Billigare bensin i coronavirusets spår
Råoljepriset har störtdykt på grund av priskrig och kollapsad efterfrågan
Under våren har det blivit allt billigare att köra bil, då råoljepriset mer än halverats. I förhållande till hur mycket billigare oljan har blivit är ändå prissänkningen på bränslet förhållandevis måttlig – priset på 95-oktanig bensin har minskat med ungefär 20 cent sedan januari.
Det beror bland annat på att konsumentpriset till största del utgörs av skatter, säger experter som HBL har talat med.
Men även om råoljepriset bara är en del av priset vid bensinpumpen så är det ändå den huvudsakliga förklaringen till prisfluktuationerna. Hur bränslepriset förändras framöver är därför beroende av den fortsatta utvecklingen på råoljemarknaden.
– Det finns inte mycket utrymme för att bensinen skulle bli ännu billigare. Däremot kan det stiga marginellt om Opec-ländernas överenskommelse om att minska produktionen får effekt, säger Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich.
1,179 euro per liter.
Så mycket kostade den 95-oktaniga bensinen vid en mack i Alavus i Södra Österbotten på annandag påsk, vilket var påskhelgens lägsta notering på nätsidan polttoaine.net som samlar aktuell information om bensinpriser i Finland.
Priset på bensin har fallit i takt med att råoljepriset har kollapsat under våren, och numera betalar finländarna i genomsnitt 20 cent mindre per liter än i januari.
– Bensinpriset följer råoljepriset med viss fördröjning, men nu har det troligtvis justerats till en nivå som avspeglar råoljans prissänkning, säger Mika Wiljanen, vd för energibolaget St1.
I förhållande till hur mycket billigare råoljan har blivit är ändå prissänkningen på bränslet förhållandevis måttlig. Samtidigt som bensinpriset har sjunkit med cirka 15 procent har priset på råolja mer än halverats, till en nivå som är den lägsta sedan åren efter millennieskiftet. Under tisdagen handlades ett fat nordsjöolja för kring 30 dollar, då det i januari kostade närmare 70.
Orsaken till att bränslepriset inte har sjunkit lika mycket är att priset för råoljan bara utgör en liten del av vad konsumenten betalar för att fylla tanken. Över 70 procent av konsumentpriset utgörs av skatter, säger Wiljanen. Kostnaden för att förädla olja till bensin är också hög.
– Därutöver påverkas priset av ett antal andra faktorer, såsom dollarkursen och den lokala konkurrensen bland bensinstationerna, säger Wiljanen.
Ett fallande råoljepris som inte i samma grad syns vid bensinpumpen får ofta folk att fråga sig om orsaken är att bensinstationerna tar högre marginaler på sin bensinförsäljning. Det finns dock flera faktorer som ger effekt i motsatt riktning, påpekar Wiljanen.
– Bolagen köper ofta bränsle i förväg, och om försäljningspriserna sjunker efter inköpstillfället blir effekten på marginalerna negativ.
Wiljanens resonemang stöds av Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich.
– Det här är något som energibolagen ofta anklagas för, men låg efterfrågan i kombination med lokal konkurrens gör det svårt att ta höga marginaler.
Von Gerich håller också med Wiljanen om att bränslepriserna nu verkar ha justerats enligt priset på råolja. Han påpekar att svängningarna i bränslepriserna i regel är mindre i Europa än i USA, på grund av den höga skatteandelen. Där har genomsnittspriset på bensin på bara ett år sjunkit från 2,8 dollar per gallon till 1,8, vilket motsvarar ungefär 0,44 euro per liter.
Inga stora prisökningar att vänta
Även om råoljepriset utgör en liten del av det slutgiltiga priset vid bensinpumpen så är det ändå den huvudsakliga förklaringen till prisfluktuationer, säger von Gerich. Hur bränslepriset förändras framöver beror därför på den fortsatta utvecklingen på råoljemarknaden.
Den kaosartade utvecklingen under våren är ett resultat av två saker: dels den bristande efterfrågan på olja som coronapandemin har gett upphov till, dels priskriget som utbröt mellan Ryssland och Opecländerna med Saudiarabien i spetsen i mars. Bakgrunden är att Ryssland inte gick med på att minska produktionen, vilket fick påföljden att saudierna öppnade kranarna för att pressa ner priset och därigenom tvinga ryssarna till samarbete.
– Man kan konstatera att priskriget bröt ut vid sämsta tänkbara tidpunkt, då efterfrågan redan var extremt låg, säger von Gerich.
På påskdagen kunde Opec-länderna, tillsammans med viktiga spelare som Ryssland, Kazakstan och Mexiko, enas om en överenskommelse som beskrivits som historisk och syftar till att sätta stopp för prissänkningen. Under maj och juni kommer oljeproduktionen att minska med 9,7 miljoner fat om dagen, vilket motsvarar ungefär 10 procent av den globala tillgången på olja.
Av de första marknadsreaktionerna att döma har investerarna inte varit översvallande optimistiska. Priset steg något under måndagen, för att sedan sjunka igen på tisdagen. Enligt von Gerich kommer det att ta tid innan produktionsminskningen får effekt på prisnivån, eftersom lagren redan är fulla.
– Men med tanke på att ekonomin är så svag just nu är det svårt att se några prisökningar åtminstone på kort sikt. På längre sikt beror utvecklingen helt och hållet på om ekonomin, och efterfrågan, återhämtar sig. Men det kommer att ta år innan vi når upp till de nivåer på 60–70 dollar per fat som vi såg i januari.
Flera analytiker har uttryckt oro för att produktionsminskningen på tio procent är för liten för att dämpa efterfrågetappet, som uppskattats vara mellan 20 och 30 procent stort. Om återhämtningen blir långvarig är det oklart om de mindre priskänsliga länderna faktiskt håller sig till avtalet. Allra mest sårbara är de högt belånade amerikanska bolagen, som förlitar sig på små fyndigheter av skifferolja som är dyr att utvinna.
– Samtidigt har också länder som Saudiarabien, som har mycket lägre produktionskostnader än USA, byggt upp sina offentliga finanser kring en prisnivå som är mycket högre än den nuvarande.
Vad är din prognos för hur utvecklingen kommer att synas i bränslepriserna? – Det finns inte mycket utrymme för att bensinen skulle bli ännu billigare, däremot kan priset stiga marginellt om produktionsminskningen får effekt.