Danska frisörer jublar
Ja till frisörer, tatuerare och domstolar. Nej till restauranger, kaféer och högskolor. Nu blev det klart hur Danmark ska fortsätta öppna upp samhället i detta skede av coronakrisen.
Medan danska restauranger och kaféer uppmanas fortsätta hålla stängt, har frisörsalongerna anledning att glädjas. På måndag får de återgå till arbetet. Också tandläkare, tatuerare, fysioterapeuter och massörer får öppna igen.
Efter flera dygn av segslitna förhandlingar har partierna i Folketinget enats om hur Danmark ska öppna upp ännu mer i det som kalllas fas 1. Danmark ligger, grovt taget, en dryg vecka före Finland i coronaepidemins förlopp, och även om åtgärderna inte varit exakt likadana har Finland följt efter danskarna i flera avseenden. I skrivande stund rapporterar Danmark 321 döda, 92 i intensivvård och 7 073 smittade. Över 87 000 människor har testats.
Eftersom åtgärderna i Danmark har fungerat tillfredsställande så här långt, har en gradvis och försiktig återgång till ett öppnare samhälle inletts den här veckan. Först ut har daghem, förskolor och skolor för de yngsta varit.
I onsdags, den 15 april, återupptogs skolarbetet runtom i Danmark och det har varit mycket fokus på att lära barnen tvätta händerna flera gånger om dagen och fortsätta hålla avstånd till varandra, både i klassrummet och på rasterna. I och med skolöppningen återgår även en stor mängd lärare, pedagoger och annan personal till jobbet samtidigt som föräldrarna frigörs för sitt eget arbete.
Den socialdemokratiska minoritetsregeringen under ledning av statsminister Mette Frederiksen har varit utsatt för hård press från borgerligt håll om att ge klartecken till näringslivet att köra i gång på nytt. Frederiksen har den senaste tiden haft fullt sjå med att parera politiska utspel om att Danmark stängt ner mycket och för tidigt. Det är mycket av den politiska pressen som ligger bakom nattens avtal.
Och nu är det alltså klart vad tilllägget till fas 1 innehåller. Den ekonomiska bugningen görs framför allt mot små privatföretagare som frisörer, tandläkare, tatuerare, fysioterapeuter och massörer som får öppna igen från och med måndag, den 20 april.
De är jublande glada. Johnny Brink, ledare av facket Frisørlaug Nord, säger till Danmarks Radio att det här är något man kollektivt väntat på:
– Det blir en glädjens dag på måndag. Jag har suttit uppe hela natten och följt nyheterna och är mycket glad.
I avtalet finns en möjlighet inskriven för de företagare som inte vill öppna att fortsätta få lönekompensation motsvarande 80 procent.
En annan grupp företagare som hoppats på ett ja är ägare till restauranger och kaféer, men de uppmanas fortsätta hålla stängt.
När partierna bänkade sig till förhandlingar hade alla partier med sig långa önskelistor över företagargrupper, och flera av dem prioriterade kaféer och restauranger högt. Men smittskyddsmyndigheterna, med direktör Kåre Mølbak från Statens Serum Institut som talesperson, avråder bestämt med motiveringen att danskarna redan börjat slappna av i sin inställning till restriktionerna. Det föreligger alltså en risk för att epidemin tar fart på nytt.
En rapport från institutet har läckt ut, och tillsammans med en mätning över folks beteende drar myndigheterna slutsatsen att danskarna inte längre håller lika strikt på sin sociala isolering. Att öppna kaféer och restauranger passar illa i den ekvationen, menar Mølbak.
En som trots allt är nöjd i dag är Nya Borgerligas partiledare Pernille Vermund.
– Att öppna kaféer och restauranger hade varit att spela för högt med de insatser som hittills gjorts för smittskyddet, säger hon i en kommentar till tidningen Berlingske.
Också det största oppositionspartiet Venstres ledare Jacob EllemanJensen ger avtalet sitt stöd men försitter ändå inte en chans att kräva en strategi för fortsättningen, det vill säga en detaljerad plan för fas två, som väntas komma kring 10 maj.
”Det som är viktigt nu är att få perspektiv över resten – alltså en färdplan. Vi är på väg över en bro, och det är viktigt för alla som kör över den att de ser land på andra sidan. Det är vi skyldiga folk. Det kan inte vara som ett lotteri där vi möts var fjortonde dag och singlar slant om vem som är nästa grupp i tur att gå till jobbet”, säger han till Berlingske.
Domstolarna öppnar
Förutom småföretagare får också vissa samhällsfunktioner och institutioner tillstånd att öppna upp igen. Det gäller domstolar, delar av fängelseväsendet och forskningslaboratorier.
När det gäller utsatta grupper i samhället, som ensamma äldre och barn som lever under svåra hemförhållanden, skjuter regeringen till extra pengar för att hitta sätt att hjälpa dem.
Det är populistpartiet Dansk Folkeparti särskilt glad över. Partiledaren
Kristian Thulesen Dahl twittrar ut sin belåtenhet:
“Vi har önskat ett större fokus på de äldres problem – och det ska ske nu!”
Också Radikale Venstres partiledare Morten Østergaard ger nattens avtal sitt stöd även om hans parti hade önskat att högskolorna hade kunnat öppna igen:
“Det är förargligt att högskolestuderande måste vänta”, skriver han på Twitter.
I det färska avtalet ingår även en överenskommelse om att man ska fortsätta med fas två, som väntas infalla kring den 10 maj. Både från branschorganisationen Dansk Industri och från det danska Ekonomiska rådet har det offentliggjorts rapporter om hur hårt drabbat den danska ekonomin egentligen är av coronaviruset och vilka scenarier som följer beroende på vilka steg beslutsfattarna går inför.
Det arbetet fortsätter partierna i Folketinget med nästa vecka.
Antalet tester för covid-19 kommer att utökas kraftigt. Det beskedet ger statsminister Stefan Löfven (S).
Sedan tidigare har Folkhälsomyndigheten (FHM) fått i uppdrag att ta fram en strategi för att testningen av covid-19-symtom ska kunna skalas upp. Nu är denna klar.
Socialminister Lena Hallengren (S) säger på en pressträff, där även FHM:s generaldirektör Johan Carlson finns med, att Sveriges nya strategi är att poliser, räddningstjänst och ytterligare personal i samhällskritiska uppgifter nu ska testas vid symtom av covid-19.
– Det handlar om att nå 50 000– 100 000 provtagningar per vecka. Svårt att ge en exakt prognos när vi kan vara upp i de siffrorna, det kommer att ta veckor, säger Hallengren.
Statsministern Stefan Löfven inledde fredagens pressträff med att betona allvaret av virusutbrottet.
– Läget är fortsatt allvarligt med fler smittade varje dag. Vi får räkna döda i tusentals, och det är det vi gör nu. Bakom varje siffra finns en människa. Det är en påminnelse till alla som är friska, ta ditt ansvar. säger statsminister Stefan Löfven.
– Vi har också en allvarlig situation inom äldreomsorgen. Insatserna
för att skydda våra äldre behöver intensifieras.
”Livet fortsätter inte som vanligt”
Under fredagen höll också Sveriges utrikesminister Ann Linde en presskonferens med utländska journalister. Där betonade hon att det svenska samhället inte fortsätter som vanligt – trots att många medier har rapporterat det motsatta – och att den svenska strategin för att möta covid-19 inte skiljer sig särskilt mycket från andra länders linjer.
Den svenska modellen för att hantera utbrottet av coronaviruset har fått stor uppmärksamhet utomlands, och svenskarnas rörelsefrihet har av många tolkats som att inget görs för att minska smittspridningen.
Men i Sverige arbetar regeringen i stort på samma sätt som andra länder, säger Ann Linde.
– Vi arbetar med samma utmaningar som andra länder, med att hantera skalan och snabbheten av viruset och trycket på sjukvården, och vi använder samma verktyg som de flesta andra länder: att uppmana till fysisk distansering, att skydda personer i riskgrupper, att genomföra tester och att stärka hälso- och sjukvården för att kunna hantera pandemin.
I internationell press har bilder på knökfulla restauranger med sollapande svenskar kablats ut de senaste veckorna, som ett bevis på den svenska slappheten i förhållande till coronaviruset, men det är en myt att livet fortsätter som vanligt i Sverige, säger Linde.
– Många människor stannar hemma och har slutat att resa. Många företag kollapsar. Arbetslösheten förväntas öka dramatiskt. Det finns en lång rad nya lagar och rekommendationer som påverkar hela samhället. Det är ingen total nedstängning av Sverige, men många delar av det svenska samhället har stängt ned. Många svenskar är hårt påverkade.
Även socialminister Lena Hallengren vänder sig mot bilden av ett Sverige som låtsas som om det regnar.
– Även jag har noterat att det stundvis vädras en tro om att Sverige hanterar viruset på ett radikalt annorlunda sätt än andra länder. Jag delar inte den tron.
Lagar och rekommendationer
Bara i två stora avseenden skiljer sig Sverige från andra länder, enligt Hallengren. Det är att man inte har stängt samtliga skolor och att man inte tvingar människor att vara hemma, i stället arbetar man med en kombination av lagar och rekommendationer, säger Lena Hallengren.
Enligt Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson är det framför allt tonen som skiljer Sverige från andra länder.
– I stället för att säga att du måste stanna hemma, så försöker vi förklara för befolkningen varför det bör göras och anledningen till det, säger han på pressträffen.
Att de svenska åtgärderna är sådana som man kan hålla i länge kommer vara viktigt, säger han.
– Vi måste ha ett hållbart tillvägagångssätt. Detta kan vi hålla i länge, medan vi nu ser i andra länder hur man försöker öppna upp samhället. I det hänseendet är vårt tillvägagångssätt hållbart.
De stränga åtgärder som vidtogs för att sakta in coronavirusets spridning börjar ge resultat. Men när och hur den globala krisen slutar är omöjligt att förutspå. Läget kan beskrivas med Winston Churchills ord: Detta är inte ens början på slutet. Men det är, möjligtvis, slutet på början.
Också läkare lär sig dagligen någonting nytt om viruset och sjukdomen som numera drabbar människor i hela världen. Drygt två miljoner fall i statistiken speglar knappast hela verkligheten, framför allt då smittan sprider sig i Indien, Sydamerika och Afrika.
De ekonomiska konsekvenserna är exceptionella – och i detalj oförutsägbara även för ekonomer. För att ge oss en idé av krisens dimension används historiska jämförelser: stora depressionen på 1930-talet eller spanska sjukan strax efter första världskriget.
Enligt Internationella valutafonden (IMF) krymper världsekonomin i år med tre procent. För USA och andra västliga industriländer väntas nedgången vara dubbelt så stor. Inom euroområdet kan den nå sju procent för Tyskland och bli ännu större för Frankrike och Italien.
En snabb återhämtning anses vara möjlig. Den beror på i vilken utsträckning länderna får kontroll över epidemin och kan steg för steg öppna affärer, företag, skolor och slutligen också gränserna för resande. Det är dock svårt att bedöma de långsiktiga konsekvenserna. I alla fall behövs det enorma summor, genom staternas skuldsättning, för att få en nästan stillastående ekonomi i gång igen och mildra krisens sociala följder.
Detta är en global utmaning som kräver globala lösningar. Men USA, som med en annan president troligtvis skulle ha lett den gemensamma kampen mot pandemin och ekonomisk kollaps, visar sig ovilligt att ta sitt ansvar. Donald Trump pekar hellre ut syndabockar.
Kina däremot, som nu propagerar för sina framgångar mot smittan som en triumf för enpartistaten, är inte tillräckligt trovärdigt för att spela en ledande internationell roll. EU-kommissionens vice ordförande Margrethe Vestager har redan varnat för att kineserna i stor skala kunde köpa upp europeiska företag som går i konkurs.
Det räcker inte att EU-länderna enbart tar hand om krisen på hemmaplan och försvarar sina intressen. De borde tillsammans med andra inom G7-gruppen, som Japan och Storbritannien, påta sig rollen att initiera det internationella samarbetet som nu behövs. Men först och främst måste EU göra sina läxor. Enas om en gemensam politisk vilja. Sluta med att tala illa om varandra och om unionen.
Ingen var verkligen förberedd på krisens omfattning. Då det var nödvändigt att agera snabbt och effektivt, var det också naturligt att varje medlemsland gjorde det utan att tänka på de andra. Men de kan bara gemensamt ta sig ut ur krisen.
Trots principiella motsättningar kunde finansministrar ännu före påsken enas om ett ambitiöst stödpaket på drygt 500 miljarder euro. Det gäller för lån från euroländernas räddningsfond EMS, lån för företag från Europeiska investeringsbanken och ekonomisk kompensation från EU-kommissionen för korttidsarbete. Det är en viktig första hjälp.
Men som redan under eurokrisen fortsätter striden om gemensamma euroobligationer i någon form för att finansiera återuppbyggnaden. Länder i södra Europa ser bara en delad skuldbörda som bevis på solidaritet. Men för många länder i norr är det oacceptabelt. Också här behövs en kompromiss. Visst kan man hitta andra former att ställa upp för varandra.
En av EU:s grundare, den franske utrikesministern Robert Schuman, sade redan i maj 1950 i ett riktgivande tal: Det gemensamma Europa skapas inte i ett svep. Det utvecklas genom konkreta steg och faktisk solidaritet – une solidarité de fait.
”Länder i södra Europa ser bara en delad skuldbörda som bevis på solidaritet. Men för många länder i norr är det oacceptabelt.”