Prognos: 1 800 fler svensk­språ­ki­ga i Fin­land om 20 år

Den svensk­språ­ki­ga be­folk­ning­en för­vän­tas öka i Sib­bo, Gran­kul­la, Larsmo, Åbo och på Åland. Den störs­ta minsk­ning­en för­vän­tas i Han­gö, Pyt­tis och Kristi­nestad, vi­sar en färsk prognos. Ser man till na­ti­vi­te­ten är det in­te li­ka dys­tert på svensk­språ­kigt hål

Hufvudstadsbladet - - Ny­he­ter - ERIK SAND­STRöM/SPT

Låg na­ti­vi­tet har väckt oro om be­folk­nings­ut­veck­ling­en i Fin­land, men en­ligt en rap­port av Jan Saa­re­la, fors­ka­re i de­mo­gra­fi vid Åbo Aka­de­mi, ser lä­get in­te li­ka dys­tert ut på svensk­språ­kigt håll. Rap­por­ten har getts ut av tan­kes­med­jan Mag­ma och Folk­ting­et.

– Den över­gri­pan­de kon­klu­sio­nen är att vi fram till år 2040 kan för­vän­ta oss en ök­ning av den svensk­språ­ki­ga be­folk­ning­en med någ­ra få tu­sen per­so­ner i lan­det som hel­het, skri­ver Saa­re­la i rap­por­ten.

Saa­re­la har bland an­nat sam­man­ställt en prognos på kom­mun­ni­vå för den svensk­språ­ki­ga be­folk­ning­en i en­språ­kigt svens­ka och två­språ­ki­ga kom­mu­ner år 2040. De re­gi­o­na­la skill­na­der­na är sto­ra.

Den svensk­språ­ki­ga be­folk­ning­en för­vän­tas öka klart i Sib­bo (28 pro­cent), Gran­kul­la (18 pro­cent), Larsmo (16 pro­cent), Åbo (14 pro­cent) samt på Åland som hel­het (17 pro­cent).

Den kraf­ti­gas­te minsk­ning­en för­vän­tas ske i Han­gö (–26 pro­cent), Pyt­tis (–16 pro­cent), Kristi­nestad (–16 pro­cent), Kaskö (–14 pro­cent), Lo­vi­sa (–13 pro­cent), Lapp­träsk (–13 pro­cent), Ki­mi­to­ön (–12 pro­cent), Ra­se­borg (–12 pro­cent), Lo­jo (–10 pro­cent) och Kors­näs (–10 pro­cent).

Jan Saa­re­la po­äng­te­rar än­då att det in­te krävs sto­ra för­änd­ring­ar för att pro­gno­sen ska slå fel – spe­ci­ellt på kom­mun­ni­vå.

– På små or­ter räc­ker det med att ett par fa­mil­jer flyt­tar för att man ska se en pro­cen­tu­ell skill­nad, sä­ger Saa­re­la.

Tren­den vän­der

Se­dan 1990 har den svensk­språ­ki­ga be­folk­ning­en mins­kat med kring 3 pro­cent, men den tren­den ver­kar nu vän­da mot en li­ten ök­ning. 2040 för­vän­tas de svensk­språ­ki­ga va­ra kring en pro­cent fler än 2018.

– Den sto­ra skill­na­den är egent­li­gen ål­ders­struk­tu­ren som in­te har va­rit så gynn­sam för den fin­lands­svens­ka be­folk­ning­en fram till nu.

Det finns allt­så fler unga per­so­ner som är re­gi­stre­ra­de som svensk­språ­ki­ga än ti­di­ga­re.

Ur­ba­ni­se­ring­en le­der till skill­na­der mel­lan kom­mu­ner, men svensk­språ­ki­ga flyt­tar i aning­en mind­re grad än finsk­språ­ki­ga. De svensk­språ­ki­ga som flyt­tar gör det of­ta in­om Svensk­fin­land. Be­folk­ning­en mins­kar fram­för allt i kom­mu­ner som in­te grän­sar till en stör­re stad och som har en äld­re be­folk­ning.

– Det är klart att små or­ter där be­folk­ning­en mins­kar mås­te se över eko­no­min och sin ser­vice­struk­tur.

Den på­gåen­de co­ro­nakri­sen är ock­så ett osä­ker­hets­mo­ment då det gäl­ler pro­gno­ser.

– Det finns stu­di­er på att na­ti­vi­te­ten of­ta är hög­re i kris­ti­der, men nu vet vi väl­digt li­te om hur länge kri­sen kom­mer att fort­sät­ta och om det går över snabbt så är det svårt att tro att den får någ­ra stör­re ef­fek­ter. De eko­no­mis­ka följ­der­na kan gi­vet­vis på­ver­ka folks be­te­en­de och flyt­tan­de.

Öv­ri­ga språk kom­mer in

Ti­mo Aro, ex­pert på be­folk­nings­ut­veck­ling vid kon­sult­bo­la­get MDI, sä­ger att skill­na­der­na mel­lan den finsk­språ­ki­ga och den svensk­språ­ki­ga be­folk­ning­en när allt kom­mer om­kring är gans­ka små.

– Den störs­ta för­änd­ring­en i be­folk­nings­ut­veck­ling­en är egent­li­gen den sto­ra ök­ning­en av per­so­ner med and­ra mo­ders­mål, sä­ger Aro.

Han ser in­teg­ra­tion på svens­ka som en vik­tig möj­lig­het för språ­ket i Fin­land. An­ta­let per­so­ner med and­ra språk än fins­ka, svens­ka el­ler sa­mis­ka som mo­ders­mål för­vän­tas fort­sät­ta öka i en snabb takt.

– På hös­ten rap­por­te­ra­des det myc­ket om att Fin­lands be­folk­ning för­vän­tas bör­ja mins­ka 2031. Men

folk­grup­pen med in­hems­ka mo­ders­mål bör­ja­de mins­ka re­dan 2014.

”Di­stans­ar­be­te går bra”

Mi­la Segervall, stads­di­rek­tör i Kristi­nestad, sä­ger att pro­gno­ser­na in­ver­kar på pla­ne­ring­en av bland an­nat äldre­vår­den och skol­nä­tet. En­ligt pro­gno­sen för­vän­tas Kristi­nestads be­folk­ning mins­ka i snabb takt.

– För oss som in­te kan er­bju­da ut­bild­ning ef­ter and­ra sta­di­et el­ler gym­na­si­et märks ur­ba­ni­se­ring­en väl­digt tyd­ligt. Jag tyc­ker att det är bra att stu­de­ra på and­ra or­ter, men se­dan be­hö­ver vi loc­ka hem dem igen, sä­ger Segervall.

Hon sä­ger ock­så att det rå­der ar­bets­krafts­brist vil­ket för­vär­ras av att en del flyt­tar till Sve­ri­ge.

– Spe­ci­ellt har många svens­ka kom­mu­ner re­kry­te­rat vård­per­so­nal, vil­ket le­der till svå­rig­he­ter för oss.

Sam­ti­digt ser hon en ljus­glimt för små kom­mu­ner un­der co­ro­nakri­sen. En­ligt Segervall är det skönt att ha myc­ket plats om­kring sig då man mås­te und­vi­ka fy­sisk kon­takt.

– An­vänd­ning­en av di­stansmö­ten har ock­så ex­plo­de­rat, vil­ket vi­sar att det är möj­ligt att bo på ett stäl­le trots att ar­bets­gi­va­ren finns på en an­nan ort.

WECKSTRöM/HBL-AR­KIV FO­TO: LEIF

Sib­bo­strand är ett ny­byggt, men fort­fa­ran­de halv­fär­digt, bo­stads­om­rå­de med havs­ut­sikt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.