Extrakilon problem vid covid-19
I början av coronaepidemin talade myndigheterna inte så mycket om vad övervikt innebär för den som insjuknar, men nu kommer studier som indikerar att fetma ökar risken för svåra symtom radikalt.
Misstankarna om en koppling mellan övervikt och svåra symtom vid covid-19-smitta fanns redan tidigare i år i Kina, men nu kommer liknande observationer från både USA och flera europeiska länder. På flera sjukhus noteras att överviktiga patienter löper ökad risk för symtom som kräver intensivvård.
En av de färskaste studierna av sambandet mellan övervikt och svåra symtom vid covid-19 kommer från USA. En studie som gjordes i New York mellan den 4 mars och 4 april i år visar att personer under 60 år, men med ett kroppsmasseindex (BMI) på 30 eller mer, löper större risk än andra smittade att behöva akut- eller intensivvård för andningssvikt.
I studien jämfördes vikt och behov av intensivvård hos 3 615 patienter. Av patienterna med smitta hade 36 procent ett BMI på minst 30, vilket motsvarar siffrorna i USA i medeltal då cirka 40 procent av amerikanerna har ett BMI på minst 30 och alltså klassificeras som feta. Ett BMI mellan 30 och 34 fördubblade risken för intensivvård och ett BMI på över 35 ökade risken ytterligare.
Franska rön stöder amerikanska
Siffror från Frankrike bekräftar uppgifterna från USA. Fastän cirka 15 procent av fransmännen normalt väger för mycket räknade man i mars att kring hälften av covid-19-patienterna i intensivvård vid universitetssjukhuset i Lille hade viktproblem. De franska siffrorna publicerades nyss i tidskriften i Obesity.
Enligt den franska rapporten ökar behovet av vårdinsatser med ökat viktindex.
Fetmaforskaren, professor Kirsi Pietiläinen vid Helsingfors universitetssjukhus har arbetat länge med frågor om vuxnas övervikt. Hon säger att insikten om kopplingen mellan fetma och besvärliga covid19-symtom funnits redan i Kina, men att frågan blivit aktuell här när epidemin nått väst och särskilt när amerikanerna började insjukna.
– Hoppas att de forskar ännu djupare i den här frågan i USA där så många av patienterna har övervikt, säger hon.
Vet man då om det har betydelse för symtomens svårighetsgrad var på kroppen fettet sitter? – Det vet man nog inte, allt det här är väldigt nytt så jag tror ingen hunnit analysera den typen av information. Centralt i den här frågan är om patientens lungfunktion av någon anledning råkar vara försvagad från början, säger Pietiläinen och konstaterar att övervikt och rökning är en särskilt riskfylld kombination, men att också astmasjukdomar och sömnapné har betydelse för hur lungorna klarar en virusattack.
Dubbel börda för kroppen
Ett av bekymren vid covid-19 är att överviktiga personer antas ha en lågintensiv inflammation i kroppen. Det här är en mekanism som Pietiläinen och hennes kolleger studerat tidigare och som hänger ihop med hur fettcellerna i kroppen fungerar. Vid övervikt töjer de, blir större till omfånget med följden att de börjar fungera sämre än förr. När cellerna inte längre fungerar optimalt kan kroppen anse att det blivit dags för städning och skicka ut patruller i form av vita blodkroppar för att ordna saken. Dessa städpatruller förstör trötta fettceller och upprätthåller därmed en liten inflammation i kroppen.
– Då är kroppen immunologiskt redan lite inne på avvägar. Den är så att säga riggad för en viss sorts reaktion. När coronaviruset dyker upp uppfattar kroppen det som farligt och så sker en överdriven reaktion, säger Pietiläinen.
Fastän ingen vet hurdan typ av fetma som kan vara värst för patienten vid covid-19, påpekar Pietiläinen att bukfetma gör vården besvärlig.
– Mekanismen är enkel. Med mycket bukfett har lungorna inte plats för andningen, i synnerhet inte om patienten ligger på rygg. På intensiven ligger patienterna som är kopplade till respirator ofta på mage. Redan att svänga en mycket tung patient för hand med hjälp av lakan är ett besvärligt arbete, säger hon.
2,5 miljoner finländare överviktiga
I Finland beräknas 2,5 miljoner personer som fyllt 30 vara överviktiga. Av dem passerar 1 miljon personer gränsvärdet för fetma. I vuxenbefolkningen räknas var fjärde man och var tredje kvinna vara feta.
Finland har tillsvidare ingen officiell statistik över hur många av coronapatienterna i intensivvård som är överviktiga, men informationen finns i patientjournalerna och är möjlig att studera senare. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har räknat in fetma som en riskfaktor för svåra symtom redan från början av pandemin eftersom vården tidigare såg samma typ av problem under svininfluensaepidemin 2009. Den här insikten nämns också av de franska läkare som under mars månad jämförde förekomsten av svåra covid-19-symtom med patienters vikt.