta så småningom skulle bli en av Sveriges största kompositörer. Elfrida Andrée hette hon.
Organist var det yrke som valdes som lämpligt för Elfrida och 16 år gammal tog hon organistexamen vid Musikaliska Akademiens skola. Dumt nog var det olagligt för kvinnor (trots examen) att jobba som organister i Sverige. Familjen Andrée formerade sig och med hjälp av pappans kontakter i riksdag och medier samt Elfridas outtröttliga flit lyckades de ändra på ett antal av Sveriges lagar till kvinnors fördel. 20 år gammal tillträdde hon som organist i Finska kyrkan i Stockholm och efter audition blev hon 26 år gammal enhälligt vald till Europas första kvinnliga domkyrkoorganist i Göteborgs domkyrka.
Elfrida var mån om att kunna sköta hela organistyrket perfekt så ingen i efterhand kunde hävda att yrket trots allt inte kunde innehas av kvinnor. Häri ingick bland annat orgelns stämning. På kvällarna smög hon upp på orgelläktaren med sin kammarjungfru Lisen som fick sköta bälgtramporna medan hon övade sig i att stämma och reparera orgelns mekanik. Jag kan inte låta bli att förundras över hennes psyke, det känns som att hon tog varje motgång som motivation att stångas ännu hårdare. Jag skall ändå en gång komma fram. Är jag ej värdig därtill nu, så skall jag slutligen bli det genom arbete, skrev hon efter en dålig recension.
Stärkt av sin nya position och sitt härligt högtravande manifest om att arbeta för det qvinliga slägtets höjande ville Elfrida naturligtvis erövra fler manliga domäner. Siktet riktades mot dirigering och komposition av orkesterverk. Hon kände till de ledande kvinnliga dirigenterna i Europa, Louise Héritte-Viardot och Josephine Amann Weinlich som båda varit i Sverige, och komposition hade hon studerat under Stockholmstiden för Ludvig Norman.
Som organist och senare som ledare för Arbetarinstitutets folkkonserter hade hon möjlighet att få sina verk framförda av stadens yrkesmusiker och dirigera dem själv. Både musikerna och recensenterna uttryckte ofta sitt erkännande gentemot henne som dirigent. Elfrida programlade gärna kollegorna Helena Munktell och Laura Netzels musik och de gjorde detsamma för henne i sina hemstäder, systerskapet i branschen var starkt.
Elfrida som person verkade mest i Göteborg men hennes musik spreds vidare i Europa. Mest framgångsrik var kantaten Snöfrid för mezzo, tenor, kör och orkester som spelades av praktiskt taget alla orkestersällskap i Sverige ett par gånger om, orgelsymfonierna gick varma i England och hon fick hedersomnämnanden vid anonyma kompositionstävlingar för sin konsertouvertyr i g-moll och pianokvintett. Hennes största flopp, men min personliga favorit, är operan hon skrev med Selma Lagerlöf: Fritiofs saga. Mer spännande story får du leta efter, inte minst tack vare karaktären Guatemi – den finska trollkunniga drottningen som driver hela handlingen. Musiken beskriver rollerna hjärtkramande bra och Elfrida målar sådana stämningar att man är fast från början till slut. Den spelades aldrig med orkester under hennes tid men har på sistone framförts konsertant ett par gånger. Den sceniska världspremiären är dock fortsatt ledig att ta (ta den!) För den sugne finns noterna till flertalet av Elfridas kammarverk att ladda ner gratis från levandemusikarv.se och för dig som vill lyssna rekommenderar jag särskilt pianotrion i g-moll och symfonin nr 2.