Försökte spela ut USA – sedan hamnade Ryssland i händerna på saudierna
I måndags meddelade Opec och ytterligare tio oljeproducerande länder, bland dem Ryssland, att man drar ner på oljeproduktionen. Rysslands försök att spela ut den amerikanska skifferoljeindustrin har med andra ord misslyckats.
Oljeproduktionen kommer att minska med 9,7 miljoner fat om dagen. Det motsvarar ungefär 10 procent av den globala tillgången på olja. Förutom Opecs medlemmar har bland annat Ryssland, Kazakstan och Mexiko skrivit på uppgörelsen.
Ryssland fick krypa till korset, efter att ha satt i gång ett priskrig i början av mars. Då vägrade Moskva gå med på Saudiarabiens förslag att minska oljeproduktionen. Resultatet var att rubeln störtdök. Nu befinner sig Ryssland i en allt svårare situation då coronaviruset sprider sig och statskassan är beroende av oljeinkomsterna.
– Det här priskriget kunde inte ha tajmats sämre, sade den ryska journalisten Michail Fischman på den oberoende tv-kanalen Dozjd i fredags.
– Mohammed bin Salman är inte som Gerhard Schröder. Hans dröm är inte att jobba på Rosneft. Och han är oemottaglig för Putins charm, säger Vladislav Inozemtsev till Novaja Gazeta. Inozemtsev är ekonom på tankesmedjan Forskningscentrum i Moskva.
Det var i praktiken Igor Setjin som låg bakom priskriget. Setjin är Rosnefts ordförande och Putins före detta assistent. På nätet går det fortfarande att hitta gamla nyhetsinslag där Setjin bär Putins portföljer.
Igor Setjin har gått från att vara Putins personliga sekreterare på 1990-talet till en av Kremletablissemangets mest inflytelserika och självsvåldiga aktörer. Efter att Putin blev president utnämnde han Setjin till styrelseordförande för det statliga ryska oljebolaget Rosneft.
Setjin organiserade slakten av flera stora privata oljebolag – först Yukos och därefter Basjneft. Under de senaste åren har han fokuserat starkt på att dra undan mattan för de amerikanska skifferoljebolagen, som han betraktar som sina (och därmed Rysslands) personliga fiender.
Det var också därför han avvisade en överenskommelse med Saudiarabien. Målet var att klämma åt de amerikanska skifferoljebolagen. Resultatet, enligt både Inozemtsev och flera andra ryska bedömare, är att den ryska rubelns öde hamnade i händerna på den saudiska kronprinsen Mohammad bin Salman.
Rubelkursen är beroende av oljepriserna och har fallit som en sten. I början av januari var oljepriset 65,4 dollar per fat, i mars nere på drygt 20 dollar.
– Allt det här gick att förutse.
Det här priskriget kunde inte ha tajmats sämre. Michail Fischman journalist
Saudierna styrde spelet. För Rosneft var huvudsaken att försvåra situationen för amerikanska oljebolag. Deras sätt att agera ser mycket komiskt ut i efterhand, säger Inozemtsev till Novaja Gazeta.
Den ryska ekonomin, som mycket långsamt har hämtat sig sedan krisen 2014, måste alltså nu hantera två kriser samtidigt. Först sjönk rubeln, därefter kom coronan. Enligt Rysslands finansminister Anton Siluanov är coronan ett betydligt större problem. De ryska oljebolagen har en buffert, medan pandemin påverkar hela ekonomin – turismen, handeln, produktionen.
Fallande priser kan gynna
Också president Vladimir Putin säger att coronaviruset ur ekonomisk synvinkel är betydligt allvarligare än finanskrisen 2008–2009. Regeringen har också aviserat ett stödpaket för företagare där bland annat skattelättnader ingår. Men det är oundvikligt att den ryska medelinkomsten faller i år och konsumtionen går ner.
Enligt Wieninstitutet för internationella ekonomiska studier är det sannolikt att Rysslands bnp krymper med 0,1 procent i år. En av de viktigaste orsakerna är att exporten av olja och gas sjunker.
Samtidigt finns det analytiker som tror att de fallande oljepriserna på sikt kan gynna både Ryssland och Saudiarabien. Enligt Financial Times är det en fördel för de stora oljeproducenterna med en prisutveckling som häftigt går upp och ner. Ju brantare priset rasar, desto svårare blir det för de mindre skifferoljeproducenterna att överleva fallet. De har mindre marginaler och har sällan råd att bida sin tid. Ryssland och Saudiarabien har lägre produktionskostnader och stora buffertar.
Har det här varit Rysslands mål från början? Att slå ut de amerikanska skifferoljebolagen genom att ta till storsläggan och kallt räkna med att de har råd att betala priset? De ryska oljebuffertarna är tillräckligt stora för att klara statsbudgeten i år utan större problem.
Det är möjligt. Men en sak är säker, nämligen att varken Igor Setjin eller Vladimir Putin hade räknat med någon pandemi. Hur långtgående följder den kan betyda för den ryska ekonomins del vet vi först mycket senare.
Donald Trump har för sin del hyllat avtalet att dra ned på oljeproduktionen, eftersom det räddar jobb inom den amerikanska oljesektorn. Det här var inte Setjins avsikt, men nu blev han tvungen att ta skeden i vacker hand. Coronan har vänt upp och ner på de flesta strategier i Kreml.