Sjukhuset är en språkfråga

RASEBORGS SJUKHUS HUS har alltid varit avogt inställt till Raseborgs sjukhus, och dess föregångare. Sjukhuset har klarat sig exemplariskt i många internationella mätningar, särskilt när det gällde förlossningsavdelningen, som naturligtvis måste läggas ned, för att resten av HUS’ enheter hamnade i dålig dager och för att avdelningen låg i ett område med svenskspråkig majoritet. Därefter har man med alla medel gjort sjukhusets existens så svår som möjligt, och de ständiga nedläggningshoten har gjort att personalen inte vågar ta anställning. Detta i sin tur har gjort att man varit tvungen att hyra in dyr personal, och nu hänvisar man till att personalkostnaderna är för höga, och ingen vill ta anställning. Detta var väl styrelsens avsikt från första början för att ha en orsak att trappa ned verksamheten. Man kan väl inte tro att styrelsen för HUS skulle vara så enfaldig att man inte skulle ha förstått detta. Alltså måste man se efter orsaken någon annanstans, och den enda logiska orsaken är att sjukhuset ligger på fel område, sett från HUS-styrelsens sida. Så tänk om man i HUS’ styrelse för en gångs skull kunde frånse språkpolitiken?

Nu senast borde väl alla förstå hur viktigt det är att ha sjukhus utspridda, särskilt i det forna nyländska länet. Detta är ju en fråga som berör den nationella säkerheten! Om vi frånser den aktuella viruskampen och tänker på sjukhusbakterier är det ansvarslöst att stänga sjukhus, för om något sjukhus i huvudstadsregionen skulle smittas räcker kapaciteten ju inte till, utan att äventyra patientsäkerheten.

Nu är det inte fråga om att få tilläggstid åt Raseborgs sjukhus, vi måste få ett beslut om att det skall finnas kvar! På så vis får man också personal till normala kostnader då de vet att de har en stadigvarande arbetsplats.

Således skulle också problemet om man fått bra vård eller inte lösa sig.