Lågavlönade drabbas hårdast av coronapermitteringarna
Coronakrisen har hittills drabbat personer som jobbar inom handelsoch restaurangbranscherna hårdast, enligt Arbets- och näringsministeriets uppgifter.
Över 140 000 finländare har blivit heltidspermitterade på grund av coronakrisen. När man ser på permitteringarna enligt yrke är det främst personer med låglöneyrken inom service- och försäljningsbranschen som drabbats.
Arbets- och näringsministeriet gav på fredagen ut en tio-i-topp-lista om antalet permitteringar enligt yrkesgrupp. I uppgifterna jämför ministeriet situationen den 29 februari med situationen den 14 april.
Den största gruppen permitterade är personer som inte uppgett något yrke. Där har permitteringarna ökat med över 2 000 procent, från drygt 1 200 till nästan 24 200.
Den näst största gruppen permitterade är försäljare och butiksbiträden, varefter följer restaurang- och storköksanställda, och servitörer och servitriser. Dessa yrkesgrupper har drabbats hårt av regeringens begränsningar i människornas vardag.
Med undantag för detaljhandeln har flera butiker sett sina kundströmmar sina medan restaurangerna varit tvungna att stänga sina lokaler – förutom för take away-försäljning.
Följande på listan över antalet permitteringar är byggarbetarna, men där har ökningen inte varit lika stor. Sedan kommer förare av tunga fordon och köksassistenter.
Totalt 4 500 arbetsgivare har varslat om permitteringar som berör kring 400 000 anställda. Det är inte sagt att alla dessa permitteringar blir av.
Efterfrågan på säsongsarbetare
Coronakrisen syns också i antalet lediga jobb som utannonseras på TEcentralens webbplats. Jämfört med april i fjol har antalet lediga jobb sjunkit med 32 procent.
Trots att efterfrågan på arbetskraft överlag minskat finns det en handfull branscher där den i stället har ökat. Till dessa branscher hör till exempel jordbrukets säsongsarbetare samt distributörer och kurirer.
Ökningen i efterfrågan på säsongsarbetare inom jordbruket beror på att de utländska arbetare som vanligtvis hjälper till på de finska jordbruken inte får komma in i landet.
Det att efterfrågan på distributörer och kurirer ökat har att göra med ökad nätshopping och hemleverans av mat och inköp.
Förutom dessa har efterfrågan på byggarbetare (främst i Nyland), försäljare, närvårdare och småbarnspedagoger ökat.
Stöd till företag
Regeringen har fattat beslut om ett antal stödåtgärder till företag, ensamföretagare och frilansare som syftar till att hjälpa dem över coronakrisen och de effekter som den har på affärsverksamheten.
Stödåtgärderna består av direkta stöd, lån och investeringar samt borgensbeslut. Det sammanlagda värdet av stödåtgärderna är nästan 14 miljarder euro. De stödåtgärder man har rätt till beror på hur många personer företaget sysselsätter.
Ensamföretagare och frilansare kan söka stöd från kommunen, mikroföretag från NTM-centralerna, och små och mellanstora företag från Business Finland och Finlands Industriinvestering. Dessutom kan alla företag ansöka om borgensbeslut från Finnvera.
Alla kommuner har ännu inte öppnat ansökningarna för stöd till ensamföretagare och frilansare, men ska göra det inom kort. Det som man kan ansöka om är en engångsersättning på 2 000 euro.
För större företag är stödsummorna större. Till exempel har NTM-centralerna fattat beslut om stödåtgärder på 17,6 miljoner euro till nästan 1 400 företag. Det ger ett genomsnittligt stöd på 13 000 euro.
Business Finland i sin tur har fattat beslut om stödåtgärder på 178,4 miljoner euro till drygt 5 100 företag, vilket ger ett genomsnittligt stöd på nästan 35 000 euro.
Industrirådet Sampsa Nissinen vid Arbets- och näringsministeriet säger att han inte är oroad över att regeringens stödåtgärder för coronadrabbade företag ska missbrukas.
– Vi har klara processer för riskhantering och vi har förstärkt dem ytterligare. Dessutom genomför vi auditeringar och eftergranskningar. Om vi upptäcker missbruk kan vi kräva tillbaka pengarna, säger han.