64 personer har dött i covid-19 i Finland

Demokraterna i USA vill inte göra om samma misstag som för fyra år sedan, alla sprickor inför presidentvalet ska tillslutas för att stoppa Trump.

Få hade för ett par månader sedan trott att Demokraternas presidentkandidat i praktiken är klar redan i början av april. Ingen hade heller för bara ett par veckor sedan trott att de två som var kvar i racet, Bernie Sanders och Joe Biden, gör gemensam sak och mer än ett halvt år före själva presidentvalet driver en gemensam kampanj.

De snabba och överraskande svängningarna beror i hög grad på coronaviruset och dess framfart, inte minst i USA.

Situationen i Demokraternas primärval har växlat ovanligt mycket. Ännu i februari var den tidigare vice presidenten Joe Biden i det närmaste uträknad, medan den oberoende, vänsterliberale Bernie Sanders toppade opinionsmätningarna. På bara några veckor svängde det och efter supertisdagen i början av mars stod det klart att Joe Biden blir oerhört svår att besegra.

Därefter satte covid-19 in på allvar. Hela primärvalsrörelsen gick i stå och de flesta nomineringsval sköts upp.

Sanders började dra sina slutsatser och förra veckan meddelade han att han ger upp. Därmed stod det klart att Biden blir Demokraternas utmanare till president Donald Trump.

Fokus riktades omedelbart på hur Demokraterna ska kunna överbrygga de djupa klyftorna inom partiet. Sanders ligger klart vänster om Biden och därmed finns det också stora skillnader mellan deras anhängare.

Vermontsenatorn Sanders tävlade om Demokraternas presidentkandidatur också för fyra år sedan. Då förlorade han mot Hillary Clinton, men fajten var blodig in på målstrecket och många av hans anhängare gav inte sin röst åt Clinton i presidentvalet. Det kan ha avgjort valet till Trumps fördel.

Den här gången agerade Sanders annorlunda. Redan i måndags gick han ut med sitt fulla stöd för Biden och uppmanade samtidigt alla sina anhängare att stöda och jobba för Biden i presidentvalet. Biden svarade för sin del att han också behöver Sanders – och inte bara under resten av kampanjen utan också då han som president ska regera.

Det bör ses som en antydan om att Sanders kan räkna med en viktig position i Bidens administration om han flyttar in i Vita huset. Det är samtidigt ett löfte som Sanders trogna anhängare borde uppskatta.

Sanders och Biden har till skillnad från många andra demokrater som politiskt står relativt långt från varandra varit återhållsamma i sin kritik av den andra. De har tvärtom oftast varit artiga och upprepade gånger sagt att de är vänner.

Om Sanders nu öppna stöd för Biden också får ett gensvar i form av politiska eftergifter och inslag från Sanders politiska program i Bidens kampanj kan det vara av avgörande betydelse för Bidens chanser att rå på Trump.

Förberedelser har redan gjorts för att skapa gemensamma arbetsgrupper inom olika centrala ämnesområden där kampanjfolk från både Bidens och Sanders läger ingår. Det visar att det finns allvar i försöken att hitta kompromisser som kan blidka Sanders supportrar.

Demokraterna behöver alla sina potentiella väljare då det är dags för presidentval. Det kan slutligen vara coronavirusets effekter på olika plan, inte minst de ekonomiska, som fäller avgörandet i presidentvalet. Det blir då en folkomröstning om hur Trump har lyckats hantera epidemin.

Fyra år till med Trump kunde bli en mardröm för många fler än hans amerikanska motståndare. Sanders har betecknat Trump som den farligaste presidenten i USA:s moderna historia. Hans tid i Vita huset har hittills inte motsvarat något annat presidentskap, det har stundvis gränsat till galenskap.

Med tanke på att Trump under sin första period har agerat med en ny fyraårsperiod i sikte kan man bara fråga sig hur en andra mandatperiod kunde bli – då han inte behöver bry sig om omval och hur väljarna kan tänkas uppleva hans agerande.

Nu har 3 161 fall av coronaviruset bekräftats i Finland. De flesta fallen finns i Helsingfors.

Antalet bekräftade fall av coronaviruset steg på måndagen till 3 161. Det är en ökning med 97 fall från dagen innan.

Under hela påskhelgen, från skärtorsdagen till måndagen, ökade antalet bekräftade fall med 556.

64 personer har nu dött i covid-19. Det är 5 personer fler än dagen innan.

Det totala antalet patienter som behöver sjukhusvård i Finland är 232, varav 75 är intagna på intensivvårdsavdelningar, enligt THL:s senaste uppgifter. Det är knappt någon skillnad alls jämfört med uppgifterna från dagen innan.

Tiotals har fått lämna sjukhusen

Största delen av coronafallen, 1 987, har bekräftats i Nyland och största delen av dessa, 1 117 fall, har bekräftats i Helsingfors.

Medianåldern för de som dött i viruset är 81 år. Av de döda är 70 procent män och 30 procent kvinnor.

I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) vårdas 162 personer för covid-19. Av dem vårdas 49 patienter på intensivvårdsavdelning. 43 personer har dött av covid-19 inom HUS hittills.

Tiotals patienter som fått sjukhusvård har blivit friska och kunnat återvända hem.

Färre i intensvivård i Åbo

I Egentliga Finland var läget inom vården lugnare än befarat under påskhelgen.

Mikko Pietilä, chefsöverläkare vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), säger att påskhelgen var lugnare än vad de befarat, med avseende på coronaepidemin. Antalet patienter som får intensivvård har till och med minskat under långhelgen.

– Vi har kunnat flytta några patienter från intensivvård till andra vårdavdelningar, säger Pietilä.

Enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) senaste siffror vårdas 18 coronapatienter vid ÅUCS. 7 av dem vårdas på intensivvårdsavdelning.

Vid ÅUCS har två personer dött i covid-19, som orsakas av coronaviruset.

Pietilä konstaterar att antalet bekräftade fall av coronaviruset ännu stiger i Egentliga Finland.

– Förra veckan bekräftades 10 fler fall av coronaviruset än veckan innan.

Sammanlagt har 79 fall bekräftats i Åbo.

ÅUCS har skurit ner på antalet icke-brådskande operationer med 30-40 procent på grund av coronaepidemin.