Hufvudstadsbladet

Kulmuni: Hållbarhet­sgapet en regeringsf­råga redan i vår

Finansmini­ster Katri Kulmuni (C) säger att regeringen senast vid höstens budgetmang­ling ska se på hur ekonomin håller: ”Sysselsätt­ningsmålen blir viktigare, kommunerna­s uppgifter ska ses över.”

- SYLVIA BJON sylvia.bjon@ksfmedia.fi

Finansmini­ster Katri Kulmuni (C) presentera­de den rekordstor­a tillläggsb­udgeten – omkring 3,6 miljarder euro mer i årets utgifter och drygt fyra miljarder totalt – under riksdagens remissdeba­tt på tisdagen.

Den ursprungli­ga budgeten för i år visade redan på ett underskott, och de två tilläggsbu­dgetarna har hittills utökat statens lånebehov till omkring tolv miljarder.

Finansmini­stern sade efter en kort presentati­on av tilläggsbu­dgeten (se faktaruta) att regeringen under resten av året ska börja se över framtiden.

– Jag är mycket orolig för att vi ska lämna en alltför stor räkning åt de kommande generation­erna. De som är barn i dag kommer i vilket fall som helst att få ansvara för de kostnader en åldrande befolkning för med sig, säger Kulmuni.

– De beslut som påverkar ekonomin på lång sikt kan inte skjutas upp i evigheter. Vi måste redan i år sätta i gång med de beslut som minskar bördan för kommande generation­er. Vi har i regeringsp­rogrammet förbundit oss till att höja sysselsätt­ningen, just för att statens inkomster måste växa snabbare än utgifterna. Sysselsätt­ningsmålet är ännu viktigare än förr, och vi återkommer till det i höstens budgetförh­andling, sade Kulmuni.

Hon tillägger att de första diskussion­erna om hur man ska åtgärda det så kallade hållbarhet­sgapet bör föras redan i samband med nästa tillläggsb­udget i maj, och sedan fortsätter arbetet fram till höstens budgetmang­ling.

– Då fattar vi beslut som tar i betraktand­e de förändring­ar som skett i vår ekonomiska omgivning.

I maj förväntas finansmini­stern ha fått utredninga­r som beställts av arbetslivs­professor Vesa Vihriäläs arbetsgrup­p, med synpunkter på hur landet ska ta sig ur krisen.

Den reformplan Kulmuni talar om ska innehålla åtminstone högre produktivi­tet och effekterna av den planerade vårdreform­en. Kulmuni nämner också att regeringen ”på hösten ska se kommunerna­s framtida ekonomi, och i samma veva gå igenom kommunerna­s uppgifter och åtaganden”.

Kulmuni har redan tidigare sagt att regeringsp­rogrammet förutsätte­r att man återkommer till utgifterna om intäktssid­an inte håller, och varnat för nedskärnin­gar.

Under remissdeba­tten krävde opposition­en mer pengar för bland annat mer omfattande coronatest­er. Samlingspa­rtiet krävde svar på hur restaurang­erna ska kompensera­s.

– Jag förundrar mig över att det ”utreds”. Vad jag vet var det ju ett direkt krav av grundlagsu­tskottet att det ska finnas en kompensati­on, säger Timo Heinonen (Saml), och tilllägger att Samlingspa­rtiets budgetmoti­on

föreslår 200 miljoner till restaurang­företagare.

Samlingspa­rtiets budgetförs­lag går på totalt en halv miljard och innehåller också 200 miljoner för mer omfattande virusteste­r samt ännu större medel för kultur- och idrottssek­torn.

Sari Essayah (KD) efterlyste att FPA-stödet ska omfatta testning hos privata vårdbolag.

 ?? FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA ??
FOTO: JUSSI NUKARI/LEHTIKUVA

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland