Flyktingbarnens flytt från Grekland till Finland dröjer
I februari beslöt Finland att ta emot asylsökande från bland annat Moria-lägret i Grekland. Då hade fyra månader gått sedan Grekland slagit larm om att landet behövde hjälp. Två månader senare har ingen ännu kommit till Finland. Hur kommer det sig?
175 personer.
Så många ensamkommande barn och ensamstående föräldrar har Finland beslutat att ta emot från flyktinglägren i Grekland och andra länder vid Medelhavet. När beslutet fattades i februari var det en stor nyhet. Så vad har hänt sedan dess?
Finland var ett av de första länderna att fatta beslutet, men inte bland de första att ta emot flyktingarna. I onsdags flögs de första barnen från Grekland. En flicka och elva pojkar i åldern 11–15 år hade destinationen Luxemburg. De är på flykt från Syrien och Afghanistan.
I dag är det dags för nästa grupp att lämna lägren. Då ska omkring 50 personer åka till Tyskland. Ytterligare sju EU-länder ska ta emot asylsökande från de utsatta lägren, där oron för coronaviruset växer.
Finland är ett av dem – men när kommer det att ske?
Kukka Krüger, ledande sakkunnig i migrationsfrågor vid Inrikesministeriet, ger inga klara besked.
– Alla vill få ett exakt datum, men det kan jag inte ge, för då kommer vi klandras om vi inte hinner till dess, säger hon.
Hon säger ändå att flytten troligtvis kan börja ”framåt våren eller sommaren”.
När Finland beslöt att ta emot 175 asylsökande i februari hade redan fyra månader gått sedan Grekland bad EU-länder om hjälp. Nu har ett halvt år gått.
De här barnen lider stor nöd redan nu, och det skulle bli värre om covid-19 spred sig i lägren. Så varför inte bara sluta ett avtal med Greklands regering nu? – EU-kommissionen har tagit en större roll i frågan sedan beslutet i februari. Vi vill nu se hur allting funkar för dem som åker till Luxemburg och Tyskland, för att sedan själva kunna göra det effektivt och samordnat.
Karantän för säkerhets skull
Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR testas barnen för covid-19 innan de flyger vidare. Dessutom sätts de som kommer till Luxemburg och Tyskland i karantän för säkerhets skull.
– Men det går rykten om att de som åkte till Luxemburg inte testades innan, även om det kan anses vara onödigt när de sätts i karantän, säger Kukka Krüger.
Men vi har ju redan flera tusen fall av covid-19 i Finland, och de här barnen skulle sannolikt få bättre vård här än i Grekland, så hur stort är problemet? – Såklart är det så. De här barnen befinner sig i en fruktansvärd situation, det får vi inte glömma.
UNHCR:s talesperson för Norden, Elisabeth Haslund, anser att det är bråttom att få barnen och andra sårbara asylsökande vidare till tryggare ställen. Hon har själv besökt lägren på plats.
– Många av barnen har varit på flykt ensamma, utan sina föräldrar, redan en lång tid, säger hon.
– Luxemburg och Tyskland visar att det är möjligt att ta emot även nu, mitt i coronakrisen. Fler länder behöver följa deras exempel, speciellt de länder som tidigare sagt att de ställer upp, säger hon.
Enligt UNHCR behöver barnen snabb tillgång till vård, psykosocialt stöd, utbildning och andra välfärdstjänster när de kommer fram till sina nya hemländer.
– Att söka asyl är en mänsklig rättighet, och den gäller precis som förut, säger Elisabeth Haslund och fortsätter:
– Omkring 1 600 ensamma barn befinner sig i lägren just nu, och de är extremt utsatta för utnyttjande och misshandel.